Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommendants-staten.
grundlagen menar sådana frågor, som angå
krigs-inagtens tjenstgöring, marscher, beväpning,
uniformer, m. m., hvilka kunna bestämmas genom order,
och med regerings-ärender det som angår
försvarsverket såsom inrättning i staten, dess ekonomi,
löner, pensioner, indelningsverket, båtsmanshållet,
lots- och båk-anstalter, fästningsbyggnader, m. m.
samt befordrings-ärender. Men ehuru begge
klasserna af mål numera föredragas af samma person,
qvarstår dock skillnaden i behandlingssättet.
Föredraganden har ock en serskildt expedition för
kommandomålen, der militärer göra tjenst, samt för
regerings-ärender en annan, beslående af civila
personer. Sjelf bar föredraganden alltid varit en
militärperson, och det synes naturligt, att det alltid
skall förblifva sålunda. Men stats-sekreteraren för
krigs-expeditionen var deremot civil. Genom den
nya regleringen af dessa embeten har det således
blifvit en nödvändighet, att alltid tvenne af
krigs-magtens befäl äro föredragande äfven i statsrådet.
Komiiieiidants’slaten består för närvarande af
2:ne öfver-kommendanter, en i Stockholm och en
i Carlskrona, en öfver-befalhafvare pä Carlsten,
17 kommendanter i Stockholm, Götheborg,
Carls-krona, Cbristianstad, Waxholm, Landskrona,
Ny-Elfsborg, .Malmö, Kungsholmen och Drotlningskär,
Carlsbamn, Dalarö, Gefle, Helsingborg, Ystad,
Grisslehamn, Carlsborg och Wisby, en
gräns-befälbaf-vare vid Haparanda, en stadsmajor i Wisby, samt
3 place-majorer i Carlskrona, Malmö och Wisby.
Enligt 1842 års riks-stat utgjorde omkostnaderna
för kommendants-stateu 6,765 K:dr B:ko.
Kommerse-kollegium. Dess uppkomst
härleder sig från den tid, dä kollegierna i allmänhet
först blefvo ordnade. Knappt hade
regeringsformen år 1634 bestämt kollegiernas antal till fem,
förrän detta visade sig vara för litet, och
kom-merse-kollegium lades till de öfriga år 1637.
Fornt bade näringarne hört under kammaren, eller,
såsom den nu kallas, kammar-kollegium allena.
Men då förordnades trenne personer, hvilka voro den
namnkunnige öfver-ståthållaren och riksrådet Claes
Fleming, sekreteraren af staten Lars Grubbe och
general-tullförvaltaren Mårten Augustinsson, att
"oppå commerciernes lopp godh ackt gifva både
innan och iitban landz, och dertil hjelpa råda, alt
dbe måtte komina i ordentlig godb gång, och väl
varda excolerade." De bekläddes, enligt sjelfva
fullmagten, med en viss myndighet, dock något
obestämd, att fritt verka inom sin sfer; men der
något "svårt" fürefülle, skulle de sådant
tillkännagifva och taga vidare föreskrift. Några år senare,
år 1651, förnyades inrättningen efter en mera
omfattande plan. Kollegium skulle förläggas på tre
olika ställen, i Stockholm, någon af de Lifländska
städerna och en stad i Tyskland. Ledamöterne
skulle vara trenne på hvardera stället, inalles nio,
hvarje afdelning vårda näringarne inom sitt
område; men allesamman stå i förbindelse med
hvarandra. Det Lifländska och Tyska kollegium
skulle årligen genom en deputerad aflägga berättelse
om näringarnes tillstånd, och hvarje tredje är alla
afdelniogarnc mötas i hufvudstaden. Då skulle de
Ko in in ene-kol I eg! Min. 415
jemföra sin .erfarenhet och rådpläga gemensamt.
Meningen var, att ordna handeln och
manufakturerna efter en sammanhängande plan för bela
riket; men tillika med beständigt afseende på den
olika karakteren hos Sveriges den tiden vidt
kringspridda landskap. Gustaf Adolfs eröfringar hade
öppnat nya floder för Svensk segelfart, och gjort
fremmande kuster till Svenska. Dertill kom, att
Sveriges flagg for tullfri genom Öresund. Lifland,
Estland och Ingermanland kunde blifva hamnar för
Rysslands och Lithauens handel; genom Pomern
stod vägen öppen till det inre Tyskland;
besittningen af Bremen öppnade Wesers flod-område och
skänkte en hamn vid Nordsjön. Sädana fördelar
måste begagnas. Derföre skulle en styrelse öfver
bandeln upprättas i större skala, och ledamöterne,
såsom näniudt är, fördelas på olika länder. Men
äfven inom hvarje land skulle de vara delade pä
flere orter. Af den Lifländska fördelningen skulle
en ledamot hafva sitt säte i Riga, en annan i
Revel, en tredje i Narva, och den Tyska likaledes
dela sig emellan Wismar, Stade och Stettin.
Desse embetsmän utgjorde tillsamman med de tre,
hvilka sutto i Stockholm, ett kollegium med många
och vidsträckta åligganden. Det skulle öfverväga
de hinder, som stodo i vägen för sjöfarten och
näringarne; det skulle undersöka buru de serskildta
yrkena borde fördelas, serskildta näringsgrenar
förenas, andra åter skiljas åt, samt hålla stads- och
landlmanna-näringarne begränsade hvardera inom
sitt område. Då landet frambringade råämnen,
borde kollegium tillse, alt de förädlades inom landet,
så att inlet rått och oarbetadt gods ginge ut ur
riket. Dock borde icke "utförslen oppenbart och
per direclum förbiudas", men "sådant förbud
con-silio exerceras, och att folksens industrier det
prac-ticerar utban någons förtaal eller förtreet." För
den inrikes förbrukningen borde "gode
Ilandtvvärkz-män" anskaffas i de yrken, som ännu voro
fremmande för landet. För den utrikes handeln borde
kollegium befordra omedelbara förbindelser, så att
Svenska fartyg ur första band hemtade landets
behof och sjelfve utförde dess egna produkter.
Derföre anförtroddes kollegium skeppsbyggeriet,
så alt dess förnödenheter inom landet niålte
anskaffas, samt godt sjöfolk uppfylla stapelstäderna.
Slutligen tillhörde kollegium äfven fattigvården,
på det att "ungdomen i landh och städer måtte
dragas i tijdh ifrån lättian och liggerij, till ett
äbrligt lijfzmedel at föda sigh medb." Kollegium
borde ock sälla sig i förbindelser på utrikes
orter med konungens beskickningar, och äfven andre
kunnige personer, för all få veta handelns tillstånd
och utsigter, samt draga försorg derom att
konsuler måtte kunna anställas. — Denna 1651 års
instruktion är märkvärdig, såsom ett prof af
regeringens bandels-politik, öfverallt i denna tids
historia möter oss en liflig verksamhet, djerfva
förelag, omfattande planer, jemte en båg att ordna,
skapa och sammanbinda alla fäderneslandets
intressen. Äfven denna inrättning var frukten af en sådan
anda. Den var ämnad att småningom, ej på en
gång, sättas i verket. Början skedde med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
