Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
396
Klttdesholuied.
KlKtt.
städes anlagde klädesfaktori och raskmakeri.
Klädesfabriken ä Barnängen i Stockholm drefs 1686
af handelsmannen Gavelius, som för sitt nit om
manufakturerna, blef adlad och kallad Lagerstedt.
Dessa privilegier torde vara de första, som för
denna fabriksgren blifvit utfärdade; men hvilka
inom kort tid följdes af ett större antal sådana.
Bland namn hvilka ännu qvarstå bland de
betydligare klädesfabrikanterne, finna vi en Söderberg,
för hvilken privilegium utfärdades 1754 å
klädesfabrik i Norrköping. Klädesfabrikationen i
Stockholm, såsom den förnämsta i hänseende till värdet
af tillverkningarne, voro under åren 1830—1834
betydligast hos fabriksidkaren Dihlström och
fabriksbolaget Pierre 4i Leopold D. Lamm, samt
dernäst hos fabriksidkarne Öberg, Pfeiff samt J. C.
Fougts enka. I Norrköping åstadkoms största
qvan-titeten vid fabriksbolaget Söderberg 4C Arosenii
fabrik; dernäst af assessor Arosenius, C. Lenniug,
Schubert och Asklöf. A det förra stället steg
värdet af tillverkningen under nämnde år till endast
2,273,000 R:dr, då den å senare stället uppgick
till 11,077,000 R:dr B:ko. Alltsedan denna tid har
samma förhållande ägt rum emellan dessa begge
städer. (Se: Klädesfabriker under artikeln
Fabriks-och Manufaktur-näringen.) Oberäknadt Stockholm
och Norrköping, hafva uti 12 bland rikets öfriga
städer klädesfabriker under loppet af år 1844
varit i gång, vid hvilka ylleväfnader blifvit tillverkade
till ett sammanräknadt värde af 470,823 R:dr. Den
hufvudsakligaste produktionen ägde rum i
Nyköping, vid hvars 4 egentliga klädesfabriker och en
fabrik för s. k. korderoj, tillverkades 21,836 alnar
kliide och 13,506 alnar korderoj, m. m.; i Halmstad,
der vid en fabriksidkaren J. R. Wallberg tillhörig
fabrik förfärdigades 28,996 aloar kläde, 37,767
alnar boj, samt 1,368 st. filtar, samt i Wexjö
och Alingsås, der fabrikationen uppgått, på förra
stället till 24,304 alnar, hufvudsakligen groft
kläde, och på det senare till 10,799 alnar af diverse
slag. Bland de på landet inrättade 8 verk af
ifrågavarande slag torde böra anmärkas 3 inom
Östergötlands län, der värdet af tillverkningen, 17,921
alnar, utgjorde 93,931 R:dr; Näs fabrik i
Elfsborgs län, som lemnade en tillverkning af 9,363
alnar, uppskattade till 32,166 R:dr, samt Edvalla
fabrik i Wermland, hvarest åstadkommits 7,430
alnar, i värde upptagne till 19,823 R:dr, allt B:ko.
Af ull införtullades under 1844 1,032,436 skålp.
Jutsk och Isländsk, samt af andra slag 504,653
skålp.
Hlädesliol inen, ett starkt befolkadt fiskeläge,
kapellförsamling, lotsstation och kronohamn, är
beläget i Paternosterskären, vid pass en mil ifrån
Marstrand. Stället är illa bebygdt. Befolkningen,
utgörande nära 400 personer, lefver af fiske; inea
är fattig och oordentlig. Här finnes för
närvarande 10 fiskfartyg. Kapellagets kyrka är,
under det sista stora sillfisket, uppförd af träd på den
närbelägna Koholmen, och lärer snart, såsom
numera obehöflig, komma att nedrifvas.
KlUdesuial, tapetmal, klädes- eller tapet-mott
(Tinea tapetzella), en nattfjäril af 3 linjers längd,
med hufvudet och bakre hälften af framvingamc
hvita; men främre hälften tillika med bela
ryggskölden svartbrun; bakvingar, underlif, fötter och
framvingarnes afvigsida grå; på det hvita af
fram-vingarne åtskilliga otydliga mörka punkter.
Fjärilarne förekomma om vintern och sommaren i
garderober, äfvensom i kabinetter der uppstoppade
djur förvaras, och flyga om natten för att lägga
sina ägg uti alla sådana ämnen som bestå af
djurbår. Så snart larverne äro utkläckta börja de alt
gnaga ull och här af det tyg hvaruti de befinna
sig, blanda det med sitt eget silkesämne och
förfärdiga sålunda små tutlika kanaler omkring sig,
i följd hvaraf de, som kändt är, förorsaka
mycken skada på kläde, möbler och uppstoppade djur.
De kunna dock lätt utrotas genom det angripna
ämnets upphettning till + 65° à 70°, äfvensom
genom dess duktiga genompiskning, samt afhållas
derifrån, dels genom ofta förnyad piskning och
vädring, dels genom klädespersedlarnes förvaring
uti stall, emedan de ej tåla utdunstningen af
hästar, dels och enklast på det sätt, att kläderna
eller möblerne, öfverdragne med rent linne
inläggas uti ett rum samt betäckas med papper doppadt
uti en blandning af terpentinolja och sprit,
hvilket ombytes så snart terpentinlukten betydligen
minskats; hvarvid de återigen vädras och piskas.
KlUiumetitorp, säteri, beläget i Utvängstorps
socken af Westergötbland, 3 £ mil från Lidköping,
består med underlydande hemman af 2 | mtl.
Huf-vudgården är prydligt bebyggd med större
korps-de-logis, utmärkt väl inredd. Äng och betesmark
äro bevuxne med vacker löfskog. Genom ägorna
flyter än Tidan, hvarvid en under egendomen
lydande qvarn om 2 par stenar jemte såg äro
uppförda. Egendomen har för öfrigt ett utmärkt
vac-ket läge och en större trädgård.
ItlMuitninff. Tio-klämtningen om förmiddagen och
fyra-klämtningcn om eftermiddagen, hvilken
verk-ställes i kyrkotornen hvarje söcknedag, så val i
Stockholm, som ock rikets flesta öfriga stader, är
en urgammal sed från katholska tiden. Denna
klämtning var dä en uppmaning till Marie-bönen,
som börjades med evangelii ord: Hell, full med
nåd, välsignad! o. s. v. Då skulle hvar kristen
man i Sverige bedja till den heliga modren för
konung och fädernesland. När efter
religionsförändringen alla andra katholska ceremonier
afskaffades, blef dock denna klämtning bibehållen. I
Stockholm måste den icke hafva varit bruklig, eller ock
upphört en tid, emedan det omnämnes i
Stockholms stads historia, att klämtningen derstädes tog
sin början d. 4 Mars 167 2. På Gottland klämtas
äfven vid begrafningar, i Wisby endast två slag
före ringningen till begrafning; men på landet
flere slag, allt efter den dödes ålder. Klämtningens
användande såsom brandsignal förordnades i
Stockholm år 1728, med 4 slag för staden, 3 for bela
Norrmalm och 2 för Södermalm.
liliitt, klint, svartklint eller klätt, rödklint eller
klätt, kornnejlikor, åkerrosor, slätt (Agrostemma
Githago), en ettårig växt, hvilken förekommer
öfverallt i riket uti rågåkrar, der den åtgör ett all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
