Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
440
Kopparberg.
Kopparbergs IKns Dank.
mer, är en försäkran utgifven till konong Birger
Magnusson af hans bröder hertigarne år 1310, d.
20 Aug., hvarigenom Birger försäkrades om ostördt
bibehållande af sin del i Kopparberget, hvilken genom
arfsrätt tillfallit honom. En grufvedräng här var
år 1342—1372 berättigad att rödja i skogen,
äfven på annans grund, och att behålla den för sig
och efterkommande. För ett lån till konung
Albrekt af grefvarne af Holstein, uppburo de i ränta
årligen 100 skepp:d koppar, och hade derföre sina
egna fogdar vid Kopparberget. Det rikaste
strecket i grufvan, ägdes i början af 1500-talet af
Måns Nilsson (Svinhufvud) på Asboda, den rikaste
bergsman på sin tid. Omkring år 1635 hade i
grufvan en död kropp blifvit framdragen ur en
brytning, hvilken kropp var så frisk till utseendet,
som hade han omkommit samma dag, ehuru man
af klädedrägten och några gamla mynt, som han
hade hos sig, kunde sluta, att ban 200 år förut
blifvit öfverrasad. År 1749, då det nya
hospitalet i Falun öppnades, utbärs derifrån ett lik, som
i 30 år varit ofvan jord; det igenfanns 1719 i
Mårdskinns- och Vredes-schakten, sedan det i 49
varit nnder vatten. Ar 1670 hade samma karl,
grufarbetaren Matts Israelsson, farit ensam ned och
omkommit. Vid upptagningen ur grufvan var han
i början mjuk, som en lefvande kropp, men så
snart ban blef torr, blef ban bård som sten,
hvaraf ryktet uppkom att ban var petrificerad. Han
förvarades sedan i grufvan i ett glasskåp; men då
ban började sönderfalla, befanns att ban hårdnat
endast af det vitrioliska grufvattnet och
ofullkomlig sälta. Han blef derefter begrafven.
Märkvärdigt är att en gumma, som varit förlofvad med
denna person, igenkänt bonom efter 49 års
förlopp, och begärt att få begrafva honom.
Kopparbergs, \ja, socken. Se: Ljusnarsberg.
Kopparbergs, Stora, socken, annex till Falu
stads eller Christinæ församling, bar fält sitt namn
af Stora Kopparberget, hvilket, äfvensom Falu
stad, ligger inom dess område, och omgifver
socknen således staden. Socknens kyrka, eller
Kopparbergs kyrka, ligger inom staden, på den s. k.
norra kyrkobacken, och förmodas vara byggd i
medlet af 14:de århundradet, troligen vid den tid
då Kopparberget blef egen församling. Förut
lärer här varit blott ett kapell, hvilket lydde under
Thorsång. Kyrkan är byggd af tegel på en icke
rätt säker grund, hvarföre den ofta för remnor i
hvalfven måst repareras. År 1656 tillbyggdes
utanföre 18 sträfpelare. Inuti bar den 19 pelare
och hvalf; den tillbygdes 1685. De största
sjöarne äro Runn, Rog, Varpan, Grycken, Vigrycken,
stora och lilla Vallan, Tunsen, Spjutsjon, Tisken,
Hosjön, m. 0. Bland åar märkes isynnerhet det
vattendrag, som uttömmer Rogs vatten i Varpan
och dennes genom Östanfors-ån i Runn. Landet
är mycket kuperadt, genomskuret af vattendrag,
stenbundet och skogrikt. Socknen bar, utom 4
tullqvarnar, 23 mindre qvarnar, eller s. k.
sqval-tor. Högsta berget kallas Grycksbo backe, samt
hinner en höjd af 968 Sv. fot. Dessutom märkas
Jungfruberget, Hornberget, Jerlindsberget och Kitt-
slattberget. I anseende till belägenheten omkring
en större stad, har jordbruket i denna socken
blifvit högt uppdrifvet, och många ganska oländiga
trakter genom flit och konst bragte till en
förun-dransvärd bördighet. Bergsbruk utgör eljest
hufvudsakliga näringsfånget. Många kopparbyltor
voro i fordna dagar bär i gång, hvarefter stora
slagghögar ligga qvar, och hvilka stundom blifva änyo
bearbetade på koppar. Flera rödfärgsverk finnas.
Ödelagda grufvor förekomma flerestädes, såsom
Skyttgrufvan, \ mil från Falun, ånyo upptagen
1563, båller zinkblende och blyglans, samt var
fordom arbetad på koppar; Svedsgrufvan upptogs
1704; Bjusgrufvan upptogs 1706 efter hundrade
års ödesmål; Skuggarfsgrufvan, bruten kring 1705;
Ndfverbergs grufva, upptagen 1801 och ödelagd
1806. Utom dessa koppaianledningar hafva
försök på jern blifvit anställde vid Slättmyra,
Ilarms-arfvet, Buråsen, Lurgrufvan, Qvicktjernsberget, m.
m. Bland betydligare och bättre bebyggda
egendomar märkas: Grycksbo pappersbruk (se detta ord),
Rottneby, beläget vid den lilla angenäma Hosjön,
mil från Falun, är ett ibland de vackraste
ställen i orten. Egendomen är väl bebyggd, bar
bjelp-lig skog och bete. En särdeles märkvärdighet bar
den genom den benämning den gifvit åt den i
orten vidt utgrenade Rottneby-slägten,
härstammande från Olof Olsson i Hosjö, som var sonson till
Danske riksdrotset Nils Olssön, hvilken i början af
14:de århundradet nedsatte sig i Sverige, der ban
blef stamfader för flere dels ännu lefvande, dels
utgångne ätter, såsom Stjernhjelm, Svinhufvud, ra.
fl. Hans afkomlingar voro ägare af Rottneby tills
mot slutet af förra århundradet. Egendomen
tillhör nu landshöfdingen och kommendören Lorichs.
Främby, Korsnäs, Varggården, Morbygden (se
nämnde ord och Håkan på Dalen), Norslund, en vacker,
välbyggd och välbäfdad egendom belt nära Falun.
Bland öfriga bättre bebyggda egendomar i denna
socken märkas: Samuelsdal, Bäckehagen,
Främsbac-ka, Helsinggdrden, m. m. Socknen består af 56
mtl. och bar 1,387 invånare. Dess areal utgör
71,003 tunnl., af hvilka 15,200 äro sjöar och kärr.
Adr. Falun.
Kopparbergs IHng och Bergslags enskilda
Bank grundades år 1835, samt oktrojerades
samma år den 14 November, att taga sin början från
och med 1836. Denna bank, med ett tecknadt
kapital af 626,000 R:dr B:ko, bedrifver sin
lånerörelse jemnlikt reglementet, dels genom
diskont-lån, dels medelst kassakreditiver, hvarförutan
kontanta penningar få insättas så väl à
depositions-räkning, som i upp- och afskrifnings-räkning.
Banken förvaltas af en direktion i Falun, bestående
af sex bland delägarne årligen valde ledamöter. En
öfversigt öfver bankens ställning ingifves för hvarje
månad till finans-departementet, och allmängöres
derefter i det officiela bladet. Bankens ställning den
30 Jnni 1847 var följande: Tillgångar 1,844,660
R:dr B:ko, hvaraf 438,200 R:dr hypotbeker för
grundfond, samt 894,580 R:dr fordringar. Af
dessa senare befunnos nära 490,000 R:dr utlånta på
diskont-räkning och 404,800 lyftade å kreditiv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
