Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karlatorp.
liarp.
351
sig under en utländsk resa, hvilken kammar-rådet
Cronström förskaffade honom tillfälle att göra.
Härvid hade han fördelaktiga anbud från Polska och
Brandenburgska hofven, men dem han afslog,
hem-kallades till Gari Xl:s kröning år 1672 och
utnämndes till kongl, medaljör, hvilken befattning
ban innehade till sin död är (718. Under denna
tid förfärdigade han de flesta i Sverige utgifna
medaljer, ensamt öfver kongl, personer 67
stycken, och hade dessutom beställningar frän
fremmande länder. Man förebrår honom någon
hårdhet i teckningen. Han upphöjdes år 1692 i adligt
stånd; men ätten utgick med honom, emedan ban
icke efterlemnade någon son.
Harlatorp eller Hantorp , en socken med
Kråks-bult, belägen till en del i Östra härad af
Jönköpings län och Östra härads kontrakt af VVexjö
stift, och till en del i Aspelands bärad af Kalmar
län, hvilken senare del kallas Kailatorps Skate, 4
mil O.S.O. från Ekesjö. Socknen är ganska bergig
och stenbunden, helst den stora bergsryggen, som
af ålder skiljt Småland och Götharnes land här
framgår. Kyrkan är byggd af sten år 1760.
Socknen var förut skiljd från Kråksbult; men blef 1696
åter förenad dermed. Ilär märkes: llusnas, 1 mtl.
frälse-säteri, bar tillhört slägterne Silfverbrand,
Bäfverfeldt, Hval, Lind, Sahlström och sedan
bönder. Gripslund, 2 mtl. frälse-säteri, kallades förut
VggleAdrr, har tillhört slägterne Silfverbrand,
Gripensköld, Pettersson, Ilederberg, Höjer och
Nordensköld, samt äges nu af kapiten A. M.
Norden-sköld. Belägenheten är vacker och stället välbygdt.
Paulistrum och Fluxerum, jernbruk (se dessa ord),
i den delen af socknen som hör till Kalmar län.
År 1543 hade tvenne anförare af Dackens parti
Peder Skegge och Peder Djup uppehållit sig en
natt i Karlstorps prestgård. Konung Gustafs folk
skyndade efter, men förrädarne hade en halftimma
innan de anlände blifvit varnade af en Mäns
Skå-ningb, boende härstädes, så att Skegge och Djup
undkommo; likväl blefvo tio af Dackens egna
tjenare dödade här i prestgården. [laurins d rinner
genom socknen och skall hafva stannat 1674, d. 1
Jan. 1684 och d. 20 Nov. 1701, samt äfven
senare. Ett Brudoberg ligger nära Boanäs, der "en
brudfärd blifvit bergtagen." Walborgs-eldar
upptändas här på flere berg och kringdansas under
sång. Bland märkvärdigheter förtjenar anföras att
prosten Chrysander (1793 — 1829) upptog
"röfvar-källrarne i prestgården och fann 2 alnar under
jordbrynen en stor ekesyll förkolad." På denna
gård stod i förra århundradet en ask, som
vårdträd, af 12 till 13 famnars omkrets; den
öfver-skyggade bela prestgården och syntes 2 till 3 mil
derifrån. Socknen bör till 2 kl. 2 afd. konsist.
Den beslår af 38 mtl. med en befolkning af 1,266
personer på en areal af 23,327 tunnl., af hvilka 2,340
äro sjöar och kärr. Häraf i Aspelands härad 17 J
mtl., 586 invånare och 12,381 tunnl. Adr. Hvetlanda.
liariiiannbo-verken i Westmanlands län
utgöras af jernbruken Karmansbo, Nyhammar och Holm
i Hed socken, samt Norrhammar i Schedvi socken.
