- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
358

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

358

Hatt.

Kattost.

majoren Silfverskölds arfvingar. Socknen
innefattar 11 mtl. och bar 435 invånare. Dess areal
utgör 2,013 tunnl. Adr. Ystad.

Hatt (Felis), ett slägte af de köttätande
rofdjurens första familj, tågångare, hvilket innefattar de
grymmaste och blodtörstigaste af alla däggdjur,
och är utmärkt genom rundt hufvud med afrundad
kort nos, fem tår på hvarje framfot och fyra på
hvarje bakfot, alla väpnade med starka, krökla,
hvassa klor, som kunna indragas och för att ej
nötas nnder gåendet, ligga med spetsen uppåt vänd
i en egen slida af huden; tungan skroQig med bakåt
Tiktade taggar, pannan afiång i perpendikulär
rigtning, sex framtänder, långa och starka hörntänder,
samt ofvan fyra, nedan tre kindtänder på hvardera
sidan. Hos oss förekomma trenne arter, nemligen:
Varglo (F. lynx) och Kattlo (F. lyncula) se dessa
ord, samt Vanliga katten (F. catus), hvilken dock
ej finnes vild, och endast af en ras eller Tama
kallen (F. catus domesticus), hvars artförändringar
äro: Angoriska tamkatten med långa, silkeslika,
glänsande, hvila, gulaktiga eller gråa hår, som
omkring halsen äro längst och bilda ett slags
halskrage; är hos oss ytterst sällsynt, så att blott en
och annan individ linnes på ett och annat ställe.
Spanska tamkatten med mjuk rödaktig hud och
svart-fläckig pels, samt Karthcuser-katlen, som har fina
hår af askgrå, i blått eller brunt stötande färg,
hvilka begge äfven äro sällsyntare än den
Allmänna lama kallen, som vanligen är gulaktigt grå
med svarta strimmor; men äfven belt hvit, svart,
askgrå eller brokig. Fastän ett af de
allmännaste husdjuren är katten dock på långt när ej så
tam som hunden, bortlägger aldrig fullkomligt sin
inedfödda grymhet och list, förvildas ganska lätt,
samt återtager då belt och hållet sitt
ursprungliga skaplynne. Han är i hög grad falsk, till
och med vådlig för menniskan, ty man har
exempel på att han angripit och dödadt små barn, samt
illa sargat sofvande personer, och hans bett
kunna, då ban är häftigt retad, medföra svåra
följder, till och med döden. Härpå må anföras såsom
exempel en ung Spanjor, hvilken ander det han
lekte med en katt blef biten af denna i fingret,
hvaraf han dog och blef begrafven uti kyrkan
S. Maria del Copolo i Rom, hvarest hans grafvård
berättar händelsen. Kattens parningslid inträffar i
Februari och .Mars, och parningen sker under
slagsmål och ett allmänt bekant ohyggligt tjutande.
Honan går drägtig 55 dagar och föder 5—12 ungar,
hvilka äro blinda de första 9 dagarne, och dem bon
försvarar med raseri, saml tidigt vänjer till
roflyst-nad, derigenom att hon bär till dem lefvande råttor.
Födoämnen äro egentligen kött; likväl håller ban t il t
godo med de flesta andra af menniskans
näringsmedel, och älskar isynnerhet söt mjölk. Dess nytta
genom utrotande af råttor och möss är allmänt känd,
och dess skinn användes ganska mycket som pelsverk.

Hatt, ett strafTverktyg om skeppsbord, bestående
af 9 stycken 6- eller 9-garns linor, hvilka
hvardera hafva trenne knutar och äro i andra ändan
sammanflätade till ett skaft. Straffet, hvilket äfven
kallas katt, gifves på blotta ryggen.

Hattarp, annex till Wälfnge, beläget i Luggude
härad af Malmöhus län, 1 { mil N.N.O. från
Helsingborg. Socknen består af 22 mtl. och bar 735
invånare. Af bela dess areal, 4,883 tunnl., äro
endast 3 sjö. Adr. Engelholm.
Hatt bras pä hi|n, och trollet på sin mor,
ett gammalt ordspråk, liktydigt med: äpplet faller
icke långt från trädet.
Kattegat kallas den stora hafsvik af
Westerbaf-vet eller Nordsjön, som stöter intill Götbeborgs
och Bohus län, Halland och Skåne, samt förenas
med Östersjön genom Öresund. En del deraf kallas
äfven Skagern och Skagerrack.
Hattrötter (Gnaphalium dioicum), en mångårig
växt, som förekommer pä torra, uppböjda ställen
öfverallt, till och med på Lappska fjällen, ganska
ymnigt, utan hushållsnytta.
Hattgliiiimer, kattguld och kattsilfver, äro
glim-merarter, den förra hvit eller ren och ofärgad,
den senare i allmänhet jernballig och gul till
färgen, som ofta finuas uti vanlig granit och i
reflek-teradt ljus skimra med metallglans och hvit eller
gul färg, således liknande silfver eller guld,
hvaraf namnen härrör.
Kattbainiiiar, en vik och landthamn i
Öster-Garns socken på Gottland. Denna hamn erhöll år
1827 förmåner af fri import- och exportbandel.
Kattlo (Felis lyncula), elt rofdjur af kattslägtet,
af omkring 50 tums längd, bvilakligt, beströdt
med små runda svarta fläckar på rygg, sidor och
ben; öronen med svarta hårpenslar, morrbåren
svarta, svansen korl, endast 5 tum, i ändan
svartaktig. Förekommer i alla skogrika och bergiga
land-skaper i riket; men mindre allmänt än dess
sam-slägting varglon. Födoämneu utgöras uteslutande
af lefvande djur, dem han jagar, så väl mindre
fyrfotadjur, såsom barar, får, getter och renar,
samt foglar, hvilka han, i anseende till sin vighet,
med lätthet griper. Dess parning sker i Februari,
honan går drägtig i 8 veckor, och föder då, i
någon bergsklyfta, två, sällan tre, ungar, hvilkas skinn
äro gråbruna till färgen. Han förorsakar betydlig
skada, särdeles på villebråd, och dess skinn
värderas högt, för hvilken orsak ban jagas med
spårhundar, hvarvid ban snart begifver sig upp i
något träd, uppföre hvars stam ban med lätthet
springer, samt hoppar ur det ena trädet i det andra.
Kattliiser (Adonis vernalis), en mångårig växt,
som förekommer på upphöjda fält, belägna på
större öfvergångs-kalkklippor emot de sydöstra
flodmynningarne och uddarne på Gottland och Öland.
Äger ingen hushållsnytta; men inplanteras i
trädgårdarne för sina vackra blommor.
Hattinynta, kattleka, kattlusta, lössegräs,
nyttegräs (Nepeta cataria), en mångårig växt, som
förekommer vid hus och vallar samt i gärden, från
Skåne till Wermland och Upland här och der. Den
ätes endast af fåret; men blommorna besökas
flitigt af bien, och hela växlen kan användas till
färgning.

Hattost. Med denna benämning förekomma tre
serskildta växter, neml.: Blek kattost (Malva alcea),
en mångårig växt, hvilken finnes pä Öland och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free