Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
354
Karuseller.
Kastala kloster.
nes hufvud äro prydda med pappersremsor af olika
färger. Af brudsvennerne samt flere andra
bröllopsgäster, hvilka dels rida, dels åka, ledsagas
ban till brudens boning, hvarvid spelmän till bäst
låta höra sina klarinetter och fioler, samt skott
lossas af så väl de ridande, som andra hvilka
åskåda "stassen." Likasom på flere andra ställen skilja
sig äfven här brudsvennerne två till tre gånger
från brudgummen, för att i förväg bebåda bans
ankomst. Då brudgummen anländer måste bruden
ut och taga emot honom, hvarefter vigseln
förrättas, så snart presten är anländ. Derefter ätes
middag, hvilken är ganska tarflig; men likväl dyr, i
anseende till gästernas stora antal, som vanligtvis
uppgår till mellan 100 och 200 personer. Första
rätten består alltid af kokt kall skinka, tunga och
korf med senap. Den andra af ärter och den tredje
af torkad fisk. Brännvin finnes till öfverflöd.
Skedar bestås åt alla gästerna; men knifvar måste
hvar och en sjelf hafva med sig. Gafflar
begagnas icke. Knif, galfel och tallrikar framsättas
endast åt brudparet, prest, klockare, taleman och
talemans hustru, hvilka senare äro brudgummens
närmaste slägtingar. Sedan alla äro "bordade",
hvilket drager länge om i anseende till det
myckna krusandet, hvilket måste iakttagas och
stundom gär så långt, att somliga gäster med
bandkraft (knulfningar &c.) måste tvingas att
intaga do för dem bestämda ärofullare platserna,
håller talemannen ett tal, som vanligen består af
följande ord: "Efter vi nu äro komne till bords,
så låt oss läsa en liten stund." Hvar och en
åt-lyder tyst uppmaningen, hvarefter klockaren
uppstämmer en psalmvers. Derefter ätes och drickes
af alla krafter. Den förning (se detta ord) hvarje
gift hustru medbafver, består här af flere lispund
siktadt rågbröd, en stor sockerkaka, ett fat risgröt
samt små bakelser. Efter middagens slut inbäres,
under mosik och skott, "talemanskans" förning,
som då "skiftas", sä att hvarje gäst får litet af
hvarje. Derefter reser prest och klockare hem
och dansen börjar. Bröllopet fortfar tre till fyra
dagar med trenne måltider om dagen. Andra
dagen upptages brudskänken, bestående af penningar.
Klädd i svart klädning (af bombasin eller thibet),
med förgylld silfverkrona på hufvudet, utstofferad
med alla möjliga grannlåter i hufvud och på
bröstet, bestående af guldkedjor, bröstnålar, ringar,
sidenband, m. m., allt lånt af ortens
ståndspersoner, måste bruden jemte brudgummen sitta stilla
pä sin plats vid bordet första dagen; men "slipper
sedan lös", hvarefter hon skall dansa med de
förnämsta gästerna af mankönet. Sedan brudskänken
blifvit upptagen iklädes bon sin vanliga drägt. —
Socknen hör till 2 kl. reg. Den består af 28 |
mtl. och har 1,179 invånare. Af dess areal, 8,216
tunnl., äro 320 sjöar och kärr. Adr. Laholm.
Karuseller hafva flere gånger varit anställda i
Stockholm. Den första vi finna antecknad är den,
som ägde rum vid hertigens af Zweibrucken, Adolf
Johans, förmälning med riksdrotset Pehr Brahes
dotter, grefvinnan Elisabeth Brahe, d. 20 Maj 1649.
Dernäst vid drottning Christinas kröning d. 20
Ang. 1650. Ar 1668 d. 24 Nov., konung Carl
Xl:s födelsedag, och d. 19 Dec. 1672, då samme
konung tillträdt regeringen, firades dessa
högtidliga tillfällen med karuseller. Alla dessa nämnde
riddarespel och riugränningar ägde rum pä den
s. k. riddarbanan vid Hötorget i Stockholm. Konung
Gustaf III böll äfven karusell på Adolf Fredriks torg
d. 29 och 30 Maj, samt 2 och 3 Juni 1777.
Karvek, en bergsböjd på Wallefjället i Torneå
Lappmark, omkring mil nedom Wallespiken, på
halfva fjällsluttningen, utgör en stor massa, hvilken
nästan på alla sidor bar lodräta väggar och på
många ställen kala öfverhängande klyftor, samt
stora och grofva stenras. Detta berg har
blifvit uppgifvet äga jernmalm. Vid undersökning och
sprängning, som år 1797 genom bitsände
grufve-arbetare af Luleå bruksägare bär verkställdes, fanns
vid bergsfoten allenast en jernmalmsgång af 2 till
4 fots bredd, af vanlig magnetisk jernmalm, med
rödbruna granater, glimmer och hornblende; men i
öfrigt anträffades ej något betydligt malmlager,
ehuru de kala och svarta klyftorna på afstånd
gifva anledning dertill.
Kasauiyrau, i Bygdeå socken af Westerbottens
län, är en slätt, hvarest lemningar af spikklubbor,
spjut och andra gevär legat i flere högar eller
kasar, och hvaraf platsen säges fått namn.
Gammalt folk hafva hört af sina förfäder, att bär
fordom stått någon drabbning; men berättelserna
bär-om äro olika. Att en drabbning bär skett med
Ryssar, efter vissa sägner, torde dock vara lika
ogrundadt, som andras påstående, att Estländare i
elfte och tolfte århundradet härjat på dessa kuster.
Ett fältslag inom landet i äldre tider är alldeles
obekant. I Löfänger nämnas Kasarne såsom
abboten Bures banemän. Kanhända myran fått sitt namn
af dessa.
Kasberget, vid Grisslehamn, hvarpå telegraf
finnes upprest.
Kase. Se: Vårdkase.
Kasi. Med detta namn förekomma tvenne
rådsherrar Harald och Magnus, hvilka år 1371 voro
konung Albrekts råd.
Kasjackor, en drägt, hvilken Johannes Rudbeck
ålade presterne att bära, emedan han bos dem
tålde ej ens skenet af flärd och grannlåt. De
ofvannämnda kasjackorna voro i början af 1600-talet
nästan allmänt aflagda, och ansågos derföre
allvarsamma, såsom fallet vanligen är med allt
gammalmodigt.
Kassavare är ett högt och brant berg i Luleå
Lappmark, l| mil från Qvickjokk. Berget böjer
sig från stranden af Saggat till ett brant stenras,
och utgör derofvan en lodrät vägg mot sjösidan,
hvarest bergarten är grå och svartgrå qvarts fint
inblandad med glimmer och lerämne, samt med
drum-mer och lerskiffer, med insprängd svafvelkis, och
är denna bergart dels öfverdragen med rost, dels
ined utvittradt salt af alun och af vitriol.
Kastala kloster, eller Kastelle-klostret, var ett
på sin tid ganska ryktbart Franciskaner-kloster i
det gamla Kongabell. Det fick sitt namn efter det
kasteli, som konung Sigurd Jorsalafar lät uppfora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
