- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
421

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hongalena.

Hon ch-Vorrby.

421

koDDDg Johan III anslagen åt slägten Stenbock
såsom friherrskap; men återgick till kronan 1687
och blef 1692 chefsboställe. Till de utmärkte män,
som innehaft det hör fältmarskalken, frih. P. Scheller,
som afled härstädes 1790. Här finnes trädgårdar
utgörande öfver 7 tunnland. Efter det slott, som
Torkel Knulsson bebott, och på hvilket äfven
Birger Jarl stundom vistades, synas ännu tydliga
lemningar på en böjd, nästan midt emellan Kongslena
kyrka och berget. Platsen finnes uti ett sädesgärde,
kallad Slottsgärdet. Källare och grundmurar
antyda, att byggnaden varit lång och smal, med ett
rundt torn på hvardera ändan i öster och vester.
Sägnen förmäler, att grefve Pehr Brahe här
begynt bygga ett stenhus; men att arbetet upphört
då grundmurarne voro färdiga. Ägaren bar
förmodligen ämnat uppföra ett stenhus på grunden af
det fordna slottet; men hvilken plan lärer
afstannat, då det blef fråga om godsets reduktion till
kronan. Kongslena by och derunder liggande 49
gårdar skänktes af drottning Christina 1647 — 1650
till riksrådet grefve Fredrik Stenbock. Då den
ansenliga byn förstördes af vådeld 1669, ernade
grefve Pehr Brahe d. y. förvandla densamma till
en köpstad, som skulle kallas Brahelena, emedan
denna by och Wartofta härad hörde till hans
grefskap, och lät i detta ändamål utstaka gator och
tomter, hvarpå några hus blefvo uppförda; men
oroliga tider, grefvens död och bela grefskapets
reduktion under kronan, hindrade detta förslag.
Lena blef derefter, såsom ofvannämndt är, indeladt
till öfverste-boställe och kalladt Kongslena, till
skillnad frän andra byar i Westergötland med
samma namn. Är 1672 öfvergick denna by en
häftig vådeld. Den blef sedan efter en ny och
ordentlig plan uppbyggd och indelad i lika stora
qvarter, genom gator, hvilka till en del äro på
sidorna planterade med löfträd, så att byn i
ordentlig anläggning liknar en stad. Kongslena by
genomskäres af allmänna landsvägarne emellan
.Mariestad, Sköfde och Jönköping, och utgör dessutom
en föreningspunkt å sin ort till tvenne
frimarknader, sommar och höst, med landets egna
produkter och boskapskreatur. — Lena är äfven
märkvärdigt för det slag, som stod här år 1208.
Sedan Sverker II Carlsson låtit mörda Knut Erikssons
barn (se: Elgards), uppreste sig bela Sverige mot
honom, och ban blef, oaktadt alla sina heliga
löften, öfvergifven af sina anhängare bär i riket.
Han anropade då sin frände, konung Waldemar
Scier i Danmark, om hjelp, och sin förra gemåls
mägtiga slägtingar i det landet, isynnerhet
presterne i Lund och Koeskild. Med Waldemars
tillstånd skaffade Skånske erkebiskopen Andreas
Suneson Ilvide, äfvensom hans bröder, ett stort antal
krigsfolk till Sverkers tjenst. Ilvides bror, biskop
Peder i Koeskild, anförde, under konung Sverker,
hela Danska bären, hvilken bestod af mer än 16,000
man, dels Danskar och dels Böhmare, dem
Waldemars drottning anskaffat från sitt fädernesland.
Roeskilds biskop bade med sig såsom
underfältber-rar sina bröder Lars, Jakob och Ebbe Suneson,
samt konung Sverkers svärfar. Valerius, erkebi-

skop i Upsala, var äfven å Sverkers sida. Lägret
slogs vid Lena. Erik Knutsson mötte Sverker der
med sina Svenska och Norska trupper, under Fale
Bure den Unges anförande. Den 21 Januari stod
detta slag, ett af de blodigaste i norden. Det
börjades med mycken tapperbet à ömse sidor, samt
varade länge, så att segern var tvifvelaktig; men
slutligen veko Danskarne och konung Sverker
Carlsson led här ett fullkomligt nederlag. Man såg ej
flyende och jagade trupper, utan endast här och
der en eller annan, som i tysthet drog sig från
valplatsen, hvilken var alldeles betäckt med döda.
Lars, Jakob och Ebbe Suneson, tillika med fält—
öfversten Erik Glug, utom flera betydande män,
stupade härvid. Danska kämpavisorna förmäla,
att af 8,000 man hade knappast 55 återkommit.
Sverker flydde då, tillika med Svenska
erkebiskopen och fältherren biskop Peder, till erkebiskopen
i Lund. 1 Sverige gjordes segersånger öfver
detta fältslag, jemte den bekanta munkversen:
"Contigit in Lenum duo Danske lupo för enom
Af Svenskom Svenom togo dorsum verbere plenum."
Erik Knutsson blef derefter utropad till konung i
Sverige. Fale Bures tapperhet afgjorde isynnerhet
segern öfver konung Eriks fiender. I Norrige bade
man länge en saga, att en resande en afton
kommit till en smed och bedt honom sko sin bäst.
Smeden frågade hvar ban legat natten förut. Den
resande nämnde så långväga orter i norr, att
smeden ej ville tro honom. Han sade då, att ban
länge varit i norden och i sjökrig, och ville nu
resa till Sverige på samma häst. "Mitt namn är
Odén", tillade han, "och vill du ej tro, så se bur
jag far." Dermed for ban upp i luften och
försvann. Sagan lärer vara uppfunnen af munkarne,
hvilka, missnöjda med Erik Knutssons seger, ville
inbilla den enfaldiga hopen, att ban blifvit bjelpt
af Odén eller den onde. Efter slaget vid Lena
finnas många minnesmärken. Bland dem må nämnas
de oräkneliga menniskoben, som pä hemmanet
Tjuf-vatorps ägor blifvit funne år 1845. Ett fältslag
skall här i nejden äfven, enligt sägen bland
allmogen, förefallit vid en grind, kallad Gimmersled.
Man visar ett kärr, Heloeteskärrel, der de flyende
Danskarne sjunkit ned i gyttjan och blifvit
nedgjorda. Begge dessa ställen äro belägna emellan
Kongslena by och berg, på ena sidan, och Ilögstena
berg på den andra. I norr om sistnämnde berg,
ej långt från hemmanet Borgatorp, ses en ansenlig
kulle, kallad Kungshögen, på hvilken, såsom det
berättas, en konung stått och åskådat ett fältslag.
Vid denna kulle bar man i jorden funnit
krigsredskap, äfvensom man i Kongslenas norra gärde, på
de sä kallade Hyttarebackarne, hittat yxor, hamrar,
sporrar och menniskoben. Socknen har 666
invånare på en areal af 4,652 tunnl., af hvilka 15
äro sjö och kärr. Dess hemmantal är inberäknadt
nnder modersocknens. Adr. Sköfde.

Hongn-lVorrby, i Brunneby socken af
Östergöth-land, består af 10 hemman, var förut kungsgård,
sedan öfversle-löjtnants-boställe vid Östgölha
kavalleri-regemente och bar af ålder varit ett
Wasa-slägtens gods. De katbolska biskoparne i
Linkö-Det. II. 54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free