Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
344
Kansli.
Kansli.
garemagt således inskränkt dertill, att ntföra den
rättegång, hvars anställande den förre beslutit.
Ministern bedümmer frägan ur politisk synpunkt,
och äfven ur juridisk, så vida som ban afgör
huruvida rättegång skall anställas.
Justitie-kansle-rens befattning är rent juridisk, och beroende
af ministerns föregående beslut. Men detta
beroende upphör i samma stund kansleren emottagit
målet. Han är, vid åtalets utförande, bunden endast
af lagen och sitt samvete. Han handlar i
hufvudsaken efter befallning-, men på eget ansvar, och
bestämmer sättet för sitt eget handlingssätt.
Domare är han hvarken i dessa mål eller i något annat.
Kansli. Ordet, beslägtadt med kansler, har i
Sverige blifvit ganska mångtydigt. Vi hafva
lands-kansli, slottskansli, och de flesta af rikets
embets-verk äga sin s. k. kanslisida. Men kansli i
ordets egentliga bemärkelse af ett eget verk, en
ser-skildt organ för riksstyrelsen, finnes nu mera icke.
Först i våra dagar har man sett detsamma
försvinna, likväl mera till namnet och formen än i
sjelfva verket. Kansliet eller kansli-kollegium är
samtidigt med rikskanslers-embetet.
Regeringsformen 1634 uppgifver kansliet såsom ett kollegium,
svarande emot den nyssnämnde höge
embetsmännen. Det skulle beslå, utom kansleren såsom
ordförande, af fyra bland rikets råd, en bofkansler
och tvenne "Secretarios Statushelst af adel. Dess
göromål voro af mänga slag. Dit hörde alla
kommunikationer med rikets ständer, samt
underhandlingar med fremmande magter; der
protokol-lerades konungens rådslag uti rådet; der
uppsattes eller granskades alla akter, innan de
föredrogos för konungen; der utskrefvos fullmagter och
författades alla stadgar och ordningar, som
an-gingo riket i gemen eller någon del deraf, eller
några korporationers och personers privilegier.
Kansliet var således en gemensam expedition för
riksärenden i allmänhet; hvarje vigtigare sak kom,
i större eller mindre mån, under dess handläggning,
och när de andra kollegierna hade hvart och ett
sitt eget fält, sin afskiljda verkningskrets, var
kansliets sfer lika stor med regeringens, och dess
chef förste ministern. En äldre kansli-ordning,
oda-terad, men hvilken anses härleda sig från år 1626,
afskiljer från kansliet krigs- och drätsel-iirender.
Dessa bade ock sina egna kollegier, likasom
domare-ärenden tillhörde hofrätten och icke kansliet.
Dor.k, så vida man fäster sig vid ordalydelsen af
1634 års regeringsform, synes äfven krigs- och
drätselverket i visst afseende ej legat utom
kansli-kollegii sfer. Sjelfva personalen i kollegium ar
för öfrigt något olika i denna äldsta
kansli-ordning, jemnförd med 1634 års regeringsform.
Under drottning Christinas tid inrättades bandels- och
bergs-kollegierna, och i följd deraf utbrötos
dithörande ärender frän kansliets område. Detta
stadgades genom den nya kansli-ordningen år 1661,
hvilken äfven fördelade målen emellan de fyra
le-damöterne, så att en skulle förestå de inrikes och
Danska angelägenheterna, en annan de Tyska
land-skapernas, en tredje de Polska, Ryska, Finska och
provinsernas bortom Östersjön, och den fjerde riks-
arkivet. I allmänhet är det anmärkningsvärdt att
ärenderna icke delades efter sin beskaffenhet, utan
efter de landsorter som de angingo, så alt en och
samma sekreterare bebandlade både justitie-,
ecklesiastik-, drätsel- samt ärender af hvad slag som
helst, så snart de angingo ett visst landskap.
Slats-sekreterarne voro ännu underordnade embetsmän.
Dem ålåg att utarbeta målen till föredragning, och
tillbandagå vid utförandet af besluten. Men någon
synnerlig beslutande rätt bade ej kansliet; det var
ett beredande kollegium för regeringen. Dess
göromål minskades genom handels- och
bergs-ärendens frånskiljande, ökades deremot genom det
under drottning Christina inrättade postverket,
hvaröfver det erhöll uppsigten. En serskiidt gren af
kansliets verksamhet var uppsigten öfver
tryckpressen, för hvars skull tvenne exemplar af hvarje
tryckt skrift skulle insändas till kansliet, hvilket
ålåg att anmäla hos Kongl. Maj:t om något
"prse-judicerligt" funnes i skriften. — Med denna
allmänna egenskap af beredande regerings-kollegium
förenades den af ett riksarkiv; ty denna inrättning
bar uppvuxit inom det gamla kansli-kollegium, och
deraf en skola för rikets tjenstemän. En sådan
mening visar sig i antagandet af s. k.
kansli-jun-kare, d. ä. unga adelsmän, hvilka, såsom en
bere-delse till rikets högre embeten, fingo emot
tysthetsed tillträde till kansliet, arkivet och senaten,
utan säte och stämma. Likväl kunde deras tjenst
tagas i anspråk af kansli-kollegium vid påfallande
behof. Deras ringa antal, d® voro blott 4 — 6,
tyckes utvisa att denna slags tjenstgöring var mest
beräknad för deras öfning, samt innebar tillika ett
förtroende för hoppgifvande och utmärkta
ynglingar. Sådan var i korthet kansliets inrättning
under och efter den Oxenstjernska perioden, då
Sveriges embetsverk danades. Konung Carl XI behöll
i det hela kansliet oförändradt. Ordföranden
kallades kansli-president och personalen minskades till
följd af konungens testamente 1693. Större
förändringar verkställde konung Carl XII genom sin
kansli-ordning, daterad Timurtasch d. 26 Okt. 1713.
Deruti indelades kansliet efter en helt annan grund
än förut, nemligen ärendemas beskaffenhet. Det
visar sig ett frö till kansliets söndersplittring i
serskild|a statsexpeditioner, ett närmande till
ini-nisterial-styrelse. Nu bildades nemligen utom
re-visions-expeditionen, hvilken hörde till
justitie-ären-der, fem departementer, för krigs-, kammar-,
bandels-, utrikes och Tyska ärender. Personalen
utgjordes af en president och ett kansli-råd, som
båda voro bland de kongl, råden, hofkansleren
samt några kansli-råder. Dessutom bade hvarje
statsexpedilion sitt ombuds-råd, såsom chef, med
stats- och expeditions-sekreterare till biträde.
Emedan bevakningen öfver tryckpressen ansågs tillhöra
kansliet, så räknade detta bland sina medlemmar
äfven censor librorum. Men statsförvaltningen gick
hufvudsakligen genom ombuds-rådeu och
expeditio-nerne. Den kollegiala grundsatsen inskränktes till
utrikes ärendernas behandling. Carl XII:s åsigter
öfverlefde bonom, och regeringsformen 1719 och
1720 förändrade ej betydligt kansliets samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
