Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hoppar-kompaniet.
Koraller.
441
räkningen. Skulderna voro, atom för lottägarnes
tillskott och säkerhetshandlingar (626,000 R:dr),
innestående medel på depositions-, upp- och
af-skrifnings-räkningen 164,400 R:dr. Utelöpande
kreditsedlar 972,434 R:dr, så alt tillgången
utöfver skulderna var 81,725 R:dr B:ko.
Hoppar-kompaniet inrättades först 1625; men
ett senare 1732 i Stockholm, och erhöll d. 20
Alars s. å. uteslutande rättighet att utskeppa all
kronans och enskildtes garkoppar och plåtar.
Kompaniet fortfor till d. 6 April 1736, då det
upphäfdes genom en kongl, förordning. (Se äfven Koppar.)
Hopparmatte kallades en bronz-staty, som fanns
npprest på Träsktorget i Stockholm på
skampålen. Den säges varit gjuten på föranstaltande af
en Tysk borgmästare i Stockholm, hvilken hyste
mycket agg mot sin embetsbroder, hvars drag han
derföre lät aftrycka i bilden, för att sålunda häda
och förlöjliga honom. Vedergällningen träffade
likväl den låge smädaren i hans efterkommande, ty
flere af dem berättas hafva blifvit för begångna
brott straffade vid samma höga påle, på hvars
spels bilden var upprest. Den uppsattes först på
Stortorget, flyttades år 1776 derifrån till
Packartorget och -sedan till Träsktorget, hvarest nu är
straffplatsen. För angefar 12 år sedan
inrapporterades till poliskammaren af polisbetjenten
Thomasson: "all Kopparmatte nedfallit från pålen å
Träsk-torget och vådtigen omkommit", och sedermera har
den ej blifvit upprest.
Kopparmynt. Se: Mynt.
Kopparuiala. Se: Hvena socken.
Kopparorm, ormslå (Anguis fragilis), en amflbie
af ödlornas ordning, hvilken till formen liknar en orm
och derföre fått sitt namn. Han är 15—16 tum
lång, ofvan brungrå, bronz- eller koppar färgad,
oftast med ett smalt svart streck längs åt
hvardera sidan, och ett ännu smalare midt emellan
dessa; fjällen rundade och platta; kroppen nästan
cylindrisk, trubbig, ganska slät och glänsande;
stjerten längre än bela kroppen och hufvudet;
detta senare äggformigt, aflångt, utan märkbar
gräns emot halsen; ögonen med dubbla lock;
tungan pilformig, i spetsen klufven; stjerten
småningom smalnande, men trubbig i spetsen. Djuret är
ganska vackert och alldeles oskadligt; men anses
ändock allmänt såsom högst farligt. Han är
ytterst rädd, och när han förföljes eller gripes gör
han sig styf till den grad, att han med lätthet
kan afbrytas. Om vintern ligger ban i dvala så
länge kälen är i jorden. Dess födoämnen utgöras
af insekter och deras larver, samt sniglar, genom
hvars utrotande ban gagnar. Likasom ormen
ömsar ban skinn, hvarvid ban slingrar sig genom
taggiga buskar, så att skinnet fastnar deri och
ban kan krypa utur detsamma, qvarlemnande det
nt- och invändt.
Kopparstickare. Se: Gravörer.
Hoppartorp, kapell-lorsamling. Se: Tunabergs
socken.
Hopparvik, en hamn vid Wisby.
Hopparvitriol, blå vitriol, blà alun, blå
gali-zensten, svafvelsyrad kopparoxid, ar ett neutralt
salt, bestående af kopparozid och svafvelsyra,
hvilket förekommer upplöst i flere koppargrufvor*
vatten, t. ex. Fala grufva, m. fl., samt beredes
äfven i stort med konstens tillhjelp, emedan den
utgör en temligen betydlig handels-artikel och
användes till flere tekniska behof, såsom Färgning,
beredning af målare-färger, m. m.
Koppleri. Den vanärande rörelse, som erhållit
detta namn, är, efter Svensk lag, belagd med
nesligt straff. Brottet tillräknas så väl
koppla-ren som de qvinnor, hvilka låtit sig brukas på
sådana hus, der koppleri bedrifves. Straffet är att
schavottera, eller, såsom lagen uttrycker sig, att
stä vid kåken trenne dagar. Tredje dagen varder
kopplaren budstruken af bödeln, och försändes till
allmänt arbete under tre årstid, hvilket
sistnämnda straff utsträckes till hela lifstiden, om brottet
förnyas. Qvinnorna åter äro äfven underkastade
allmänt arbete; men i stället för att stå vid
kåken, dömas de till böter, eller äfven, särdeles vid
förnyadt brott, till ris. Sådana brottmål räknas i
rättegångs-balken till s. k. underställningsmål, d. ä.
sådana, deruti dom ej får verkställas, förrän den
blifvit skärskådad af hofrätten.
Kopporm, ett jernbruk i Jernskogs socken af
Wermlands län, bar 2 härdar och 1,150 skepp:d
privil. årligt smide af köpe-tackjern, samt
spik-och manufaktur-smide. Hammarskatten är 11 skepp d
10 lisp:d. Afsättnings-orten är Götheborg.
Smi-desstämpeln visar ett H med ett I i midten.
Tillhör 11. Juel och med-delägare.
Koppskatt, af det Tyska ordet Kopf, hufvud, en
personlig skatt, ålagd hvarje fullväxt man eller
qvinna inom landet, hvilken benämning numera
är utbytt mot Mantals-penningar. (Se:
Kapita-tions-afgift.)
Koppympningen infördes först i riket ander
senare hälften af 1700-talet. Då varande
professorn, sedermera presidenten Schulzenheim utsändes
är 17 54 å allmän bekostnad till England,
Frankrike och Tyskland, for att taga kunskap derom,
och, efter återkomsten år 1756, ympade ban
hofmarskalken Carl De Geers barn, de första på
hvilka medlet användes. Först 10 år senare började
det likväl allmännare begagnas, dock icke mer,
än att 20 barn ympades i två terminer om året.
Under kuren fingo patienterne fritt underhåll och
medikamenten Denna välgörande uppfinning
syntes böra vinna allmännare förtroende, då
kronprinsen Gustaf lät ympa sig år 1768 (se: Dalberg,
Nits)-, men det skedde icke, utan anstalten
besöktes, efteråt som förut, blott af ett mindre antal
personer. Är 1778 inköptes ett serskildt
koppympningshus på Södermalm; men inrättningen
flyttades derefter till åtskilliga ställen, och omsider
till ett hus på Ladugårdslandet och Grefgatan. (Se
vidare: Vaccinationen.)
Hopvarilie-skeppare-socletelens
fattigkassor i Stockholm, med ett kapital af 1 1,750 R:dr
B:ko, lemnade 1842 understöd till 25 fattige, med
867 R:dr 24 sk.
Koraller tillhöra djurrikets femtonde klass,
djur-växter, och äro djur, omslutne af en oorga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
