Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korn.
Kornajtfn.
443
redraga framför småkornet. Det bar flere
varieteter, hvaraf de förnämsta äro Kavaljer»- eller
Chevaliers-korn, som har något frodigare växt och
större ax än det vanliga, och ger större
afkastning än något annat slag; men fordrar en
utmärkt kraftig och väl arbetad jord, emedan det
annars snart urartar. Jerusalems-korn är utmärkt
af axens raka, upprätta ställning, och har si styf
halm, att det ej lägger sig. Det skall gifva ännu
större afkastning än kavaljers-kornet; men balmen
är mindre tjenlig till foder, och odlingen deraf är
bos oss ej vetterligen införd. Tvenne
batard-ar-ter af gumrik, det ena roed små korn, det andra
med skyffelkorn, finnas äfven; men hafva ej
blifvit odlade i stort bos oss. Det vanliga sexradiga
kornet ger 7 à 8 tunnors afkastning per tunnland
efter 28 kappars eller 1 tunnas utsäde, och vigten
deraf kan i medeltal antagas till minst 13 lisp:d.
Skyffel-, bred- eller pdfogels-korn, odlas ej,
åtminstone allmännare, hos oss; det mognar senare an
annat korn, samt växer högre, s& att det ger
mera halm, och har äfven något tyngre korn än
vanligt. Himalaya- eller himmelskorn, är troligen blott
en artförändring af det vanliga småkornet; men är
skallöst och således af större värde. Det är icke
ömtåligt for kölden; men mera grannlaga på
jordmån än småkorn och gumrik, samt mognar
tidigare än detta senare. Afkastningen är betydligt
olika; men större än af det vanliga småkornet, sä
väl i afseende på kärna som halm, men denna
senare är kort och grof. Kornets medelvigt uppgår
ända till 14 till 18 lisp:d och det lemnar ända till
63 proc. mjöl. Tvåradigt skallöst korn, bar större
korn än det föregående; men ger ändock mindre
afkastning, det är deremot lika tungt och
mjöl-rikare, samt lika litet ömtåligt för kölden, eller
grannlaga på jordmån som detta. Sexradigt korn
(H. bexasticbon), skiljes lätt från småkornet genom
sina sex regelbundna, från hvarandra skiljda rader
af frön, hvilka sedda uppifrån bilda likasom en
stjerna, hvarföre det äfven blifvit kalladt
sljern-korn. Det odlas äfven på några ställen bos oss,
men ganska inskränkt, dock skall det vara mera
gifvande och vigtigt än vanligt småkorn. Kornet
ntgör en ej ovigtig utförsels-artikel, ty under
loppet af de senare åren hafva ända till 18,000
tunnor deraf blifvit utförda, och 1840 icke mindre
an 63,000 tunnor, hvaremot införseln deraf endast
utgjorts, iren 1828—1839, af tillsammans 1,299
tunnor emot 1 K:dr toll per tunna.
Korn kallas, vid guld och silfvers probering, den
rena metallperla, som qvarstannar på kapellen
efter afdrifningen med bly, i följd hvaraf ock
samma benämning användes för att beteckna balten af
den ädla metallen uti mynt.
Korn, M. I’., en talangfull landskapsmålare på
1790-talet; men oro hvilken ingenting vidare är
bekant.
Kornett, blef mot slutet af 1600-talet
benämningen på fana.
Korn inni (Tinea granella), en nattfjäril af 2
linjers längd, med takformiga vingar; fram vingarne
glänsande silfverbvita med vackra gula och svart-
bruna fläckar; bakvingarne grå; hufvudet och de
taggiga fötterna bvitgula. Fjärilen träffas i Maj
och Juni på sädesloft och magasiner, särdeles der
gammal och unken säd förvaras. Honan lägger
80—90 ägg bland sjelfva säden, fastsättande pä
hvarje korn ett à tvä ägg, hvarutur 14 dagar
derefter små hvita masklika larver utkläckas, som få
namn af hvit kornmask. De äro fullväxta 3—4
linjer långa, tjocka som ett fint snöre eller en
ulltråd, ljust ockergula med rödt hufvud. I
början hålla de sig endast i det korn hvarpå de
blifvit kläckta; men när de blifva större
sammanklibbar hvarje mask en mängd korn till stora
klim-par, inom hvilka han spinner sig hvita
silkeskana-ler, der de ligga skyddade för yttre våld och
under tiden dels förtära, dels förderfva spannmålen
genom sina klibbiga hvita exkrementer. Då han
blifvit fullvuxen, vanligen i September, öfvergifver
han sädesbingen, kryper upp på väggar och
tak-sparrar, samt söker att gömma sig i springor,
hvaruti han gör sig en liten hylsa till
vinterboning, der ban om våren i Mars eller April
förvandlas till en brun puppa, samt i Maj eller Juni
till fjäril. Larven eller kornmasken är en af de
svåraste gäster uti spannmåls-magasiner och
anställer der stora förödelser, hvarföre man på allt
sätt sökt att utrota den, hvilket säkrast sker
genom spannmålens torkning uti ria eller i bakugn,
vid +60° eller något deröfver, samt dess
behöriga rengöring, medelst blåsning och barpning, jemte
sjelfva förvaringsrummets rengöring, medelst
sop-ning och skrapning, och slutliga öfverstrykning
af väggar, golf och tak med kokhet
säpsjudare-lut, eller vanlig byklut, försatt med osläckt kalk.
På detta sätt bar det lyckats att fullkomligt
utrota så väl denna, som den bruna eller svarta
sä-desmasken, på krono-magasinen i Götheborg, der
de till den grad innästlat sig, att stora
qvantiteter spannmål årligen förstördes.
Hornijön, Wetlre, en insjö på gränsen emellan
Dalsland samt Bullarens och Sörbygdens härader i
Bohuslän, är 1 £ mil lång och faller genom Kynne
elf i södra Bullarsjön. I denna sjö märkes en större
skogbevuxen ö, Ftotsmarksön, hvarest lärer finnas
björniden. Ett sund emellan fasta landet och en
liten holme i denna sjö, kallas Kongsund, och
förmäler sagan, att Carl XII summit deröfver i
spetsen för en sqvadron ryttare, hvarefter ban hvilat
om natten i Nafverstads prestgård. Ilan skall då
hafva kommit ifrån bonden Halloord, på
kronohemmanet Klefmarken uti Eds pastorat på
Dalsland, hvilken varit hans synnerliga gunstling, och
af honom begagnad till spion under Norska kriget.
Hos denne bondes efterkommande lärer ännu
förvaras en kista, hvarpå konung Carl hvilat, och
en trädskål, hvarutur ban druckit, öfverlemnades,
år 1814, af prosten, doktor Eklund ät konung
Carl XIII. (Se: Iduna, h. VI, s. 125.) Den är
nu försedd med ett massivt silfverbeslag.
Kornajttu. öfre, en insjö på gränsen af
Bullarens bärad. På :Isholmen i denna sjö står ett af
gränserösen emellan Sverige och Norrige, och uti
detsamma uppsatt en sten med tre uthuggna kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
