Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
370
Kil.
Kila.
mil från Torneå stad. Detta berg är bögt och
man bar derifrån utsigt omkring Torneå och Luleå
Lappmarker, samt till de snöbetäckta fjällen vid
gränsen mot Norrige. Allmänna hälle-arten,
hvaraf detta berg består, är granit-porfyr, af
gråaktig färg, hvars hufvudmassa utgöres af tat qvarts,
hvilken är nära öfvergången till bälleflinta, insprängd
med biadig fältspat af gråaktig röd färg. Högsta
höjden af detta berg utgöres af en jernmalmsgång,
som är 8,400 fot, eller inemot Svensk mil i
längden, och i bredden 400 till 800 fot efter
gångens olika bredd och krökningar, bestående
nästan endast af ren jernmalm. På höjden af berget
anträffas en bog spets till ansenlig vidd, bestående
endast af ren jernmalm. Malmen är magnetisk,
af blåaktig jernsvart färg, hvaraf en del faller i
stycken som parallelipipeder; en del malm är
speglande, och i drushål har man funnit åttasidiga
jernmalms-kristaller. Malmen är så skild från
inblandning af bergart, att på få ställen synas
några strimmor af glimmer, asbest, kalkspat och
fältspat, samt, ehuru sällsynt, några gnistor af
svafvelkis. Förbållandet utvisar, att denna malmgång
fortsättes på djupet och således utgör ett
ovanligt förråd af inalm. Detta malmberg uppfanns
eller angafs 1736, och blef dä kalladt Fredriksberg.
Malmen har dock ej hittills blifvit nyttjad, utom
några få skcppund, som blifvit transporterade till
de inom Torneå socken inrättade Kengiska
jernverken (se: Kengis), hvilkas afstånd gör forslingen
kostsam, så väl af Lapparne med renskjuts, som af
nybyggarne på orten.
KU, annex till Wisnum, beläget i Wisnums härad
af Wermlands län, 3J mil S. från Christinehamn,
vid Wenern. Nuvarande kyrkan är ej äldre än
från 17 56; men den gamla trädkyrkan ägde
många bevis, att hon var byggd med de första i
Wermland och bela riket; bär finnas stora ljusstakar af
jern frän katholska tiden, äfvensom en S:t Görans
bild, gjord pä samma sätt, som den i Stockholms
storkyrka (se: Göran, S:t), fastän något mindre.
Såsom nära belägen till Wenern, bar denna kyrka
äfven varit offerkyrka. Då fordom siklöje-fisket
några år å rad misslyckades, offrades bit en
silf-verlöja, hvilken sedermera en lång tid, äfven
efter reformationens införande, tjente till skrock;
men bortbyttes slutligen af prosten Axel Norén
mot en psalmbok till kyrkan. Ifrån Warnbems
kloster, både i Westergöthland och Wermland,
bade munkarne nära väg hit, att vid messfall
förrätta gudstjensten, hvaraf Munkerud och
Munke-tnrp hafva fått namn. Eljest har denna socken,
lika med de andra i pastoratet, utgjort skatt till
nämnde kloster. 1 socknen märkes: Nynäs,
fordom hertige-säte, der hertig Carl någon tid hade
sin hofbållning. År 1592 bytte hertigen Nynäs
till Shering Eriksson Arp, mot gods i
Östergötb-land, och blef det då säteri. Ilygnetorp uppräknas
af Palmsköld bland Wermlands förnämsta
herresäten, der ock en kunglig djurgärd skall varit,
hvilket ej torde vara annat än frälsegården llygn, på
östra sidan om sjön Hyngen eller Kilsviken, som
fordom skall varit ett ansenligt berregods, innan
det anlades vid Nynäs. Kilsbyn, vester från
kyrkan, bar länge varit ett stort gods af 2£
hemman, af hvilka Ödekyrkan skall vara stamgärden
och förmodligen fått namn deraf att den blifvit
öde vid digerdöden. Socknen består af 31 £ mtl.
och har 1,576 invånare. Dess areal utgör 18,607
tunnl., af hvilka 1,590 äro sjöar och kärr. Adr.
Christinebamn.
Kila, annex till Lunda, beläget i Jönåkers härad
af Södermanlands län, 3 mil V. från Nyköping,
mot Östergöthland. Socknen innefattar 28 mtl.
och har 1,815 invånare. Af dess areal, 36,473
tunnl., äro 1,450 sjöar och kärr. Adr. Nyköping.
Kila, en socken med Tveta och Svanskog,
belägen i Näs härad af Wermlands län, Gillbergs
kontrakt af Carlstads stift, 5 mil S.V. från Carlstad.
Pastoratet bör till 2 kl. konsist. Socknen består
af 37£ mtl. och bar 2,228 invånare. Dess areal
utgör 32,331 tunnl., af hvilka 5,920 äro sjöar och
kärr. Adr. Carlstad eller Åmål.
Kila, en socken, belägen i Öfver-Tjurbo härad
af Westmanlands län, Sala kontrakt af Westerås
stift, 3 mil N. från Westerås, 4 mil S.V. från
Sala. I socknen märkes: Sätra helsobrunn (se
detta ord), Limsta säteri, 1 mtl., uppbyggdes till
säteri 1686 af fru Hägerstjerna, har sedermera
tillhört slägterne Mathiesen och LeyonOyckt, och
äges nn af kapiten Bill mansson. Ljömsbo, ^ mtl.,
äges af öfverste Tersmeden. Landshöfdingen
Adlersparre bar några år ägt och bebott denna gård
och förbättrat den betydligt. I de upplysningar,
som blifvit lemnade om Kila socken, säges att
"Ljömsbos läge vid sin sjö är ett Sverige i
miniatyr." I kyrkan förvaras från katholska tiden en
dopfunt af metall och en altartafla, hvardera med
munkstil och den senare med årtalet 1450. En
fjerdedels mil härifrån står på Grällsta bys gärde
en bautasten; £ mil längre i söder synes ännu,
vid Lånsta by, tecken efter en förlagd
begrafningsplats, jemte sägen om ett kapell, som skall
hafva stått härstädes. — Af sjöar märkas:
Ljömsbo-sjön, Alten, Ekan, Skri/varedammen, Lis jan, samt
större och mindre Kräktjärn. — Bröllopsfester
blifva allt mera sällsynta; men deremot allt större
förlofningskalas på första lysningsdagen, då all
ungdom, äfvensom nygifta komma med gåfvor in
natura, i stället för de fordom bär brukliga
skrifna gratulationerna. Ett stort grönt träd, med
vidhängande glaslyktor och brinnande ljus, bekostas
och uppsättas på samma gång af4 byns ogifta
karlar. Musik, dans och skjutning ä bröllopsdagen
äger ännu rum, isynnerhet det senare. Vid
barndop vakar ä de flesta ställen ungdomen bela
natten emellan barnets födelse och döpelsedagen: förr,
på det ej den onde emellertid skulle göra utbyte
mot ett så kalladt bytingsbarn med stort hufvud;
nu, endast för att undfägnas och få roa sig.
Mänga veta ej mera hvarföre? Ingen beryktad
qvack-salfvare blir i början af sjukdomar obesökt,
oaktadt äfven läkare anlitas. Trefaldighetsbrunnar tros
med säkerhet verka lika mycket som vattnet i
Sätra brunn. Någon gång har dopvatten och
öfvergifvet kommunion-vin, äfvensom kyrkogårdsroull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
