Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haehtebåll.
Knipa*
399
gen ville nemligen, genom beviljandet af större
förmåner, väcka en lifligare båg far krigsljensten
och erhålla en trupp, som tjenade på frivillig
värf-ning. Han erbjöd derföre åt alla, de der frivilligt
drogo nt i Polska fälttåget, erforderlig beväring,
frälsefrihet för deras gårdar, högre sold lika med
fremmande fotfolk, samt sköld och hjelm för dem
och deras afkomlingar. De som nu antogo dessa
vilkor kallades sköldeknektar. Under Danska kriget
1611 förekom äfven en s. k. bergstags-femka, hvilken
utgick af någon bergslags-ort, troligen Nora och
Linde. Äfven en fogde-fetnka omtalas vid samma
tid i Småland. Under vinterfälttåg var ej heller
ovanligt, alt en del af knektarne utgjordes af
skide-karlar eller skidlöpare, hvilka samlades från de
norra provinserna i Sverige och Finland.
lijiektehall kallas det militära indelningsverket i
Sverige, så vida det rörer fotfolket, likasom
kavalleriets underhåll beror på rustning. Knektehåll,
eller, såsom det äfven kallas, rotering, är
grundadt på kontrakter emellan kronan och
jordägarne. Grundsatsen är den, att en viss jordrymd
uppsätter och underhåller en soldat i freds- och
krigstid. Den stående bären hvilar pä knektebållet och
rustningen. Namnet knektebåll bar afseende på
sjelfva saken, som skall presteras, knektarnes
underhåll; namnet rotering åter afser jordens
indelning i rotar, med afseende på knektehållet.
Hnektety<{ eller rustning, kallades i allmänhet
krigarens beväring i äldre tider. Den var af flere
olika slag, såsom: hvad rytteriet beträffade, köritz,
drabbtyg och skyttetyg, af hvilka hvarje slag
innefattade åtskilliga persedlar. Knektctyg är dock
egentligen benämningen på fotfolkets
vapenbekläd-ning. Den utgjordes af stål öfver större delen af
kroppen. Dess olika delar förekomma under
serskild|a namn, stormbufva eller stormhatt, krage,
rygg, bröst, armpipor eller armskenor med
puck-lor, bandskar, lårskerfvor eller lårskenor. Dessa
persedlar ulbyttes stundom emot andra, såsom då
Spaosk hufva eller päcknelika, hvilket den
kallades, användes i stormhattens ställe. Den var
något lättare än den senare, vägande 3 marker, då
denna eljest vägde 9 marker. Hela knektetyget
skall hafva vägt öfver 2 lisp:d. Mutzebarnesk var
namnet på ett eget slags sämre kuektetyg, som
brukades en tid under konung Erik XlV:s regering.
Till knektelyget hörde äfven skölden, eller, såsom
ban benämndes, rundelen eller rundassen, hvilken
likasom bela tyget var af mera eller mindre
vår-dadt och vackert arbete. Rustningarne kallades,
med afseende på utseendet, blanka eller svarta,
och begge dessa slagen brukades ömsom efter råd
och lägenhet. Tyget förfärdigades vanligen af jern
eller stål, stundom äfven af koppar. De egentliga
vapnen åter kallades värjor, under hvilket namn
inbegrepos både stickvapen och skjutvapen. Allt
delta var soldaten pligtig att på sin bekostnad
anskaffa; kronan bestod ej rustningen, men utlånade
den stundom ur sina förråder åt dem, hvilka ej
förmådde förskaffa sig densamma sjelfva.
Hnldata, en socken med Hidinge, belägen i
Edsbergs och Lekebergs härader af Nerikes läa, Eds-
bergs kontrakt af Strengnäs stift, 2 £ mil V.S.V.
från Örebro. Här märkes: WUlingsbcrgs jernbruk
(se detta ord); Lekeberga, 2 mtl. säteri. Denna
egendom lär fordom burit namn af Lekegården och
tillhört adliga slägten Anrep intill närvarande tid.
Socknen hör till 2 kl. konsist, och innefattar 46
mtl. med 1,505 invånare. Dess areal åtgör 18,329
tunnl., af hvilka 856 äro sjöar och kärr. Adr.
Örebro.
Hnlepliamen, florio von. En under
trettioåriga kriget af Gustaf Adolf mycket begagnad
general, född Tysk. Ilan utmärkte sig vid flera
tillfällen; men stupade nyårsdagen 1636, då ban i
Westfalen angreps af de kejserlige. Detta skedde
i början af drabbningen; men Svenskarne
förlorade derföre icke modet, utan ordnade sig under
äldste öfverstens befäl och fördrefvo
Österrikarne, som dervid förlorade 1,300 man i döde och
sårade, 500 fångar och fyra kanoner.
Knifsta, annex till Alsike, beläget i Erlinghundra
härad af Stockholms län, 2 mil S.O. från Upsala,
1 mil från Mälaren. Ilär märkes: Noor, ett
ypperligt gods, 2 mil från Upsala. Sätesgården består
af 3 bemman och 7 rå- och rörstorp, har tillhört
slägterne Gyldenstolpe och Hermelin. Oleda, 2
mtl.; Knifsta, 5 mtl., är lagdt under sambruk med
Noor säteri. Särna och Särsta, tvenne mindre
egendomar om 1 mtl. Vid Odensala-vägen, på
Skässla södra gärde, på Wikby ägor och vid
Eng-by finnas runstenar. Socknen innefattar 40^ mtl.
med 650 invånare. Af dess areal, 8,216 tunnl.,
äro 530 sjöar och kärr. Adr. Upsala eller
Stockholm och Brantshammar.
Hniggeska och liniperska donationerna.
Dessa böra till de betydligaste i Stockholm och i
Sverige. Enkefru von Balthazar Knigge, hvars
man, grosshandlare, genom sitt testamente af d.
26 Sept. 1795, testamenterat 28,000 R:dr till
åtskilliga inrättningar, gaf, vid sin död, en
ytterligare utsträckning åt den aflidnes vilja, så att
dessa begge makar skänkte tillsammans icke mindre
än 76,666 It:dr 32 sk. åt flera stiftelser, såsom:
åt enkhuset 12,500, åt drottninghuset 28,666 R:dr
32 sk., åt Adolf Fredriks apologist-skola 11,000,
åt storkyrko-församlingens fattigskola 4,000 R:dr,
o. s. v. Enligt Rotblieb uppgick summan till 89,666
R:dr 32 sk. R:ko. (Se: Stockholms tidning för d.
7 April 1824.) — Enkefru Kniper, hvars man
äfven varit grosshandlare, gaf, d. 20 Mars år 1780,
hela sin förmögenhet åt de fattige. Vid hennes
död steg den till 75,666 R:dr 32 sk., hvaraf 6,000
tillföllo enkhuset, 4,000 drottninghuset, 5,000
sjö-mans-fattigkassan, o. s. v.; men den största
delen, eller 56,000 R:dr, anslogs till en
pensionsinrättning för fattiga ogifta fruntimmer, hvaraf
nära etthundrade erhålla pensioner af 50 R:dr Rgs
årligen. Inrättningens direktion består af fem
ledamöter.
Hnlpa, dopping, hvitsida (Fuligula clangula), en
till dykand-slägtets tredje grupp, knipor, hörande
simfogel af nära 19 tums längd och 30} tums
vingbredd, med svart näbb, hvars paonskål är
nästan rätvinklig och nagelo äggformig, ej inlagan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
