- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
375

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klnnemond.

Kina.

375

nit. Man har bär träffat lösa stenkolsbitar.
Svampar, som äro ovanliga, växa bär på de nedfallna
lofven af ask, bok, hägg, päron och oxel. Enligt
sägen, skall uti Westerplana äng, nära sjön
bredvid den brantaste klippan, legat en kyrka, kallad
Hestings-kyrkan, efter hvilken sjelfva klefven ännu
benägnes. Ilär anträffas en tvärbrant uti
sandstens-hvarfvet, som går perpendikulärt neder mot 40
alnar, hvarest vattnet susar inunder. Nämnde kyrka
säges hafva varit en offerkyrka; men inga lemningar
af murar synas efter densamma. Uti trakten
deromkring äro de bästa sandstensbrott. Öfverallt på
kullen finnas små källor, hvilka för det mesta
innehålla kalkaktigt vatten. När man går på
kullens öfversta spets, tycker man sig af dånet kunna
sluta till underjordiska ihåligbeter. Fordom hafva
hjortar och rådjur lefvat härstädes.

Klnnemond, Patrik och Thomas, tvenne
bröder, födde i Skottland och grefskapet Tife,
der deras adliga ätt Kyniumond blomstrade redan
i 12:te århundradet, inkommo under Gustaf Adolfs
tid till Sverige, der de båda togo tjenst som
simpla soldater, men snart stego i grader. Den
äldste, Patrik, blef år 1635 öfverste och stupade
vid Pirnas belägring; den andre, Thomas, blef
äfvenledes öfverste och kommendant på
Diinamiin-des skans, som kun uppbyggde, och hvilken i
början efter honom kallades Kionemiinde. Dog
barnlös, mon dödsåret är obekant, och den nya adliga
ätt de begge bröderne stiftat utgick med honom.

Kinuevald, ett härad af Kronobergs län, utgör
förenadt med Norrvidinge det andra fögderiet i
länet, samt i förening med Albo och Norrvidinge
Tio härads andra domsaga och innefattar 12
socknar, nemligen: Wexjö landsförsamling, Öijeby,
Bergunda, Öija, Skatelöf (en del), Wederslöf,
Dän-ningelanda, Täfvelsås, Kalfsvik, Jäth, Urshult och
Almundsryd, hvilka tillsammans utgöra 328 mtl.
med 15,359 invånare. Tingsstället för häradet är
nu mera i Wexjö, dit flyttadt från Nötbeled, dit
det flyttats från Jäth. Häradets areal utgör 220,297
tunnl., hvaraf 48,850 äro sjöar och kärr.

Kiunevaid* kontrakt af Wexjö stift uti
Kronobergs län, innefattar 7 pastorat, nemligen: Wexjö
stads- och landsförsamling, Bergunda och Öija;
Ursbult och Almundsryd; Kalfsvik och Jalb;
Täfvelsås; Wederslöf och Dänningelunda, samt
Öijeby och Uärlöf, af hvilka pastorat 1 är reg. af 1
kl. och 1 af 3 kl.; 1 patron, af 3 kl., 2 preb.
af 3 kl., samt 2 konsist, af 2 kl. Kontraktets
folkmängd ulgör 15,919 personer.

Hiuneved, en socken med Wårkumla, belägen i
Frökinds bärad af Skaraborgs län, Wilska
kontrakt af Skara stift, 1 mil S.S.V. från Falköping.
Kyrkan bar vacker belägenhet på en någorlunda
jemn plan. I socknen märkes: Mörnarp, ett
hemman, beläget på en mosse, dit ingen kan komma
till fots; tillhörde år 1813 prosten B. Carlsson,
som anlagt väg dit från fasta landet. Thorshalt
och Lilla Thorshall äro 2:ne stora stenar i
betesmarken söder om Kinneved; den större liknar en
kägla, omkring 30 alnar bög. Man förmodar att
de fått namn af Thor. — Socknen hör till 2 Id.

konsist. Den består jemte Wårkumla af 49 mtl.,
men bar ensam 913 invånare och en areal af
9,072 tunnl., hvaraf 1,800 äro sjöar och kärr.
Adr. Falköping.

Hinstagatan i Stockholm, eller som hon vanligen
kallas litnslugugalan, tros ursprungligen hafva
hetat Kungshöslegatan eller Hingstegatan, emedan
konungen der haft sitt stall. Der finnes det hus,
som är omtaladt i I Del. sid. 402, art. Eldbrasan.
Tillägges, att det der omnämnda straffet skall år
1558, enligt konung Gustafs befallning, blifvit
verkstäldt på Stortorget.

HirskÅI, kirs, sqvallerkål, trebening (Ægopodium
Podagraria), en mångårig växt, hvilken
förekommer i trädgårdar och skogsängar, isynnerhet
fuktiga och belägna vid större sjöar, i Bohuslän,
Westergötland och Upland allmänt, den förtäres
af kreaturen och kan användas som grönkål; men
är dock af föga hushållsnytta.

Kirsteniiis, Petrus, drottning Christinas
lifmedikus och medic. professor i Upsala, var född i
Breslau år 1577 och skickades af sin fader,
köpman derstädes, till Posen för att lära sig Polska
språket. Detta gjorde han äfven; men lärde sig
derjemte flera andra, isynnerhet Österländska, så
att ban påstås hafva kunnat 26 språk. Derjemte
valde ban medicinen till sitt yrke, och blef, vid
24 års ålder, promoverad i Basel, reste sedan
genom flera Europeiska länder, äfven till Asien, samt
återkom 1608 till Breslau, der ban idkade sin
vetenskap och särdeles vinnlade sig om
Arabiskan, så att ban der införde Arabiskt tryck.
Någon lid derefter flyttade ban till Preussen, der han
blef känd af Axel Oxenstjerna, hvilken tog honom
med sig till Tyskland och sedan till Sverige. Ilär
blef ban bemärkt af den unga drottning Christina,
som anställde honom i hans båda ofvannämnda
befattningar. Ilan var likval sjelf af en svag helsa,
och dog den 5 April 1640. Var en ovanligt lärd
man, som i Upsala anlade ett Arabiskt tryckeri,
och bar författat en mängd skrifter, t. ex. en
Arabisk Gramatika; De fyra Evangelisternes skrifter;
en Afhandling om Medicinens bruk och missbruk, o.
s. v. Hans sonson, Johan Ijeonard, major
vid artilleriet och död under Rewels belägring år
1710, adlades år 1686, då ban antog familjens
ursprungliga namn: liirstein. En af hans ättlingar
ägde tvenne bus i Stockholm, ett vid Munkbron
och ett vid Clara Strandgata, hvilka blifvit
bekanta såsom lokaler för mänga af hufvudstadens
offentliga tidsfördrif eller för sammanträdande
säll-skaper.

KiriirtgiMka Societeten, eller såsom den
kallades : Härd- eller Bdrdskarare-embetet, af Bart (skägg),
stiftades genom Johan Ill:s privilegier af d. 20 Juli
1571 och stadfästades ytterligare af Gustaf Adolf,
drottning Christina och Carl XI, dä benämningen
förbyttes till Societas Chirurgica. Genom kongl,
resolution af d. 28 Okt. 1797 upplöstes likväl
denna societet och förenades med kollegium medikum.

Kl*a, annex till Vestra Eneby, beläget i Kinds
bärad af Östergötbland, 5{ mil S. från Linköping,
var moderförsamling år 1255. Kyrkan är af obe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free