Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
356
Katechea.
Katharina kyrka.
iiingar. Dessa kastöl påminner om de gamles
Sam-burdaraul.
Katechea, med bärledning ifrån ett Grekiskt ord,
hvilket betyder undervisa, är en i frågor och svar
skrifven lärobok i kristna tros- och sedoläran för
de i desamma mindre kunnige. Bruket af
kateche-ser är ganska gammalt. En Pantenus i 2:dra
århundradet lärer hafva författat den första lärobok
af detta slag, hvilken han sammanskref för dem
som besökte den katechetiska skola han förestod
uti Alexandria. Inom protestantiska kyrkan bar
den af Luther i Oktober år 1529 utgifna
mindre kateches, densamma som hos oss ännu är i
bruk, varit ansedd såsom ett mönster af redighet,
renlärighet och lättfattlighet, och innehar,
jemte den af honom utgifna s. k. större
kateche-sen, hvilken innehåller en katechetisk utläggning
af den mindre, fjerde rummet ibland vår kyrkas
symboliska böcker. Uti Sverige hafva, från äldre
till nyare tider, en mängd katecheser utkommit;
men alla mer eller mindre tillfredsställande. Den
af staten till begagnande vid
religions-undervisnin-gen anbefallda är doktor Svebilii förklaring öfver
Luthers mindre kateches af år 1691, hvilken
förklaring nyttjades till år 1810, då den
omarbetades af erkebiskop Lindblom, och i dess nya form
anbefalldes till allmänt bruk. Denna är likväl bögst
bristfällig, särdeles hvad förklaringen af tredje
trosartikeln vidkommer, hvarföre presteståndet, på
riksdagen 1834—1835, yrkade en förbättring af
samma lärobok. Detta har ännu icke kommit till
stånd; men uppmaning bar utgått till dem, som tro
sig dertill skickliga, att insända försök till dylika
läroböcker till erkebiskopen, för att framdeles
tagas under pröfning. De mest anmärkningsvärda
katecheser vi eljest hafva, äro författade af Möller,
Schartau, Bergqvist, Wallin, Lundgren, m. fl.
Katechetik kallas den thcologiska vetenskapsgren,
som lärer huru de i kristna läran mindre kunniga
skola ytterligare undervisas deruti, genom afbrutet
tal eller samtal. Ingen Svensk tbeolog bar
författat någon lärobok i katechetiken.
Katecliixmi-riirliUr. En väsendtlig del af
Svenska kyrkans själavård ligger i de s. k. förhören,
der presterskapet äger ett tillfälle dels att
undersöka församlingens kristendoms-kunskap och den
religiösa undervisningen, samt sedligheten inom
familjerna, särdeles à landet, dels att meddela en
undervisning lika vigtig som den, hvilken tillhör
predikstolen; men med en närmare praktisk
tillämpning än denna. Dessa förhör måste naturligtvis
vinna en ökad vigt och nytta i samma män
förbållandet emellan själasörjaren och församlingen är
enkelt, hjertligt och patrisrkaliskt. Deras värde
beror således på prestens personlighet, dock äfven
till någon del på andra förhållanden. I allmänhet
kunna de i städerna lättare nedsjunka till en
formalitet än på landsbygden, der vanligen buslädren,
icke blott af böndernes klass, utan äfven
ståndspersoner, infinna sig i förhöret med maka, barn
och tjenare, ehuru visserligen de senare samt barn
och ungdom, särdeles de som snart skola beredas
till sin första nattvardsgång eller nyligen blifvit
beredda dertill, hufvudsakligen förhöras. Det har
dock varit exempel i detta århundrade, att en tbeol.
doktor framkallade sin egen hustru till förhör i
ka-tecbesen. Förhören hållas ej på samma tid af året
i alla orter. De äro af Hera stag, dels sådana
som utgöra ett eget möte emellan presten och
församlingen, hvilka för detta ändamål indelas i vissa
s. k. lusrolar, dels sådana, som äro förenade med
andra religiösa förrättningar. Af förra slaget äro
ottesångs-förhören, hvilka ersätta de under en del af
året inställda ottesångs-gudstjensterna. De
vigtigaste äro dock de s. k. busförbören, hvilka,
såsom namnet utvisar, anställas inom den husliga
kretsen; dock sker det stundom äfven vid kyrkan.
Dessa förhör hållas på vissa orter böstetiden efter
tjenstehjonens flyttning, annars emellan nyåret och
påsken. På några ställen i Sverige, särdeles i
Skåne, hållas äfven af klockarne ett slags förhör.
Af senare slaget äro de förhör, som åtfölja de s. k.
katechismi-predikningarne, hvilka på vissa ställen
brukas, vidare fastlags-förhören, som äro
förenade med fastlags-predikningarne,
kommunion-förbö-ren, som brukas vid anteckning till herrans
nattvard, men endast med de sig då anmälande
natt-vardsgästerna, förhören med trolofvade fore
lysningens utfärdande, med tjenstebjon, när
flyttnings-attesten uttages, och slutligen prediko-förbör, som
stundom hållas efter slutad gudstjenst, med
afseende på dagens predikan. Sådana förhör infördes
åtminstone genom en kongl, förordning 1731; men
äro nu mindre brukliga. Ett slags förberedande
nattvards-förhör brukar ock anställas med
ungdomen, näst fore det år dä den skall beredas till sin
första nattvardsgång.
Hnteket-akulor. Dessa blefvo stiftade af
samfundet Pro Fide el Christianismo, hvilket först
inrättade en sådan på Södermalm i Stockholm, dä
läraren hade 400 daler k. m. i lön. Sedan
utvidgades de, så att 8 sådana finnas i hufvudstaden,
hvilka besökas af 50 till 70 lärjungar, som der
undervisas i kristendomen, hvarje söndags
eftermiddag. Viktualiehandlaren Erik Boman Eriksson,
hvilken afled i Stockholm d. 28 Mars 1825, har, bland
sina många gåfvor till välgörande ändamål, äfven
ihågkommit Ladugårdslands och Catharina
arbets-och fallig-skolor med en gåfva af tillsammans
15,000 K:dr.
Katharina kyrka, Sit, byggd 1160, har varit
den skönaste Wisby stad ägt, och utgör såsom
ruin troligen det utmärktaste Sverige har alt
framvisa. Den har tillhört Franciskanerne, som här
invid ägde ett kloster. Uppförd i spetsbågsstil är
kyrkan med clioret, utom förhuset, 92 alnar lång
och 33 alnar bred. Tolf åttkantiga pelare,
ordnade i tvenne rader, hafva uppburit hvalfven, som
nu äro nedrasade. Likväl äga pelarne ännu
samband genom de lätta, i luften sväfvande arkader,
som hafva sitt stöd på kapitelerna.
Sidogångarnas hvalfbågar, nästa alla nedfallna, hafva hvilat
på väl arbetade, i murarne insatte hvallTötter.
Kyrkan har varit npplyst af tolf stora och höga
fönster. Choret, som är bygdt senare än sjelfva
kyrkan, är utfördt i ren Göthisk stil, med fönster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
