Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
368
Klaby.
Kihl.
Sverige. Han dog hastigt d. 9 Dec. 1655, då han
värmde sig framför spiseln i rikssalen, der ban
bi-vistat kronprinsens, sedermera Carl XI:s,
döpelse-akt. Ätten utgick med hans son, som afled ogift
i Nurnberg, år 1662.
Klaby, annex till Ifö, beläget i Willands härad
af Cbristianstads län, l| mil O.N.O. från
Christi-anstad, l| mil från Åhus och hafvet. Här
märkes: Beckaskog (se detta ord), hvilket, jemte
Kia-by socken, år 1680 indrogs till kronan från Ove
Ramel, som af politiska skäl förlorade alla sina
egendomar i Sverige. Socknen består af 23 £ mtl.
och bar 950 invånare. Dess areal utgör 8,956
tunnl., af hvilka 3,996 äro sjöar och kärr. Adr.
Christianstad.
Kiel. Denna stad bar i Svenska historien blifvit
bekant genom tvenne händelser. Den ena är
följande. Efter slaget vid Femern hade Svenska
flottan förlagt sig utanför Kiel, der hon instängdes
af den Danska och snart befann sig emellan
tvenne eldar, emedan Gallas intog staden, och
Danskarne fråu Fyen öfverskickat 2,000 man, hvilka
anlagt ett batteri, hvars kanoner oroade Svenska
flottan. I allmänhet gjorde de väl föga skada;
inen en af dess kulor dödade den tappre Clas
Larsson Fleming (se detta ord). Wrangel, som efter
honom, och efter hans anordning, öfvertog
befälet, beslöt att bryta sig ut och verkställde delta
äfven d. 30 Juli 1644, då Danske amiralen Gält,
i stället alt angripa den underlägsne fienden, höll
undan och afseglade till Köpenhamn, hvarföre den
70-årige mannen ställdes inför rätta och dömdes
till döden. Tvenne dagar före flottans utlöpande
eller d. 28 Juli, stormade Torstensson det
ofvannämnde batteriet, samt intog det, sedan fienden
förlorat 500 man. — Den 14 Jan. 1814 afslöts i
Kiel fred mellan Sverige och Danmark, hvilket
sistnämnda dervid biträdde alliansen mot
Frankrike, och till Sverige afstod Norrige; men
deremot erhöll Pomern och Riigen. Som Norrige
likväl förklarade sig för ett sjelfständigt rike och ett
serskildt krig måste företagas mol detsamma,
kunde det sistnämnde vilkoret ej uppfyllas. Pomern
och Riigen återgingo till Svenska kronan och
Danmark förlorade Norrige utan ersättning.
Kielluiau, Joseph, lektor vid Wexjö
gymnasium, född 1709, blef lektor 1742. Enligt S.
Ödmann föreläste han historien på Latin öfver
Cellarii hist. politica, hvilken hau bar interfolierad
under armen, och uppläste ulantill både Cellarii tbema
och egna variationer så hastigt, att knappt ett ord
kunde fattas. Derföre liknades hans föreläsningar
öfver fäderneslandets historia vid "ljudet af en bröms."
Han hade endast blått glas i sina fönster för sina
svaga ögons skull. "Var incorruptibel som
konsi-storial; återsände en gång en smörbytta så stor
att den kunnat fresta sjelfva biskopen, till en
sökande, betalande sjelf den som återbar gåfvan."
Hielliiian-Cjiiraiissou, Julius Axel, född d.
22 Nov. 1811 å Gripsholm. Fadern kamrerare. K.
blef student i Upsala 1830 och prestvigdes 1837,
komministers-adjunkt i Clara församling s. å.,
lärare vid sjömansskolaa i Stockholm 1840 och kom-
minister i Vestra Åker och Dalby af erkestiftet 1844.
Han bar utgifvit en mängd skrifter, såsom: Smärre
Dikter, hvilka utkommo 1839; 16 predikningar i
den af Mel|in m. fl. utgifne: Okristlige Predikaren;
A-B-C-bok för Fäderneslandets barn; Carl Johans
Drapa; Kärlekens Seger, en Skandinavisk berättelse
i 4 häften; Abednego, roman i 3 delar, och Den
blifvande Konungen, roman.
Kihl, en socken med Gräfve, belägen i Örebro
bärad samt Nora och Lekebergs bergslager af
Nerikes län, Glanshammars kontrakt af Strengnäs
stift, 1 £ mil N.V. från Örebro. Kyrkan är
mycket gammal och sannolikt en bland de äldsta i
Nerike, byggd på en bög sandås, bar fordom
varit liten och smal; men sedan tillbyggd på vestra
sidan, hvarest hon ock å ömse sidor är utvidgad
och således bar likhet af tvenne kyrkor. Man vet
ej när första tillbyggningen skett; men den blef
färdig 1618 och predikan hölls deri första
gången Allhelgonadagen samma år. Sista gången
utvidgades den 1779—1780. Den gamla kyrkan
har sin första form sådan den blifvit begaguad i
katbolska tiden, och visar, alt denna skogsort var
då både litet bebyggd och bebodd. Åtskilliga
lemningar äro anmärkta efter denna tid, såsom S:t
Olofs bild, munkstolar, vigvattens-kar, m. m. Å
södra sidan finnes en utbyggnad, kallad Juli-chor,
hvaruti är Anrepska grafven. Den östra delen, som
nu utgör sakristian, kallades före 1780 års
ombyggnad Munkkyrkan, hvaraf vill synas som något
kloster legat i grannskapet. Hvad som äfven
gifver styrka åt öfvertygelsen om kyrkans ålder, är
den bland allmogen ännu gängse sägnen, att ett
troll, benämndt Kihls Wigge, skall hafva uppbyggt
kyrkan, i följd af någon träffad öfverenskommelse
emellan trollet och någon mägtig person, alt
denna skulle tillfalla trollet, som hade sin bostad i de
närbelägna höga bergen, i händelse han icke fore
kyrkans färdigblifvande, kunde säga trollets namn.
Han lyckades dock alt utleta delta, hvaraf följde
trollets död. I de så kallade Kihlsbergen (se
nedan) märkes UUavi klint, der lemningar synas
efter en, som den ock ännu kallas, Borg,
bestående af en bop stenar i cirkelform. Utsigten
härifrån är herrlig. Örebro stad och slott, största
delen af Hjelmaren, som ligger på 2 mils afstånd
härifrån, med alla deromkring belägne herrgårdar
och kyrkor i Östra Nerike utbreder en skön tafla
äfven för det obeväpnade ögat. Dessutom märkes
här: Ramshylla, säteri och stångjernsbruk,
Fiosvi-dals bruk och Irvingsholm (se dessa ord). Socknen
hör till 2 kl. konsist. Den består af 72,^ mtl.
och har 1,900 invånare. Dess areal utgör 2 ?,910
tunnl., hvaraf 8,460 höra till Lekebergs och 8,794
till Nora bergslag, samt 950 äro sjöar och kärr.
Adr. Örebro.
Kihl, annex till Rasbo, beläget i Rasbo bärad af
Upsala län, 2 mil N.O. från Upsala, kallas äfven
Rasbo-Kihl. Socknen är till större delen en
skogsbygd, dock utan några betydliga bergshöjder och
bar för öfrigt ett sådant läge, att den södra af
bär befintliga tvenne sjöar, hvilken kallas
Stensjön, har sitt aflopp genom Rasbo, Funbo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
