Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
384
Klerk
Kiinckowatrttin.
spors ankomst med konungens befallning
förändrade likväl denna plan, och K., hvilken sedan under
bela fälttåget qvarblef vid hären, hade den smärtan
att se dess ansträngningar fruktlösa och Finland
gå förloradt. En ringa tröst för honom var, att
han utnämndes till general-befälhafvare sedan allt
var förloradt, dä ingenting annat återstod, än att
rädda spillrorna, hvilket också skedde med så
mycken heder som möjligt, och att han sjelf blef
general af infanteriet och friherre, samt ordförande
i krigs-hofrätten. Då arméen mot Norrige
sammandrogs, uppgjorde den 80-årige mannen en
karta öfver krigstheatern, hvilken öfverlemnades till
konungen. Han afled d. 18 April 1817, med namn
af en sällsynt duglig, redbar och exemplarisk
embetsmän. Hans son, Carl Ulrik, en ganska
skicklig och aktad sjöofficer, dog d. 18 Aug. 1828 vid
50 års ålder, som kommendör-kapiten vid Kongl.
Mnj:ts flotta och R. S. O. — C. N. af Klerckers yngre
bror, general-majoren tdolf Hlerelter, hvilken
på samma dag som den äldre upphöjdes i adligt stånd,
var general-fälttygmästare och inspektör öfver
artilleriet, samt afled d. 7 Okt. 1817, i en ålder af
71 år. En ännu yngre broder, 4wii;<<ar Fredrik,
blef år 1801 adopterad under ättens nummer. Han
var då major vid arméens flotta, född 1751 och
död barnlös 1812, som major och R. S. O.
Itlerk, af Latinska ordet Clericus, en under
medeltiden nyttjad benämning på en man af det
andliga ståndet. Derifrån öfvergick det till
begreppet af en man med studier och kunskaper.
Brukas numera sällan.
■ilett, i gamla Svenskan liktydigt med höjd, kulle.
Klick, Östgötha-dialekt, betyder: fläck, dåligt
rykte. Deraf kommer talesättet: "få en klick på
sig", hvarmed förstås att man ådrager sig ett
vanrykte.
Hlick, Wilhelm, härstammande från en
gammal ßrabantsk adelig ätt, ingick i Svensk tjenst,
hvari han tillbragte 27 år och befordrades till
kapiten och kommendant i Pemau. Adlades år
1654; men först hans sonson, Carl,
introducerades år 1731. Han var då öfverste-löjtnant vid
Åbo läns regemente, hade bivistat fälttåget i
Norrige 1718 och i Finland 1742. I matrikeln heter
det: "Förenämnde Wilhelm Klicks broder, Jöran Klick,
begärde väl lillika med honom adelskap,
Ryttme-staren lians Klick, med sina bröder, Henric, Otto,
Wilhelm, Wàssel och Jöran Klicker, begärte äfven
tillika adelskap. Capilaine Hans Klick med sin
broder Kdrslen Klick, begärte allesammans och tillika,
uti en inlagd, och ännu uti Kongl. Maj:ts och
Riksens archiro förvarad böneskrift, år 1654 til
Drottning Christina, adelskap, efter som alle desse
stådt uti Sveriges krigstjenst, en del uti 27,
somlige 23 och 20 år, samt igcnomgålt alla charger
ifra gemene till de Ryttmestare och Capitains
platser de då under Finska regementerne förestodo:
de hafva under varande tjenstetid mycket ondt
utstått, serdeles i Tyskland, åtskilliga gånger
skut-ne, sårade, fångne och spolierade, samt sig sjelfva
frigiort; men ingen af dem alla blef adlad, mer
än förenämnde Wilhelm Klick."
HlMaf, gnl-laf (Lichen furfuraceus), en lafart,
hvilken förekommer mycket allmänt på träd och
är rik på färgämne, hvarföre den användes till
färgning af gult och brunt.
Klimat, det Svenska, är ganska olika på olika
ställen, och kan ej vara annorlunda i ett land,
som intager en sträckning af 16 grader i latitud,
och der vissa delar af landet höja sig 2,000 fot
öfver hafsytan, samt blott en del af de
bebodda orterna ligga mindre än 300 fot öfver
hafvet. Sverige är likväl det minst kalla och det
fruktbaraste af alla länder, belägna under samma
latitud. På Gottland t. ex. höll sig
medeltemperaturen mellan 1817—1822 vid 8,66 t eller högre
än i Berlin, och det sistnämnda året steg den
ända till 12,6, d. v. s. högre än i Paris. I
Stockholm steg värmen d. 3 Juli 1811 till 36° och d.
20 Jan. 1814 kölden till 32°. Genom
eldstädernas bättre inrättning och rummens omsorgsfullare
byggnad är kölden i Sverige inom bus icke
allenast mindre kännbar, än i något annat lika
nordligt luftstreck, ulan äfven mindre än i många
sydliga. Anmärkningsvärd är emellertid den
föränderlighet klimatet i senare tider undergått, då
vin-trarne stundom äro blidare, men vårarne kallare än
fordom. I allmänhet är den långa våren, med sin
torra blåst, det obebagligaste och för växtligheten
menligaste i det Svenska klimatet.
Klinckow von Friedenscliildt, Fredrik,
son af borgmästaren i Stralsund, Klinckow, ingick
1658 i Svenska kansliet, blef assessor i
Wismar-ska tribunalet, sekreterare vid Oliviska
fredstraktaten och adlades 1682. Utgaf öfver Carl Gustafs
död ett: Monumentum Sepulcrate in ohitum Hegis
Caroli Gustavi. Han var född i Stralsund 1616;
men dödsåret är ej uppgifvet.
KiinckowtitrUm. Af denna ätt, hvilken år 1719
först infördes på Svenska riddarhuset, med
slotts-bauptmannen i Stralsund Mårten Klinckow, men
som egenlligen härstammar frän Brandenburg, äro
följande de märkligaste:
Hlluckoivstriim, Eieonard, den ofvannämndes
son, född år 1685, ingick 1704 vid Svenska
fältkansliet och blef jemte det fången vid Pultava; men
lyckades, efter tre års fångenskap, befria sig
der-ur och återkomma till Stockholm, der han
anställdes hos baron Görtz; men utan att indragas i
dennes missöde, befordrades efter hand till kansliråd
och statssekreterare, blef ledamot af
vetenskapsakademien, friherre och K. N. O och dog år 1759,
samt är begrafven i Clara kyrka i Stockholm. Hans
broder,
Hlinckowütrniii, <«u*taf Thure, uppböjdes
tillika med honom i friherrlig! stånd. Han var då
kansler i Pomerska regeringen och R. N. 0. Hans son,
Klinckowström, Thure, steg väl af bela
ätten högst i värdigheter; men den utmärkelse ban
efterlemnat hör dock icke till de lyckligaste. Han
tjente vid hofvet, blef hofmarskalk, K. N. 0. och
Serafimer-riddare, president i Wismarska
tribunalet, öfverste-marskalk hos drottningen och en af
rikets herrar. Sänd att underhandla om Gustaf
Adolfs förmälning med prinsessan af Meklenburg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
