Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
402
Hmrt.
Hnatuoo.
lin ut» Med detta namn hafva fuaoits två kungligt
prinsar, nemligen Carl VIII Knutssoos äldste son,
med dess andra gemål; han dog i sina barna-år;
och Christian I:s son, hvilken likaledes både
löddes och dog år 1451.
limit lluiiin. Se: Natt och Dag.
Knut Folkeaaout son af Folke den Tjocke och
Ingrid, Danske konungen Knut den Heliges dotter,
var jarl under Inge d. y. regering.
Knut Johansson, den Länge, son af Johan
Knutsson till Aspenäs af Folkunga-slägten, i
anseende till sin resliga växt kallad den länge,
uppreste sig mot konung Erik Läspe och Halte, och
slog honom vid Oluström år 1230, då Erik
nödgades fly till Danmark. Härifrån återkom ban fyra
år senare, dä Knut blef slagen vid Sparrsätra och
lärer kort derefter hafva dött af sina der erhållna
sär. Ehuiu ban under tiden mellan dessa båda slag
innehade högsta magteo i landet, räknas ban dock
icke bland Sveriges konungar.
Huutarr, påske, pjyska, nejde, te, fryle,
hvit-glygg (Spergula arvensis), en ettårig växt, som
förekommer af tvenne artförändringar, den ena
öfverallt och ymnigt på åkrar och ängar, den andra
bär och der på torra granitklippor ända till
Upland. Det utgör ett allmänt ogräs isynnerhet bland
råg och bohvete; men en god foderväxt och
odlas derföre, hvarvid det blir saftigare och
frod-växtare, samt kan skördas tvenne gånger om året
och har på mager sandjord gifvit 12 lisp:d hö per
tunnland, samt ända till 6 lisp:d frö.
Knutberg, Carl, kapiten-mekanikus, död 1780,
bar utgifvit: Tio rön i vetenskaps-akademiens
handlingar, och ett tal derstädes: Om nyttan af ett
laboratorium mechanicum.
Knutby, en socken med Faringe, belägen i
När-dingbundra härad och kontrakt, Stockholms län och
Upsala stift, 3^- mil N.O. från Upsala. Här
märkas följande egendomar: Björkö, mtl., har
tillhört slägterne Bergsköld, Svinhufvud, Wrangel,
Taube och Wattrang. Burvik 4 ^ mtl. Gäfle 3
mtl. Söderby 1 mtl. Ekeby 1 ^ mtl. Velnora
masugn, anlagd på Åsby ägor 1686. Stället
kallades derföre en tid Åsby bruk, och fanns härstädes
en stångjernshammare från 1684 till 1735, då
den nedlades. P. Lagerholm sålde Velnora 1753
till J. J. De Geer. Sedan en hammare blef anlagd
vid Rånäs (se detta ord), lyder Velnora deruuder.
På ett berg nära masugnen är en gammal
stenborg, omkring 300 alnar i omkrets. Vid Knutby
kyrka nedhögg Erik Carlsson Wase år 1469 Carl
Knutssons trupper. Socknen hör till 2 kl. konsist.
Den beslår af 52^- mtl. med 1,495 invånare. Af
dess areal 31,474 tunnl. äro 2,950 sjöar och kärr.
Adr. Stockholm, Rånäs.
Hnutlitfjdeu eller Saxe Knute, ett
märkvärdigt berg i Hellefors socken af Nerikes län. (Se
Hellefors socken.)
Knut Magnusson Brok. Se: Brok, Magnus.
Knuts (wille, Sit, i Malmö, bar en ålder af
omkring 500 år, påstås haft sin moder-loge i
Skanör och nämnes först i Malmö privilegier af
konung Waldemar III år 1360. Stiftaren af detta
gille är Danske konungen Knnt IV Svensson,
kallad den Helige, hvilken för öfrigt hvarken varit en
stor eller berömvärd regent; men ban blef
förrädiskt och oskyldigt mördad, är 1086, och
sedermera kanoniserad, — Länets böfdinge kallas vanligen
till lagets ålderman, och borgmästaren i staden är
vice ålderman. Gillets sammankomster äga rum å
rådhuset, i den för sin skönhet och vidt bekanta
storlek kända Knutssalen, bestående af ett enda
rum, 50 alnar långt, 19 alnar bredt samt 12
alnar högt. Den prydes af 3 ofantligt stora
kristall-ljuskronor; konung Knuts porträtt i fonden af
salen, är flyttadt till närmast belägna rum. Uti
nedersta ändan af sälen öfver ingången är en stor
läktare uppförd för orkestern. Utom flera
samtalsrum intill sälen linnes äfven en stor matsal
öfverst ander takstolen. Det fordna
minnesmärket af gamla målskjutningen i Malmö, hvilken
bär, liksom utomlands, åtgjort en stor
högtidlighet, består af en utaf silfver förfärdigad
papegoja, hvilken ganska oriktigt benämnes dufva. Den
hänger i taket uti en stor silfverkedja, af 52 lods
vigt. Vid Knutsgillets årliga sammankomster
häo-ges den om halsen på den som inviges i
Knutslaget. Eu liten afbild deraf bäres sedermera vid
gillets sammankomster, såsom ett ordenstecken,
i blått band, på bröstet af gillets bröder och
systrar. Konung Fredrik II i Danmark skall hafva
skänkt delta smycke åt gillet, af hvilket flera
kungliga personer äro ledamöter. Det Knuts-gille
som fanns i Skanör, stiftades år 1256, och har
varit en öfverdomstol för de öfriga gillena af
samma slag. I gillets stadgar var förbjudet, att
upptaga bagare till bröder. Malmö S:t Knuts Gille
var det namnkunnigaste; men sådana gillen funnos
äfven i Sigtuna, Upsala, Landskrona och WTisby,
samt flerestädes.
Knuts kapell, Hit, har varit beläget på Oland
i Algutsrums socken. Lemningar häraf linnas ännu.
Kuutssou, Torkel, som det tros af
Trolle-släg-ten, var rikets råd och marsk då konung Magnus
Ladulås vid sin död förtrodde honom
förmynder-skapet för sin tio-ärige son. Det var onekligen
det bäsla val han kunnat göra. Den nye
regen-tens första omsorg blef, alt söka afhjelpa
följderna af Magnus slöseri och yppighet. Han indrog
således fattigtienden under kronan, och, ehuru ban
ej kunde undgå att bekräfta presterskapets
privilegier, undantog han likväl derifrån friheten Tör
krigsgärder och rättigheten att npptaga böter för
vissa brott, lian lät icke ens genom en botande
påflig bulla afskräcka sig från alt fullfölja detta
system af jemn rättvisa och förståndig omtanke
för rikets bästa. Då Karelerne inföllo i Svenska
Finland och dervid understöddes af Ryssarne,
tågade han emot dem, undcrkufvade deras land,
eröfrade Kexholm, anlade Wiborg och vid
Svartåns utlopp i Newa en fästning, den ban kallade
Landskrona. Han öfversåg lagverket och lät
utarbeta Uplandslagen, och en af de gamle
histo-rieskrifvarne försäkrar, att riket ander bans
styrelse uppnådde en styrka och välmåga, som det
länge saknat och icke sedan återvunnit. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
