Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
422
Kongsskjuts.
Konkortlle-boken.
ping hafva någon tid bär haft sin hofbàllning och
kallat gården Biskops-Norrby; men när den, i
ko-nnng Gustaf I:s tid, kom under kronan, fick den
sitt nuvarande namn. Sedan Hogenskild Bjelke och
grefve Pehr Brahe år 1567, nnder kriget med
Danskarne, låtit uppkasta skansar och npprifva
broarne öfver Motala ström, slogo de läger vid
Kongs-Norrby, hvarifrån de ofta nedhöggo fiendtliga
partier och gjorde en hop fångar. De trodde sig här
väl förskansade och säkra; men Danska
befälhafvaren Ranzow, som saknade undsättning och led
brist på lifsmedel, anföll dem i morgongryningen
den 15 Januari och skingrade bela Svenska hären.
Anförarne kommo sjelfve med möda undan.
Lägret, krigskassan, 7 fältstycken och 150 Danska
fångar föllo i fiendens händer; men ganska fä
blefvo slagne eller fångne, så att folket straxt kunde
hopsamlas. Hertig Magnus, konung Gustaf I:s son,
bodde stundom på Kongs-Norrby, på det ban ej
nnder sin sinnessvaghet skulle ledsna vid ett och
samma ställe. Ar 1637 skänktes gården af
regeringen till fältmarskalken Joh. Banér, som skref
sig till Norrby. Åren 1687 — 1690 har den åter
såsom kungsgård varit bortarrenderad för 600
daler silfvermynt. Ar 1691 skatllades den såsom
öfverste-löjtnants-boställe. År 1796 erhöll
indel-ningshafvaren 20 års besittningsrätt pä
Kongs-Norrby, hvilken 1809 ytterligare förlängdes pä 12
år. Genom Kongl. Maj:ts stadfästelse på
jordersättningen för Götha kanals anläggning, beviljades
innehafvaren 10 års prolongation af dess
besittningsrätt, eller till den 14 Mars 1828, efter
hvilken tids förlopp Kongs-Norrby kommit under
kronans omedelbara förfogande, såsom iudraget boställe.
Kongsskjuts äger rum då någon af kongl,
familjen reser igenom landet. Derföre erlägges lika
betalning som för andra resande är utsatt.
Kongsvnllen kallas ett gärde på säteriet
Marie-bergs ägor vid Kongelf, till minne af ett
derstädes hållet möte emellan tre nordiska konungar.
Detta möte är troligen det som hölls härstädes år
1100 emellan konung Magnus i Norrige, Inge i
Sverige och Erik i Danmark. Ställets läge
öfverensstämmer med Sturlesons berättelse om nämnda
möte och platsen der det hölls.
Kongsntlrn, i gamla lagarne benämnd "aldra
manna ledh", är en viss del af sjöar, åar och
strömmar, som bör lemnas ledig och icke får instängas,
utom med högst sällsynta undantag. Den består
af ^ utaf vattnet, eller åtminstone 8 till 10
alnars bredd, der detta är djupast. Den bör
bibehållas der den af ålder varit. Dess ändamål är:
att förekomma öfversvämningar, alt bibehålla
kommunikationerna sjöledes, samt att låta fisken
obe-hindrad upp och nedstiga i de vattendrag som
genomskära landet. Den säkraste upplysning om
knngsådrors belägenhet lemnar
landtmäteri-konto-ret eller kammar-kollegium, såsom domstol i
sådana tvister.
Kongsüter, en socken, med Gunnarsjö,
Grimma-red och Carl Gustaf, belägen i Marks härad af
Elfsborgs län, Marks och Bollebygds förenade
kontrakt af Götheborgs stift, 5 mil S.S.V. från Borås,
S-J mil N.O. från Warberg. Kyrkan, byggd af
gråsten och träd, är af okänd ålder, choret är
nppbygdt 1828. Socknen bör till 2 kl. konsist.
Den innefattar 15 £ mtl. och bar 762 invånare.
Af dess areal 6,897 tunnl. äro 980 sjöar och kärr.
Adr. Warberg.
KongsOr, en väl belägen kungsgård i Torpa
socken af Westmanland, i j. mil från Arboga, der ån
flyter in i Mälaren, kallades i konung Gustaf l:s
tid Ören, samt före år 1579, Ulfvesund. Länet
har äfven erhållit namn af Kungsörs eller Ulfsunds
län. Här föddes, i Mars månad 1549, konung
Gustaf l:s dotter, prinsessan Elisabeth. Sedan hertig
Joban år 1567 blef lösgifven ur sitt fängelse på
Gripsholm, tog han, med konung Eriks bifall,
sitt säte på Kongsör. Här afgåfvo erkebiskopen
Laurentius i Upsala, biskoparne Nikolaus i
Strengnäs och Johannis i Westerås, d. 13 Sept. 1569,
sitt märkvärdiga betänkande om konung Erik XIV:s
afdagatagande. År 1*609 erhöll hertig Gustaf
Adolf Kongsör, m. m. i förläning, och,
blef-ven konung, lät ban år 1622 der anlägga ett
vantmakeri och en klädesfabrik. Kongsör var ett
af konung Carl Xl:s käraste uppehållsstallen.
Konungen vistades der, jemte kongl, huset, hvarje
år innan vinterns slut, och anställde ofta
häromkring elg- och björnjagt. Äfven under sin sista
sjukdom uppehöll sig konungen härstädes, för att
återvinna krafter. På norra sidan om ån ser man
tydliga spår af sten, efter en anläggning af
regelbundna gator och tomter, liknande cn köping,
hvilken Carl XI ernat låta uppbygga. Denna
anläggning är nu öfvervuxen med jord. En mycket
vacker korskyrka, hvartill nämnde konung lagt
grundstenen, är här uppförd och bär socknen derföre
namn af Carls kyrka. Alla härvarande byggnader
hade dels blifvit borlflyttade och dels sålde år
1817, med undantag af det så kallade kungshuset,
hvilket konung Gustaf I låtit uppföra. Detta bas
blef likväl med öfriga byggnader förstördt af
vådeld d. 4 Sept. 1822, och bela Hofgården 1825.
Här fanns ett stuteri och schiiferi; men år 1811
flyttades stuteriet till Strömsholm, och de ängar,
som voro anslagne dertill, blefvo utarrenderade,
tillika med ladugården, hvilken beräknas till 22
hemman. Har dog år 1684 skogvaktaren Henrik
Finne, i en ålder af 136 är.
Koukordie-boken * eller formeln (Formula
Coucordiæ), är en af vår kyrkas symboliska
skrifter, författad i klostret Bergen nära Magdeburg, af
sju theologer, i afsigt att vederlägga och
tillintetgöra de Kalvinistiska och andra nya läror, hvilka
insmugit sig i Lutherska kyrkan.
Konkordieformeln mötte i början det häftigaste motstånd, och,
i stället att förena, bidrog den att ytterligare
söndra de Lutherske trosförvandterne. I Sverige
antogs den såsom en symbolisk bok först under Carl
Xl:s förmyndare-regering år 1663. Terserus satte
sig deremot, erinrande att boken var så stor som
bela bibeln och innehöll många onödiga
kontro-versier, samt alt förmodligen icke en bland
hundrade af presterne läst denna bok, hvilken de ville
stadga såsom regel i gudaläran. Presterskapet ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