Detta jernverk har 7 härdar och 3,993 skepp:d
19 lisp:d priv. årligt smide samt 99 skepp:d
frälse-smide af eget tackjern, hvarföre hammarskatt
utgöres med 38 skepp:d 19 lisp:d. Karmansbo är
beläget vid sjön Ånderns utlopp och uppbyggdes år
1611. Detta bruk bar 2 härdar och 1,465 skepp:d
13 iisp:d priv. årligt smide, samt ofvannämnde 99
skepp:d frälse-smide. Hammarskatten är 13 skepp:d
13 lisp:d 7 marker. Ägure härtill hafva varit på
1750-talet öfverste Woltemat, derefter
bergmästaren Örnskjöld, hvars arfvingar sålde det till
grosshandlaren Wretman i Stockholm. I dess
konkurs inropades det af grosshandlaren J. Schmidt,
af hvilkens kuratorer det 1819 såldes till
statsrådet baron C. J. af Nordin och justitierådet baron
G. Kurck. Efter friherre af Nordins konkurs såldes
1847 Karmansbo, jemte llellsjö masugn, till
gross-handlarne Schön & komp. för 225,000 R:dr B:ko.
Nyhammar är ett gammalt verk, som till år 1636
var ödelagdt, då borgmästaren i Köping N.
lians-son erhöll riks-bergsamtets tillstånd alt åter
uppbygga verket, hvilket bekräftades åren 1639 och
1641. Här finnas 2 härdar och 1,288 skepp:d 6
lisp:d priv. ärligt smide, med 12 skepp:d 17 lisp:d
13 marker hammarskatt. En del af detta smide
är hitflyttadt från Holms bruk i Tborsbälla socken
af Södermanland. Holm har 1 härd och 440 skepp:d
priv. årligt smide, med 4 skepp:d 8 lisp:d
hammarskatt. Det har förut tillhört handlanden R.
Petré, assessor C. Cbristjerssons arfvingar, fru E.
M. v. Schantz och assessor C. Svedenstjerna.
Norr-hammar uppbyggdes 1624 af P. Myra, borgare i
Köping och kallades Tàckthammar, förbättrades år
1673 af dåvarande ägaren, ofvannämnde Petré,
och stadfästades åt honom 1696. Tillhörde
sedermera förutnämnde Christjersson, v. Schantz och
Svedenstjerna, derefter P. Julin, O. J. Lorichs och
J. Schmidt. Detta bruk har 2 härdar och 800
skepp:d priv. årligt smide, hvarföre hammarskatt
utgöres med 8 skepp:d. Utom Hellsjö masugn och
i En kulla masugn med dertill hörande skog8r
och bemman, belägne i Norrherke och Grangärde
socknar i Stora Kopparbergs län, hörer under
dessa verk 10^ mtl. dels frälse, dels skatte, med en
arealvidd af 15,200 tunnl. Samtlige verkstäderna
äro byggda af sten, äfvensom ett större tegelbruk
finnes härstädes. En vexelundervisnings-skola
inrättades 1823 af baron C. J. af Nordin, hvarest
40 till 50 barn årligen njuta fri undervisning.
Verkets smidesstämpel visar en flygande örn.
Tillverkningen skeppas pä Stockholm.
Hariiieliter-orrteii räknar sin ålder från tolfte
århundradet, och upprättade först sitt brödraskap
på berget Karmel i Syrien, af hvilken boningsort
orden fick sitt namn. Inkom vid är 1238 till Europa.
Till Sverige blefvo Karmeliterna inkallade af
konung Erik af Pomern vid år 1410; men de bade
bär blott tvenne kloster, det ena i Landskrona och
det andra i Örebro, anlagdt omkring 1460. af
konung Christian l:s gemål, drottning Dorothea,
som erhållit Örebro till morgongåfva och lifgeding.
Haronailer. Se: Karronader.
liarp (Cyprinus Carpio), en mjukfenig benfisk af
2 till 3 fots längd, med stort hufvud, tjocka läp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
