Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karsten.
Karup.
353
ma rote. Tian afled om sommaren är 1627. lians
rust var icke blott utmärkt för sin sällsynta
renhet, fyllighet, styrka och skönhet, utan äfven för
sitt ovanliga omfång, hvilket gjorde, att ban med
samma lätthet utförde de djupaste bas- och de
bögsta tenor-partier. Hans vackra imponerande
figur och ädla hållning gjorde honom äfven
ypperlig som skådespelare, helst i konunga- och
hjelte-roler, bland hvilka isynnerhet bör nämnas Cbristierns
i Gustaf Wasa, Achilles i Glücks Iphigenie i Auliden,
Oedipes o. s. v. Hans dotterdotter är den utmärkta
dansösen Taglioni. Hans dotter,
Karsten. Klisabetli Charlotta, född i
Stockholm 1789, gift med Ryska generalen Simeon
Kachanoff, har utmärkt väl kopierat åtskilliga
landskap i olja, efter Ruysdael och andra. Hon erhöll
sin första undervisning af Carl Joh. Fahlcrantz;
men utbildade sedermera sjelf sin landskapsstil.
Lefde ännu 1833.
Karstenius, Henrik, biskop i Wiborg, hvilket
var biskopssäte intill dess staden jemte länet
afträddes åt Ryssland. Född i Helsingfors år 1612,
blef ban 1639 prost i Borgå stift, 1668 domprost
i Wiborg och 1679 biskop derstädes; men afled,
efter icke fyra års förlopp, d. 27 Jan. 1683. Har
utgifvit en skrift, kallad Christi Svanesäng,
utgörande en afhandling om Kristi sju ord på korset.
Karta, kalkstensbrott i Sorunda socken af
Stockholms län. Den betydliga tillverkningen vid
härvarande kalkbränneri försäljes till största delen i
Stockholm. Tillhör grefve C. II. Anckarsvärd.
Hartek, ett slags sidentyg, hvilket omtalas såsom
fordom användt till fanor.
Kartliusianer-orden. Under Sten Sture d. ä.
inkommo till Sverige några munkar af denna
orden. De åtnjöto ett högt anseende för sina
stränga lefnadsreglor; de klädde sig i svart hårduk
invid kroppen, åto aldrig kött, drucko sällan
vatten blandadt med vin och borde ej äga något af
jordens ägodelar. År 1490 fick denna orden,
med rådets och ständemes samtycke, ett
munk-kloster på Höringsön, i senare tider kalladt
Svartsjö, och året derefter uppbyggde Sten Sture åt
dem ännu ett kloster, der nu Mariefreds kyrka och
kyrkogård äro belägna, samt sju år derefter, 1498,
gaf han bela sitt arfvegods Gripsholm med
underlydande hemman åt denna orden. Detta senare
kloster invigdes år 1504 af erkebiskop Ulfson och
helgades åt Jungfru Maria, och efter henne erhöll
det namn af Mariefred. Dagen efter invigningen
begrofs klostrets stiftare Sten Sture med stor
högtidlighet härstädes, och i mera än 20 år hvilade
bär hans ben i klöstergrafven, till dess de, genom
Gustaf l:s försorg, flyttades i Kernbo kyrka,
hvarifrån de fördes år 1577 till Strengnäs domkyrka,
der de nu hvila. Uti Karthusianer-klostret i
Mariefred ingick den gamle erkebiskopen Jakob Ulfson,
och afled härstädes 1522. År 1526 hemställde
Gustaf I till rikets ständer om det ej, såsom hans
arfvegods, borde tillfalla honom, hvilket
beviljades; hvarefter orden upplöstes och munkarne
kring-spriddes till sina vänner i landsbygden, sedan de
förut af konungen blifvit försedde med kläder och
penningar.
Kartoger (kartouer) kallades i äldre tider, och
ännu på konung Gustaf II Adolfs dagar, vissa gröfre
artilleristycken. De bortlades likväl efterhand vid
denna tid, enligt den antagna grundsatsen, att
göra kanonerna lättare, för att derigenom med mera
fördel kunna bruka artilleriet. Längst bibehöllo
sig dessa tunga kartoger vid bestyckningcn af
fästningar.
Kartor öfver Sverige. De första någorlunda
fullständiga af detta slag utgåfvos af Anders Bure,
styresman för landtmäteriet (se: liure, Anders). Är
1611 bade han redan färdig en öfver norra
Sverige, och 1626 öfver hela landet, på sex regalark.
Efter hans tid författades flera provinskartor af
Carl Gripenhjelm. Jakob Faggot hade sedan
mycken förtjenst om kartverket, började 1734 utgifva
kartor öfver Sverige och 1747 öfver Finland. Det
är likväl egentligen sedan början af detta
århundrade, som det Svenska kartverket kan räkna sin
gyllene ålder. Största förtjensten om detsamma
hafva Hellström, Acrell, Hermelin, Åkerland,
Hagelstam, Carpelan, Klint, Forsell, Hahr (se dessa ord),
hvarförutan topografiska korpsen utgifvit flera
kartor öfver serskildta delar af landet.
Karup, Yestru, en socken med llouf, belägen i
Bjäre bäiad och kontrakt af Christianstads län och
Lunds stift, 2 mil N.N.V. från Engelholm, vid
hafvet. Socknen hör till 1 kl. reg. Den består af
47-|- mtl. och har 2,280 invånare. Dess areal
utgör 12,682 tunnl., af hvilka 225 äro sjöar och
kärr. Adr. Båstad.
Harup, Östra, en socken med Skummeslöf,
belägen i Höks härad af Hallands län, Laholms
kontrakt af Götbeborgs stift, 1 £ mil S.V. frän
Laholm, -J- mil O.S.O. från Båstad, vid hafvet.
Kyrkan är en vacker Götbisk byggnad, i
spetsbågsstil, ined slenbvalf och bar en utmärkt vacker
belägenhet vid foten af Hallandsås. Den förvarar
åtskilliga helgonbilder 1’rän katholska tiden. Större
delen af socknen ligger på Hallandsås, är temligen
mager, samt bär och der bevuxen med bokskog.
Den delen som ligger nedanom åsen är bördigare,
men skoglös. Slensd, som nära Båstad utfaller i
Kattegat, flyter genom pastoratet, och utgör ett
stycke af gränsen emellan begge socknarne. I
socknen märkes: Himmestöfsgården, en mindre, men
välbyggd, och, i anseende till ett dertill hörande godt
skogsheminan, värderik egendom. Den äges af
bof-rätts-auskultanten C. V. Nibelius, hvilken för ett
par är sedan för densamma betalte 20,000 R:dr
B:ko. Pä Finsbo och Lja utmark, vester om
in-ägorna vid länsgränsen, är en trakt, som kallas
Kongsskogen. Man berättar alt bär fordom stått en
kungsgård och att vid de så kallade Näfve- och
Ladugdrdshögarne för några år sedan funnits
tomt-ningar till större hus. Uti berget Klacken, på
Gräsryds ägor, är en grotta, kallad Klackestugan.
— När någon gång större bröllop firas, hvilket
dock sällan inträffar mer än 1 till 2 gånger om
året, hemtas brudgummen på morgonen från sitt
hem af brudsvenucrne, hvilka äro till bäst. Hästar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
