Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
438
Hopparberg.
Hopparberg.
ning emot 1639, då bergslagen åtog sig denna
afgift (år 1639 nppgick denna grnfvas
afkastning titi 11,021 skepp:d och år 1769 till 4,689
skepp.d), bergslagen åtnjöt förmedling från fjerde
till åttonde skeppundet. De öfriga kopparverken
voro olika taxerade, i mån af arbetsdriften, till
20:de à 40:de skeppandet af deras tillverkningar.
Härförutan funnos en mängd andra afgifter de der
tryckte koppartillverkningen, såsom afrad,
skjuts-fardskoppar, bevillningsafgift af kopparverken,
sjötull, lanstull, landtalls-rekognition, gränsetall, m. m.
Vid Stora Kopparberget hafva år 1845 blifvit
uppfordrade 66,780 tunnor malm, hvilka vid
auktio-nerne försålts till 1 R:dr 47 sk. 3 r:st pr tunna,
till ett sammanlagdt belopp af 132,558 R:dr 4 sk.
B:ko. Af malmen från de skattlagda grufvorna
derstädes hafva under bruksåret 1845 blifvit
tillverkade 2,852 skepp:d 9 lisp:d 15 skålp:d koppar.
Tillverkningen af s. k. "frikoppar", bar dessutom
nppgått till ett belopp af 470 skepp:d 14 lisp:d
19 skålp.-d. Sammanräknas bela
koppartillverkningen vid Stora Kopparberget, sä har den uppgått
till ett qvantam af 3,323 skepp:d 4 lisp:d 14 skålp:d.
Vid Åtvidabergs kopparverk i Östergötbland, bar
tillverkningen gifvit icke mindre än 2,930 skepp:d
13 lisp:d 13 skålp:d. Då härtill lägges uppgifven
koppartillverkning af malm hemtad ur andra
grufvor och förvandlad till metallisk koppar vid
kopparverk, så blir den sammanlagda summan af i
riket år 1845 tillverkad koppar 8,067 skepp:d 4
lisp:d 19 skålp:d. I handeln förekommer koppar
dels såsom endast smält, i form af garkoppar,
dels smidd eller valsad, såsom kopparbleck,
kop-parbult och spik, ra. (1. Dess användande till
taktäckning, kok- och destiller-redskaper m. m.,
är allmänt kändt. Den årliga utförseln anses
oppgå till nära 5,000 skepp:d, hufvudsakligen garad,
mot 5 R:dr, samt smidd mot 1 R:dr 32 sk.
tull; men för rå med 18 R:dr 36 sk. tull per
skepp:d. Den årliga produktionen af koppar i
hela Europa anses oppgå till omkring 125,000
skepp:d.
Hopparbergs, Stora. län. Se: Dalarne.
Hopparbergs fögderi ntgör första fögderiet i
Stora Kopparbergs län, och är beläget omkring
Falu stad. Marken är till större delen bruten,
ojemn, skogbeväxt och stenbunden, dock
förekomma jemna fält i Skedevi och Thorsång. Ehuru
jordbruket visserligen skötes väl och med industri,
emedan koppelbruk för det mesta är antaget, så
alstrar fögderiet dock ej sitt fulla spannmålsbehof.
Ett betydligt bergsbruk samt kolning och körslor
ntgöra högst vigtiga näringsgrenar. Fögderiet
innefattar 1 stad, Falun, samt 7 socknar, nemligen:
Kopparbergs, Svärdsjö, Sundbom, Wika, Stora
Skedevi, Thorsång och Aspeboda, hvilka utgöra
334 mtl. med 15,856 invånare, hvaribland Falu
stads ej äro inberäknade. Fögderiets areal utgör
520,160 tunnl., af hvilka 76,400 äro sjöar och
kärr. Kopparbergs och Nasgårds fögderier utgöra
tillsammans en domsaga.
Hopparbergs, Nya, bergslag, i Nerikes län,
utgöres af Ljusnarsberg eller Nya Kopparbergs
socken. Koppartillverkningen inom denna bergslag,
som från år 1628, då Ljusnarsbergs koppargrufva
upptäcktes, ntgjort egentliga anledningen till
befolkningen af denna förut glest bebodda Finmark,
började för omkring 50 år sedan, då
koppargruf-vornas malm-afkomst minskades, att undanträngas
af jernhandteringen; och då bergslaget icke var
hugadt att bedrifva kopparmalmsbrytningen i den
skala, hvilken, vid år 1827 bållne
bergs-kommissioner, föreslogs såsom vilkor för bibehållande af den
för koppar-rörelsen förunnade bergs-frälse-fribet,
förklarades Nya Kopparberget år 1829 för
jern-bergslag. Efter den nya skattläggning, hvilken år
1836 kom till stånd, väcktes året derpå fråga om
återupptagande af Gustafs schakt i
Ljusnarsbergs-fält, till mera än hälften fyldt med vatten, och
bergslaget öfverlemnade under vissa vilkor &t
ett, bland dess intressenter, bildadt bolag att
på 25 års tid bearbeta och för allmänna
bergslagets räkning försvara grufvorna. Vid 1841 års
slut hade detta bolag nedlagt omkring 20,000 R:dr
riksgälds pä schaktens tömning, konstens
försättande i brukbart skick och Bonde-schaktets
afsänkning; men i saknad af ändamålsenligt
byggde smältverkstäder kunde af den icke obetydliga
malm-afkomsten icke då tillgodogöras mer än 35
skepp:d koppartillverkning, hvilken likväl år 1843
steg till 259 skepp:d. Den frihet från tionde, som
under tolf år är beviljad detta verk, uppmuntrar
till fortsatt undersökande af malmfältet och
återupptagande af flera grufvor, hvilande från
forntiden, deraf allmän och enskild förmån är att
förvänta. Tackjernsblåsningen åren 1837 —1841
uti bergmästaredömet är uppskattad i medeltal
årligen till 48,167 skepp:d. Stång- och
ämnesjerns-tillverkningen under samma tid, i medeltal årligen
10,495 skepp:d. Vid Krokfors inom denna
bergslag finnes gjuteri och mekanisk verkstad för
ma-chin-tillverkning.
Hopparbergs bergslag och grufva, Stora.
Stora Kopparbergs grufva är belägen inom staden
Faluns område. Enligt en tradition, gafs första
anledningen till malmgångarnes upptäckande af en
Finne från Torsån, vid namn Kåre, som vallade
boskap på det ställe der grufvan nu är, och märkte
att en bock, som kom tillbaka från skogen,
syntes rödfärgad af en ovanlig jordart. Man fann
snart att det var förvittrad kopparmalm. Ett
fordom rikt malmstreck beter ännu DockskuUen, der
man alltid fann röd jord, ända till raset i stora
grufvan 1686 och 1687. Grufvan upptogs kring
medlet af 13:de århundradet och erhöll förnyade
privilegier af Magnus Smek 1347, sedan de gamla
voro förkomne. Dess afkastning har fordom varit
betydligt större än na. Den största man känner
var år 1650, då grufvan gaf 20,321 skepp:d
koppar; men den har sedermera aftagit. År 1676
gaf den ännu 16,000 skepp:d. Sedan år 1690
bade tillverkningen icke stigit till 10,000 skepp:d.
Under Carl XII:s regering föll den mot 6,000 skepp:d
årligen. Ifrån 1718 till 1792 bar den sällan
hunnit så bögt. Ännu på 1820-talet utgjorde den
omkring 5,000 skepp:d årligen; men for närvaran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
