Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KlUfsJU.
Knallpulver.
397
mänt ogräs, som dock ej är svårt att ntrota.
Fröet är skadligt för åtskilliga djur, åtminstone
for fjäderfä, och troddes äfven frambringa elaka
verkningar, då det förtärdes uti brödet, såsom
inblandning uti rågen; dock synes delta icke vara
händelsen.
HlilFsjO, annex till Berg, beläget i södra
fögde-riet af Jemtlands län, 8 mil S.S.V. från Östersund.
Kyrkan, af träd, är belägen vid Klöfsjön och får
gudstjenst endast hvarannan helgdag. Märkligt är
att de af invånarne, som bo närmast fjällen, öka
sitt boskapsfoder med en hvit mossa, den de
berga om höslen, sedan skörden är förbi, och
hemföra om vinlern i frusna klimpar, att gifvas
boskapen, hvilken skall trifvas mycket väl deraf;
sådan mossa räknas alltid för tredjedelen af deras
foder. Klöfsjö-fjället, hvilket innehafves af
sockne-boarne mot 3 dal. 24 öre s. m., begagnas af
allmogen till fäbodställen och sloltland, samt utgör
gränsen emellan denna socken och Wemdalen i
Herjeådalen. Vägen till samma ort går öfver detta
fjäll, hvilket är så högt och brant, att det nästan
är omöjligt att rida uppföre på alla ställen. Man
omtalar ännu såsom ett underverk, alt en vagn
gått der fram i krigstider; men på det sätt, att
den måste söndertagas och bäras styckesvis
deröfver. Socknen innefattar endast 4 J mtl. med 563
invånare. Dess areal finnes inberäknad i
modersocknens. Adr. Östersund.
KlOfvedal, annex till Tjörn, beläget i Tjörns
härad af Bohus län, 2| mil från Marstrand, 6 mil
från Götheborg, innefattar ön Tjörns nordvestra
hörn med närliggande bolmar och skär, och
räknar på £ qvadratmils areal omkring 1,200
personer, hvilka lefva af jordbruk och fiske.
Hemmantalet är 24 |. Marken ar alldeles uppfylld af berg,
hvilka på sina ställen skjuta betydliga massor i
höjden. De små dalarne dem emellan äro ganska
bördiga, samt nästan belt och hållet upptagna till
åker, hvilken besås med korn och bönor. Fisket
otgöres af storfiske, samt hummer- och
ostron-tägt, hvilka begge senare bär idkas i betydlig
skala. Socknens inbyggare anses såsom de råaste
och mot hyfsningen mest fiendtliga af hela vestra
Sveriges befolkning. Kyrkan är nybyggd. Af
ortens märkvärdigheter i öfrigt förtjenar i
mineralogiskt afseende att nämnas den myckenhet
marien-glas, som finnes på hithörande öar, samt en på
stora granater rik glimmergång i ett berg nära
kyrkan; i antiqvarisk! åter den märkvärdiga
grift-platsen vid Firlanda, der en backe af nära ett
tunnlands rymd är alldeles öfversållad med
ättehögar och stensättningar af alla former, vidare en
sällsam stensättning vid Kyrkofjell, Dopkällan i
berget nära kyrkan, samt de i folksagan bekanta
S:t Olofs vårdar (se detta ord). Adr. Oroust.
Hlttfve hallar, belägne i Stenestads socken af
Cbristianslads län, der de bilda en bergsdal. 1
dalen finnes en utmärkt stor och vacker jättestuga,
i hvilken snappbanarne äfven sagas baft ett godt
försvar.
Klöfver (Trifolium), ett växtslägte, utmärkt
genom sina alllid regelbundet tredelade blad, hvaraf
flera arter förekomma bos oss, hvilka i allmänhet
äro utmärkta foderväxter, samt derföre äfven
odlas, såsom: Klöfver, röd- eller ängsklöfver, röd
väppling, sugor, rödtuppor, rödkullor,
bonings-blomster (T. pratense), som är mångårig och
förekommer öfverallt på torra ängar ända till
gränsen af Lappland. Den utgör en af de mest
fördelaktiga och längst odlade foderväxter, och har
genom kultur erhållit en mängd afarter, hvilka
förekomma under olika benämningar, såsom: Holländsk,
Brabantsk, Fransk, Engelsk och Spansk klöfver, m.
fl., och af alla odlade slag sjnes den s. k.
Grönklöf-vern vara den yppigaste. Den trifves bäst på
kalk-och mergelblandad jord, men äfven på all ej for lätt
eller sandig, väl redd och gödslad, samt fordrar för
att rätt frodas temligen fuktig väderlek.
Vanligen ger den tvenne skördar om året samt lemnar
ända till 400 lisp:d hö per tunnland, och omkring
10 till 15 lisp:d frö. Hvitklöfver, hvit väppling,
hvitkullor (T. repens), är likaledes mångårig och
förekommer öfverallt i riket, ymnigt på ängar,
betesmarker och vid vägar, undantagandes
fjälltrakterna, samt utgör äfven en utmärkt grönfoder
och höväxt, och en af de förnämsta betesväxter,
hvarföre den betydligt odlas, särdeles som den
kommer fort i den mest olikartade jordmån, dock
bäst pä fuktig sand, helst kalkblandad. Genom
odling uppkomma flera afarter med yppiga former,
hvilka få olika namn, såsom: hvit Holländsk och
Brabantsk klöfver, m. fl. btå eller
smullronklöf-ver (T. fragifolia), liknar den sistnämnde, men är
mindre. Htodklöfver (T. incarnatum), förekommer ej
vild, blott odlad, och bärstammar från södra
Europa. Gulktöfver eller väppling, gulkullor,
humleklöf-ver, jordhumle (T. agraria), är ettårig och växer
vild i åkrar och ängar på torra stenbundna ställen
från Skåne till Wermland, södra delen af Nerike och
Upland, sällsynt i Medelpad, samt blir genom
odling frodväxt. Brunklöfver (T. spadiceum), är
ettårig och träffas på fuktiga ängar i mellersta
delarne af riket, ehuru ej allmänt, samt är en god
betesväxt och en af de få som tillhöra fuktiga
ställen. Bergklöfver, Blek- eller Alsike-klöfver
och Ilarklöfver. (Se dessa ord.)
HUtrver-Mn är en af de större öar, som omsluta
Marstrands hamn. Den genomskäres af en vacker,
med löfskog bevuxen och väl uppodlad dal.
Hnuggroclta (Raja rubus), en tvärmundt
brosk-fisk, med rhomboedrisk kropp, öfver och under
beströdd med fina taggar, hvilken förekommer i
Kattegat.
Hnalle är en gammal benämning på
kringstrykande handlande Westgöthar. Ursprunget dertill
bör sannolikt sökas i det gamla provinsordet knalla,
som betyder gå, drifva omkring. En förändring
häraf är skàlknalle, bärledande sig deraf att dessa
personers äldsta handelsvaror bestodo i svarfvade
skålar och andra kärl af träd.
Hnallpulver kallas en blandning af 3 delar
salpeter, 2 delar renad pottaska och 1 del svafvel,
alltsammans fint pulveriseradt, hvilket har
egenskapen alt, upphettadt uti ett jernkärl till börjande
smältning, på en gång afbrinna med en i
förhål-Det. II. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
