- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
361

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hedum.

Hellman.

361

p& ren staff eller vaskad malm. De grufvor,
hvilka isynnerhet blifvit arbetade, äro följande:
Norr-grufvan af 5 famnars djup, begyntes 1665,
ödelades 4 år derefter, sedan malmen på bottnen
åtgått, ehuru den förut gifvit den bästa malmen i
detta malmfält. Cartsgrufvan, upptagen 1668,
innehade malm till 1 famns bredd och drefs 5^-
famnar djup, men malmen aftog. Hedvigsgrufvan
innehade fläckvis blyglans, inställdes på 4 famnars
djap, då malmen nästan försvunnit, samt
Eriks-grufvan, som arbetades från 1666 till 1670, då
malmen, efter tre famnars djup, upphörde.

Hedum, annex till Tådene, beläget i Kållands
härad af Skaraborgs län, 2‡ mil V. från Lidköping,
vid Wenern. Kyrkan har varit moderkyrka till år
1349; den tillbygdes 1687. Socknen innefattar 11
mtl. och bar 250 invånare. Dess areal utgör 1,157
tnnnl. Adr. Lidköping.

Heitha hus i Stockholm kallades länge
Papister-nas hus. Det ligger på Österlånggatan midt emot
Johannis gränd. Det skall hafva blifvit uppbygdt
är 1336 på Magnus Sineks befallning för
Johanniterorden, hvaraf gränden fick sitt namn.
Sedermera lades det under Wadstena kloster och kom
derefter alt tillhöra Andreas Keith, en Skottsk
adelsman, gift med en Svensk fru af Grip-slägten.
Begge makarnes vapen är uthugget i en sten på
huset med orden: Auxilium nostrum a Domino. Keith
skref sig friherre till Finstad, Dignevall och
Fors-bolm. År 1594 sålde han huset för 7,000 R:dr
till konung Sigismund, hvilken skänkte det åt
Jesuiterne. Detta föranledde kyrkoherden mäster Erik
Skeppar, alt följande året hos borgmästare och råd
begära, att de måtte läsa igen herr Anders Keiths
bus, "der de Påfviske Prester höllo sin gudstjenst."
|lärom lofvade magistraten alt ödmjukeligen
tillskrifva konungen, eller ock anhålla, att "vår
Nådige Furste, Hertig Cail samt R. Råd, måge
sådant med det for.lerligaste afskaffa."

Hellander, Johan JI., berättas hafva varit
drottning Christinas kabinetts-sekreterare, öfvergått
till katbolska läran, och efter hennes död erhållit
kardinalshalten; men hvilken berättelse likväl är
obestyrkt.

Hellander, Peter, prost och kyrkoherde i
Lundby församling af Götheborgs stift, utgaf år 1697
ett Yentriloquium, Inbillning att ulan lagt. kallelse
vilja läsa i Guds Församling. Hans son, Hauiel
H., blef år 1720 med. doktor i Lejden och straxt
derefter stadtfysikus i Götheborg, en ganska
kunnig och skicklig läkare, ledamot af
vetenskapssocieteten i Upsala och författare af ett par
vetenskapliga skrifter; men afled i sin bästa ålder år 1724.

Hellgren, Johan Henrik. Denne man, som
gjorde epok i Svenska vitlerbeten, föddes d. 1 Dec.
år 1751, i Floby prestgård i Westergötbland, der
hans fader var kyrkoherde. Han studerade vid Åbo
akademi, der ban blef magister vid endast 20 års
ålder. Hans ovanliga skaldeanlag gjorde sig
redan der bekanta genom poemet: Mina Löjen. Blef
1774 docens i vilterbelen; men måste söka sin
utkomst genom enskildt undervisning och kom i
sådant ändamål till Stockholm, derhän blef informa-

tor i grefve Meijerfelts bas. när väckte han
Gustaf IH:s uppmärksamhet genom sina
vitlerbets-stycken, deribland isynnerhet en prolog till ett på
Drottningholm gifvet skådespel, samt ett pris: En
Ynglings inträde i verlden, som ban vann i
vitterbets-akademien år 1778. Sistnämnda år började
ban, i förening med sedermera kommerse-rådet
Lenngren, utgifva Stockholms Posten, hvars första
nummer åtkom d. 29 Oktober, och hvilken
tidning, hufvudsakligen af litterär och kritisk
syftning, blef af ett oberäkneligt inflytande på tidens
smak, själsodling och konstbildning, samt hvars
domar, under Kellgrens tid och ännu efter
densamma, ansågos såsom orakler i alla litterära frågor.
Till en ganska stor del förtjente de äfven detta
anseende, ehuru man lika litet kan frånkänna dem,
liksom andra menskliga domslut, någon ensidighet
och partiskhet. Dessa voro likväl, å Kellgrens sida,
alltid ofrivilliga, och ban var sjelf den förste alt
rätta en begången orättvisa, sä snart han insett
henne, såsom fallet var med Leopold, hvars första
offentliga försök i skaldekonsten ban bedömde
alltför omildt. Likaledes återkom ban, under sina
senare är, i väsendtlig mån från den alltför långt
sträckta förkärlek ban hyst för den Franska
vitter-heten, och från sina fördomar mot den Tyska,
Engelska och Danska. Under tiden bade konungen
med allt större välvilja omfattat honom, drog
honom in i sin enskildta sällskapskrets, utnämnde
honom till bibliolhekarie och sin handsekreterare,
d. v. s. gaf honom pensioner för dessa tjenster, och
anvisade honom ett bland de första rummen i
Svenska akademien vid dess stiftelse.
Öfveransträngning i arbete, kanhända i förening med någon
oförsigtighet i lefnadssättet, andergräfde likväl alltför
tidigt bans af naturen svaga helsa, och han
bortrycktes af döden endast 43 år gammal, d. 20 April
år 1795. Hans skrifter utgöra blott tre volymer,
emedan ban, någon tid före sin död, med
obeveklig strängbet, från deras antal utgallrat allt det,
som ban icke ansåg värdigt alt förvaras åt
efterverlden, och ehuru både denna och samtiden långt
blidare bedömt åtskilliga deribland. Till de
utmärktaste höra operorna: Gustaf Wasa, Gustaf Adolf
och Ebba Brahe, samt Æneas i Carlhago, jemte
dramen Christina, men till hvilka Gustaf III likväl
författat utkastet; det förut nämnda skaldestycket:
Mina Löjen, Ljusets Fiender, Nya Skapelsen, m. fl.,
hvilka gifva honom, intill hans tid, och efter
honom ända till Tegnérs, det främsta rummet bland
Sveriges lyriska skalder.

Hellin, Carl, komminister i Maria församling i
Stockholm och död såsom sådan år 1728, endast
45 år gammal, var, såsom det-säges i Biograpb.
Lexikon: "en af de presterligaste prester på sin
tid", och är besjungen af Jakob Frese. Ilan hade
på en gäng kallelse till komministratoren i Clara
och Maria församlingar; men valde den senare,
emedan hon först begärt honom, och
qvarstannade derstädes, ehuru icke mindre än fyra
pastora-ter erbjödos honom.

Hellman, »lutar Fredrik, född i Jönköping,
blef studeot 1773. Afreste sedermera till S:t Dorain-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free