Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kloater.
Kloster.
391
bekostnad. Samma tvifvel framställa sig om
uppbyggandet af Gelboa kloster vid Wexjö år 1028
af Cluniacenser-munkarne, och om Mooketorps
klosters grondläggande af samma ordens munkar vid
samma tid i Westmanland. Troligare är det, som
berättas om Husaby klosters anläggande i
Westergötland är 1055*, ty då bade der i landet
kristna religionen, under Olof Skötkonung och hans
söner, öfver 50 år varit älskad och allmänt
antagen; derföre var det väl ock möjligt, ehuru ej
bevisligt, att drottning Guda der kunnat låta
bygga Gudbem; kloster. De förste lärare och de
konungar som först gåfvo sitt bifall till kristna
religionen i Sverige, funno angeläget att inrätta
skolor, i hvilka ungdomen kunde undervisas i att
läsa och skrifva, för att sålunda blifva
skicklige till läro-embetet. Sådana lärobus höllo utan
tvifvel S:t Sigfrid i Gelboa och S:t David i
Munketorp; men det är icke sannolikt, att dessa lärobus
varit kloster, fastän de troligen bildade grunden
till dem. Klostren blefvo med tiden många och
förmögna, samt uppgifvas varit öfver hundrade till
antalet, somliga munke- och somliga nunne-kloster,
af hvilka ett, nemligen Wadstena kloster, af S:t
Salvatoris orden, blifvit ansedt såsom hufvud-
eller moder-kloster; ty efter detta inrättades ett
kloster i Danzig, Paradisus i Florens, Maricndal
vid Revel, Marienwold vid Lubeck, Marienkron vid
Stralsund, Richmond och Syon i England, Mariebo
på Laaland, Munkalef uti Bergen i Norrige,
fredenberg vid Nurnberg, Nådendal nära Åbo, förutan
många andra annorstädes, i hvilka S:t Brigittas
reglor efterlefdes. Munk-klostren voro i
begynnelsen icke, hvad de sedan beskylldes att vara,
ett bem för sysslolösa lättingar; lärde män, i så
väl verldslig som andlig kunskap, undervisade i sina
lärosalar landets ungdom, medan någre af
klosterbröderna gingo omkring landet, att genom
tiggande skaffa de arbetande föda och underhåll, emedan
de icke hade några löner att uppbära. I klostren
uppfostrades män till rikets gagn och de högsta
embeten, såsom lagmän, biskopar och rikets råd.
Bonde- och herreson hade lika rätt till
klosterlärdom. Munkarne gingo äfven omkring i bygden
och besökte de sjuka med enkla läkemedel, och,
kunde de icke mer, så gåfvo de dem religionens
tröst, efter som sed var på den tiden. Att
missbruk kunde ske, särdeles när klosterfolket blef för
talrikt, kan ej betviflas. Lärdomsklostren hade
dyrbara samlingar af handskrifna böcker, hvilka, vid
Lutherska religionsförändringen, till stor del
fördes med det flyktande klosterfolket nr landet. Den
största boksamling säges hafva funnits i
lärdoms-klostret Gudvalla på Gottland. Det äldsta
lärdoms-klostret förmenas varit Munkeboda, beläget
i Östergötbland, å den vackra stranden vid sjön
Roxen. Det kallades sedan Nor, och beter nu
Norsholm. Märkas må ock här S:t Annas (jungfru Marie
moders) kloster i Nyköping, der hennes bild funnits
af massivt silfver, hvilken vägde öfver 2? lödiga
marker. Af detta kloster finnes ännu ett minne
der, nemligen S:t Annas qvarn. I den fordna, nu
glömda, staden Wä i Skåne säges biskop Eskil i
Lund hafva byggt ett kloster. Munkarne saknade
der friskt vatten och vedbränsle, hvadan de fingo
flytta till ett ställe, der de bade både bäck och
skog, och hvilket deraf kallades Bäckaskog. Men det
äldsta kloster i Skåne uppgifves vara Bosjö kloster
vid Ringsjö. Vidare märkas kloster i Enköping,
Sigtuna och Gefle, samt Björkö, Skog- eller Sko-,
Roslaga eller Öregrunds, Arnö, Bura och Ekholms
kloster och i Stockholm, S:t Clara, Gråmunkaholms
och Dominikaner-k]oslrel. I Linköping
Fransiska-ner- och Bernhardiner-kloster, Wadstena,
Skenninge munk- samt nunne-kloster, Wreta,
Söderköpings Fransiskaner- och Johanniterkloster,
Alvastra, Askaby, Krokeks, Byarums, Kalmare
munk-och nunne-kloster, Jönköpings, Kronobergs. S:t
Jakob, S:t Katharina, Solberga, Roma, m. fl. i Wisby
och på Gottland. SÄarn-klostren, Sköfde,
Gudhems, Warnshems, Husaby, Gudvalla, Lödese och
Kongella i Skara stift, Lurö och Wernamo i
Wermland, Eskilstuna i Upland, Wårfrtibetga eller Fogdö,
Julita, Svartsjö, samt Strengnäs, Mariefreds och
Nyköpings kloster, Risaberga, Ramundaboda m. fi.
Westerås, Munkatorps, Arboga, Köpings, Husaby,
Korbergs, Wexjö, Gelboa, Nydala, Kronobergs. I
Skåne, Halland och Blekinge: Lunds, Slalmö, Ystads,
Landskrona, Trelleborgs, Dalby, Beckaskogs,
By-ringe, Herrevads, Widlsköfle, Ödvids, Gladsaxa,
Tomarps, Halmstads, Ås, m. fi. I de stora
skogar och obygder, der den vägfarande och
vandraren på bela dagsled icke såg någon mensklig
boning, voro klostren, vid trötthet och åkommen
sjukdom, välgörande tillflyktsorter. Sådana kloster
voro: Ramundaboda på Tiveden, Vårfruklostret på
Kolmården, midt i skogen, der nu Krokeks kyrka
är belägen. Vid Munslerås i Kalmar län, hafva
länge funnits lemningar i skogen efter ett
gästkloster, som hetat Norr-obygd, derföre alt det
legat i norra skogs- eller obygderna. Till Lurö
kloster, i Wermland, hade flskare och sjöfarande på
invattnet sin tillflykt. Derföre offra sjömän ännu
i dag vid förbiresan, i Munkekällan derstädes. —
I en tid, dä ännu icke qvinnofriden var stadgad i
norden mot de hedniska, våldsamma seder, värdet
väl, att de af qvinnokönet, hvilka voro för
ömtåliga att lemna sig till rof för vilda krigsmän och
saknade nog kraftfullt stöd i en faders borg, bade
en fristad och tillflykt. De gårdar och rika
gåfvobref, som en döende fader eller moder skänkte
till klostren med sin dotter, att hon skulle
skyddas der, voro välfången egendom; och de
missbruk, hvilka föregåfvos, voro måhända icke så
alldeles fullt bevis för rättvisan hos den niagt, som
sedan tillegnade sig dem. Emellertid gagnade de
för sin tid. Enkan och den värnlösa jungfrun
sutto der vid söm och bok, i stilla fromhet. Sjuka
qvinnor vårdades der, och mycken barmhertighet
utöfvades af de fromma systrarna mol dem och
fattiga. Vid Grönsö i Upland säges ett kloster
hafva funnits för munkar, och midt emot öfver
viken Ulö kloster för nunnor, och skall mellan båda
klostren ännu vara synlig en gång under viken.
Sådan sägen är ock om tvenne kloster: Marieberg
vid Haga i Upland och Svingatns .kloster. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
