Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kappe.
347
rätt vid biskopsval och serskild representationsrätt
vid riksdagarne, den de dook, med undantag af
Stockholms stads kapellaner, hitintills sällan
begagnat.
Kapellbackarne kallas de höjder, som i söder
begränsa den dal, hvaruti Uddevalla är belägen,
och öfver hvilka landsvägen leder till staden.
Dessa höjder, hvilka fått sin benämning af ett der
fordom stående kapell, äro ryktbara i geologiskt
afseende, genom de utomordentligt rika lager af
fossila snäckor och andra bafslemningar, som ä
desamma ligga uppvräkta på en höjd af omkring 207
Svenska fot. En del af de snäckarter här
påträffas, igenfinnas nu icke mera i de närmaste
hafs-trakterna. Särdeles utmärka sig ett slags
ovanligt stora Balaner, hvilka någon gång träffas
fastgrodda vid klipporna, och derigenom bevisa att
dessa bankar bildat sig den tid dessa höjder
utgjorde hafsbotten, och således icke tillkommit
genom någon bastig natur-revolution. Af snäckorna
i Kapellbackarne brände man fordom kalk, hvilket
tillgick sålunda, att man skiftevis bredde ett lager
snäckskal öfver ett lager ved, till dess man fått
ett helt bål tillsammans, då det antändes. Sedan
veden nedbrändt och kolen slocknat af sig sjelfva,
utplockades skalen, samlades i högar och
släcktes, såsom annan bränd kalk.
Hapell*hainn. Se: Hangvars socken.
Kapfelman , Kr i k Jakob Arrhén von, som
i första delen af detta verk (sid. 61) blifvit
upptagen under namnet Arrhén, hvarvid tillägges:
Född i Westervik; fadern var tull-inspektoren Clas
Peter A. v. K. Han blef år 1809 studerande vid Lunds
universitet, der han 1810 tog juridisk examen. År
1824 utnämnd till lärare vid krigs-akademien, ßland
bans musikaliska arbeten är uppgifvet
"Fjellblom-mor", men hvilket utgör en poetisk broschyr. Bland
nämnda arbeten märkas för öfrigt: Blommorna;
Eulerpe; Hervors Qväde; Den heliga döende Paula;
Röfvaren på korset; Jesu intåg i Jerusalem, de tre
sista kantater.
Kapitaler. För dessa betalas ej direkt
bevill-nings-afgift, likväl äro de ej fria, så vida de
inbringa ägaren 6 procents ränta. Låntagaren, som
betalar för sin synbara förmögenhet, utan att få
göra afdrag för gäld, antages förskottsvis betala
läogifvarens bevillning, och ar derföre berättigad,
att af den erläggande räntan afkorta 5 proc. på
räntebeloppet, ehvad skuldkapitalet är intecknadt
eller ej: räntevinsten anses såsom inkomst af
penningerörelse. Härifrån undantages endast
sparbankers och diskonters utlånta kapitaler.
Hapltatioim-afgirt, eller, på gammal Svenska,
koppskatt, kallas den afgift, som erlägges till
staten för hvarje person, till skillnad från den skatt
som betalas för egendom, embete, borgerlig
rörelse, o. s. v. Sådana personliga afgifter finnas i
Sverige af tvenne slag, mantalspenningar och den
personliga skydds-afgiften, hvilken ingår i den
allmänna bevillningen. Älantalspenningarne räknas
ibland de ordinarie stats-inkomsterna, eller s. k.
grundskatterna, och leda sitt ursprung från den &r
1625 beviljade qvarntullen. Redan något tidigare
funnos s. k. hjonelags-penningar, som dock hade
upphört, innan qvarntullen infördes. Denna skatt,
hvilken skulle utgå i en viss afgift för det qvantum
spannmål som förmaldes, förbyttes snart i en
personlig afgift. I städerna Stockholm, Götheborg
och Carlskrona fortfor dock qvarntullen ännu
ganska länge, samt utgår nu i dessa städer såsom
bevillning, jemte mantals-penningarne. Dessa senare
betalas af alla personer emellan 15 och 63 år,
samt äfven vid högre ålder af dem, som hafva lön
på stat eller skatta för näring och jordbruk. Adeln
och presterne voro fordom befriade derifrån; men
detta upphörde genom eftergiften af privilegierna år
1809. I serskildta fall gifvas dock åtskilliga
undantag från denna skatt, äfvensom gemenskapen
vid arméen, sä vida den icke äger jord, är
befriad derifrån. Den personliga skydds-afgiften åter
utgår af alla skattskrifne personer, ifiån 18 till 60
år, med 24 sk. för man och 12 sk. för qvinna,
och äfven vid högre ålder af dem, hvilka äga 100
R:dr årlig inkomst af tjenst, rörelse eller
undantagsbeting, i fall de öfverlåtit sin egendom åt
andra, samt dessntom af dem hvilka betala
bevillning för fast egendom af mera än 200 R:drs
värde. Undantag derifrån äger rum för studerande,
manufakturister i Eskilstuna fristad, nybyggare i
vissa nordligare provinser, upptagne fattiga barn,
m. fi., samt hela befolkningen i Särna socken af
Oster-Dalarne.
Kapitelsmiiii (capitulare*), kallades fordom
biskopens bisittare i domkapitlet^ Hvarje af dem både
sin serskildta titel, såsom præpositus, decanus,
poenitentiarius, pastor, m. 0.
Kapitenmidden, en lägenhet å Stockholms
Djurgård, straxt till venster när man kommit öfver
bron, af 1 | tunnlands areal, upptäts år 1736 åt
Djurgårds-inspektoren Stenberg, hvilken uppfört
det dervarande tvåvånings stenhuset. S. var då
tillika ägare af bron, hvilken tillhörde lägenheten
ända till år 1824. För närvarande innehafves
Kapi-tensudden af protokolls-sekreteraren Pontin.
Kappa brukade de gamle Nordboerne att bära
utanpå den öfriga drägten. Då någon besökte
konungen måste kappan adäggas. Ville konungen
deremot gifva den som erhöll företräde ett
synnerligt prof på ynnest och aktning, hängde han
ett dylikt plagg öfver hans axlar. Vid
högtidligheter nyttjades alltid kappa, såsom tillhörig
gala-drägten. De äldsta kappor voro försedda med ett
slags kapuschong, hvilken kunde dragas öfver
hufvudet, äfvensom de vanligtvis voro fodrade med
gråverk. Dem konungarne nyttjade vid
högtidliga tillfallen voro så långa, att de släpade på
marken.
Kappe, ett rymdmått för torra varor, hvilket
utgör lägsta underafdelningen uti det för dessa nu
gällande målsystem. Den består af en kub af 5 tum
5 lin. 9 gr. 4 skr. sida och rymmer 1 fot 7 tum 5 lin.,
motsvarande 1 * kanna. Kappen utgör egentligen
äfven enheten uti nämnde målsystem, så att deraf
32 gå på en s. k. los, och 36 pä en s. k. fast
tunna af alla sädesslag, 38 på en fast tunna malt,
men 34 på en dylik af kalk eller salt, samt, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>