Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
432
Kontrollverket.
Konungen.
vore en möjlighet att den som vägrat
kontrasig-oation blott vältrade ansvaret på en annan mindre
försigtig ràdgifvares skuldror, för att sedan sjelf
äter inträda i konungens råd, och, fri från
ansvaret för det grundlagsvidriga beslutet, utveckla
frukterna deraf. Sådant kunde möjligen ske utan att
formligen bryta grundlagen, ehuru det första
steget ej kunde tagas utan ett grundlagsbrott. En
sådan anläggning må anses i högsta grad
osannolik, helst den skulle förutsätta en sammansvärjning
emellan konungen och hans minister; den ligger
dock inom möjlighetens gräns, men är genom det
nyssnämnda stadgandet motverkad. Hemliga
anläggningar utanför statsrådet, på sidan om
grundlagen, kan ingen lag förekomma. Det är en
omöjlighet, att, med juridiska kontroller, förekomma
all orätt, så väl den som kommer af förräderi,
som af politiskt oförstånd. Moraliska inflytelser,
de styrandes personliga lynnen, omständigheternas
magt gifva åt sakerna deras gestalt och
bestämma händelsernas utgång. Så kan det inträffa, att
de bäst beräknade kontroller blifva otillräckliga
och stundom att de ej behöfvas. Den rätta
kontrollen ligger i de styrandes samvete, och, när
detta belinnes nog rymligt, i ständernes magt att
påminna derom med en sådan kraft, att deras
påminnelser ej kunna föraktas.
Kontrollverket erhöll sin stadga af Kongl. Maj:t
d. 7 Dec. 1752. Då förordnades, att
kontrollstämpel borde tecknas å hvarje guld-, silfver- eller
tenn-arbete, som förfärdigades. Att guld- och
silfverbalten likväl århundraden förut var
föreskrif-ven, inhemtas af våra gamla landskapslagar,
äfvensom konung Ghristoffers landslag, hvilka
stadganden förnyades vid Kalmar recess. År 17 52
förordnades för kontrollverket en öfver-direktör och
en kontrollör, hvilkas bestämmelse dock ej var
att endast tillse det arbetet kontrollerades, utan
äfven, såsom orden i författningen lyda, att gå
guld-, silfver- och tenn-arbetarne tillhanda med
råd och dåd, och på vederbörlig ort föredraga
deras angelägenheter. Kontrollverket skulle således
vara en art af styrelse öfver dessa slags arbetare.
Kontrollverket stod till en början under
kommersekollegium, likväl så, att statskontoret äfven hade
befattning dermed; nu mera är det förenadt med
detta senare verk, såsom en derunder ställd
afdelning, samt införlifvad! med myntverket. Det
utgöres för närvarande af en öfver-direktör, en
myntmästare, en mynt- och kontroll-kamererare,
en mynt- och bergs-proberare, en kontrollör samt
tvenne amanuenser. De kontrollbara metallerna
måste alla kontrollstämplas, innan de få utgifvas
från verkstäderna, eller försäljas från öppna
bodar eller på auktioner, undantagande så små nipper,
att stämpel derå ej kan anbringas, och arbetet är
ringare, i guld än | dukat, i silfver än 1 lod. I
kon-troll-afgift erlägges för hvarje qvintin guld 5 sk.,
lod silfver 1 sk. 4 r:st, skålp:d tenn 1 sk., allt
full-baltigt gods. Det kontrollerade guldet uppgår
årligen till omkring 25,000 qvintin, hvaraf cirka
2,000 mera i Stockholm än i landsorterna; silfver
150 à 300,000 lod, hvaraf vanligtvis 20 à 30,000
lod mera i Stockholm än landsorterna; tenn
omkring 20 à 25,000 skålp:d, hvaraf omkring blott
-i^ i Stockholm och det öfriga i landsorterna.
Enligt kontrollverkets räkenskaper utgjorde dess
uppbörd af kontrollstämpel-medel år 1843 en samma
af 11,245 R:dr.
Honungailliinet var det fordna namnet på
hä-raderne Jönåker, Rönö och Hölebo i
Södermanlands län.
Honungakrona. Se: Kronjuveler.
Konuugars uiortl ock olyckliga dödssätt.
Det missödet, att ej hafva fått dö en naturlig död,
bar, sedan kristna tideräkningen började, träffat
följande Svenska konungar: Sverker I, som
mördades af sin stallmästare, julnatten 1155; Erik den
Helige, som halshöggs af Danske prinsen Magnus
Henriksson; Carl VII, som mördades på Wisingsö
af sin efterträdare; Sverker II, som stupade i
slaget vid Gestilren; Magnus Smek, som drunknade
nära staden Bergen i Norrige; hans son, Erik XII,
om hvilken det uppgifves, att hans moder, Blanka,
förgifvit bonom, men om hvilken andra tro, alt
han omkommit i en smitlosam sjukdom; Johan II
eller lians, som dog af elt fall från hästen på
Jutland; Sten Sture d. y., hvilken dog af sitt sår
i slaget vid Bogesund; Erik XIV, som förgafs af
sin broder på Örby hus; Gustaf II Adolf, som
stupade vid Lutzen; Carl XII, som föll vid
Fredriksbali, troligen likväl för fiendens vapen, och
Gustaf III, hvilken mördades af Ankarström.
Honungasteneu. Se: Markaryd» socken.
Houuugastolen. Den praktfulla silfverstol, som
vid högtidliga tillfällen utgör den Svenske
konungens thron, är en skänk af dåvarande riksdrotset
Magnus Gabriel De la Gardie till drottning
Christina, hvilket en Latinsk inskrift på stolen
omför-mäler. Det var år 1650 den lycklige gunstlingen
tilläts göra sin monarkinna denna föräring.
Honnngn- och Hördinge-styrelsen är namnet
på en gammal skrift, hvilken Gustaf II Adolf först
lät utgifva af Buræus och som Hammarsköld
kallar ett "genom sin klarhet och precission stilistiskt
mästerstycke", hvars författare tydligen varit en,
för sin tid, grundligt studerad man. Till deone
författare bar man velat göra Torkel Knutsson;
men Ibrc tror att den är af biskop Brynjolf i Skara.
Honung Uavids .t R C, en pantlek, som
utföres på följande sätt: Alfabetet fördelas på de
lekande; likväl kunna flera personer erhålla samma
bokstaf, för att försvåra svaren. Den som "går
med leken", frågar: "Hvad är alt svara på kung
Davids A B C?" — En hvar af deltagarne svarar
hastigt ined ett ord, som börjar med den bokstaf
honom blifvit tilldelad. Vid dröjande eller
bristande svar, eller om det innehåller, hvad förut är
yttradt, ges pant. Frågorna behöfva ej göras i
den ordning de lekande sitta, och kunna förnyas
hos samma person.
Honungens bestämmelse inom det Svenska
samhället bar af ålder varit att "lag styrkia" och "fridb
halda." En lagens och fridens vårdare, en
hämnare af all orätt, rättvisans tolk och
fäderneslandets förste försvarare, dessa äro de begrepp, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
