Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalmar-unionen.
Kalsenius.
335
vi dig hvarken för en hederlig konnng eller
rättskaffens soldat." Christian afslog utmaningen i ett
ännu gröfre och ohöfligare bref, hvari ban säger
sig förnimma, "att handdagarne ännu icke äro förbi
uti din hjerna", förebrår honom, att han låtit
Kalmar slott "borttagas midtför sin näsa", m. m.
Vidare beter det: "Vi veta alltför väl, att du är
gammal och skröplig; att det är bättre för dig
sitta bakom varma ugnen, än att fäkta mot oss;
att du snarare behöfver få till dig en läkare, som
kan sköta din hjerna, än att möta oss i ett envig.
Du borde blygas, du gamle gäck, att antasta en
ärlig man! Du bar kanhända lärt sådant af
käringar, hvilka äro vana bruka munnen." Dessa bref
karakterisera tidens seder. Förtrytelsen häröfver
anses hafva påskyndat Carls död.
Kalmar-unionen. Denna stalshandling, en af
de märkligaste i Svenska historien under
medeltiden och i allmänhet i bela den Europeiska
historien, ägde rum d. 20 Juli 1397. Sedan
Margaretha såg sig befästad på sina throner, kallade
hon ombud från sina tre riken att samlas i
Kalmar till hennes systersons kröning, och till
verkställande af den förening hon redan förut i
Nyköping förberedt. Sjelfva akten afslöts på hennes
namnsdag, och underskrefs af sjutton de mest
ansedde bland de närvarande. 1 följd häraf skulle
Sverige, Norrige och Danmark alltid vara
förenade under en konung, hvilken skulle väljas af de
tre rikenas ombud. Hvartdera riket skulle styras
efter sin lag och gällande stadgar, samt dess
rättigheter och privilegier bibehållas; inlet krig
föras dem emellan, utan det ena bistå det andra mot
en gemensam fiende; ingen i det ena landet
biltog dömd äga fristad i något af de öfriga, o. s. v.
Denna förening, ernad alt befästa fred och
samdrägt emellan de tre länderna och af dem bilda en
mägtig statskropp, blef likväl, genom regenternes
oskicklighet, deras partiskhet för Danmark, jemte
Svenska adelns oligarkiska syften, tvertom en källa
till hundraåriga tvister, krig, olyckor och
fiendskap, och, sedan den aldrig verkat till sitt
ändamål, upphörde föreningen, då Gustaf Wasa
upphöjdes på Sveriges thron år 1523.
Kalmeter, Henrik, föddes i Falun d. 20 Aug.
1693; fadern var löjtnant. Anställd i
bergs-kol-legium fick ban der uppdrag att öfverse och i
regislerform ordna alla utfärdade privilegier för
äldre och nyare bergverk, hvilket arbete ban på kort
tid och till kollegii nöje verkställde. Härigenom
känd som en både kunnig och verksam man,
erhöll han 1718 ett understöd af 1,000 Rdr, att
företaga en utländsk resa i bergsvetenskapligt
ändamål. lian anträdde den genast, besökte Holland,
Tyskland, England och Frankrike, samt återkom
först år 1727, efter nio års frånvaro, till
fäderneslandet, der han afgaf en fullständig beskrifning
öfver resultaterna af sin resa. lian befordrades
no till kommissarie i kommerse-kollegium och
anbefall tes företaga en annan resa genom Sverige, för
att undersöka tillgången på gallmeja, stenkol och
andra mineralier, samt derefter att afgå till
utrikes ort, för att anskaffa skicklige arbetare att
tillgodogöra dem, och blef sedermera kommerseråd
och ledamot af vetenskaps-akademien. Ilans
nyttiga verksamhet afbröts likväl af döden d. 24 Dec.
1750, då ban uppnått endast 57 års ålder. — En
hans slägting, doktor Olof Kalmeter, bade
varit bans följeslagare på resan till Lappmarken och
har derom utgifvit en disputation. Denne var en flitig
observator, som ofta meddelade sina iakttagelser
öfver märkliga sjukdomsfall åt kollegium medikuin,
hvars ledamot ban var.
Kalmus, kalmerot, kalmusrot (Acorus Calamus),
en mångårig växt, hvilken förekommer uti
dammar, vid åbräddar och gropar i de sydliga och
isynnerhet kustprovinserna; men icke högre upp
än till Dalelfven. Hela växten bar stark
kryddlukt, starkare än någon annan inbemsk. Delta
gäller isynnerhet om roten, hvilken begagnas i
medicinen.
Kain, Xicolaus «le, biskop i Skara frän 1358
till 1386. Det är ovisst huruvida han
härstammade af en Tysk adelig ätt, eller om ban varit
från Kållands bärad i Westergötland. Det finnes
ännu ett påfligl bref af år 1379, hvari Urban VI
bekräftar honom i besittningen af de gårdar, som
Magnus Smek, under sin landsflykt, pantsalt åt
bo-nom för 1,000 Stockholmska mark.
Kalsenius, Anders, biskop i Westerås från
1734 till 1750, var son af prosten i Söderberke,
Olof K., och af biskop Nils Rudbecks dotter, som
förut varit gift med prosten ßarchius, och hvars son,
Nils ßarchius, blef biskop i Westerås. Kalsenius
var således sin halfbroders efterträdare. Han
föddes d. 1 Nov. 1668, blef 1716 kallad till
buspredikant hos grefve Cronhjelm, då ban lät prestviga
sig, och blef kort derefter pastor vid
Dal-regementet, sedan vid lifdrabant-korpsen och 1722
hofpredikant. Här kom ban i synnerlig nàd bos
konung Fredrik, såsom det påstods, emedan ban
deltog i konungens jagtparlier och främjade ej
blott denna, ulan äfven andra konungens böjelser,
så att ban lät förmå sig att viga honom vid fröken
Taube. Han gick än längre och försvarade, i en
utgifven skrift, månggiftet, såsom icke stridande
mot bibeln, utan endast mot kyrko-ordningen; men
från hvilken konungen kunde befria hvem han ville
och i främsta rummet sig sjelf. Under
partitiderna, då man ville tvinga konungen att handla efter
det rådande partiets afsigter, och derföre retade
allmänna omdömet emot hans förhållande till
fröken T., blefvo naturligtvis de, som i denna salt
bistått honom, äfven föremål för oviljan, och
isynnerhet Kalsenius, hvilken under tiden befordrades
till öfver-hofpredikant, pastor piimarius i
Stockholm och slulligen biskop i Weslerås. Man
afniå-lade honom med de mörkaste färger, såsom girig
och lycksökare. Annorlunda skildras han deremot
af sin parentator, Ilerwegr, och af Rhyzelius, såsom
en nitisk, välgörande, för det allmänna verksam
och i sitt embete oförtruten man. Ilans minne är
äfven kärt för Westerås gymnasium, åt hvilket
han skänkte sin myntsamling, och för Upsala
akademi, der ban inrättade en theologisk profession,
efter honom kallad den Kalsenianska, hvartill ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
