Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uorsholm.
hvilken utflyter en bäck, öfver hvilken
Grann-kronebro ligger, der Östra härads qvinnor sprungo,
då springskatten (se detta ord) ådrogs, enligt
sägen. SkeftesfaUshdla är en bred och djup kanal
emellan en sträcka böga och ofta branta berg.
Socknen hör till 2 kl. 1 afd. konsist. Den
innefattar 49 { mtl. och bar 1,695 invånare. Af dess
areal 28,953 tunnl. äro 1,890 sjöar och kärr.
Adr. Hvetlanda.
Horaberga, annex till Fröjered, beläget i
War-tofta härad af Skaraborgs län, 1 ‡ mil V.S.V. från
Hjo. I socknen märkes följande säterier:
Dann-marka, 2 mtl.; Karslorp, 2£ mtl., har mjöl- och
sågqvarnar samt tegelbruk. Stora Hamrum, 1 \
Mtl.; Solberga, 1 mtl.; Styrskull, 1 mtl.; Stora och
Lilla Ställer hult, hvardera om £ mtl. Socknen
innefattar 20 | mtl. och har 910 invånare på en areal
af 6,850 tunnl., af hvilka 115 äro sjöar och kärr.
Adr. Sköfde.
Horsbetet eller Horsbednlngen kallas den mark
utanför Wisby östra tull, hvarest ett stenkors
fin-nes upprest, till minne af de 1,300 (enligt Sjöborg
1,800) borgare, som bär föllo i striden för
fädernestaden år 1361, mot Waldemar III. Korsbete
eller korsbedoing kallades i allmänhet flere ställen
i riket, der kors blifvit uppreste, antingen till
minne af någon historisk tilldragelse, eller till
påminnelse om förbön, på det ställe der någon
omkommit genom mord, bråd-död eller våda.
Horsborg, en kulle på Faleby ägor i Foss
socken af Bohuslän. På denna kulle har fordom
funnits en befästning, som folket tillegnar en
drottning Gunnila, hvilken ock säges hafva blifvit
begrafven derstädes. Sägnen afmålar denna
qvinna såsom högst öfvermodig, hvarföre man ock på
henne öfverflyttat den bekanta sagan om
Polykra-tes, Samos beherrskare. Hon skall nemligen en
gång kastat en guldring i Gullmarfjorden, under
yttrande, att det vore så omöjligt för henne att
blifva olycklig, som att återfå den bortkastade
ringen. Men denna återfanns följande dag i
magen på en fångad fisk, och drottningen fick inom
kort besanna den sålunda gifna vinken om lyckans
ostadigbet. Hon blef nemligen angripen af en sin
fiende, konung Asmund, och stupade i den
slagt-ning, som bon höll med honom uti den sedan
efter henne uppkallade Gunnilaviken. Det säges ock,
att ringen blifvit röfvad ur hennes graf; men att
hennes vålnad tvingat bögbrytarne att återbära
rofvet. Konung Asmund skall sedermera hafva
stupat i en strid med Fossbönderne, som ville
hämnas sin drottnings död, och säges han blifvit
jordad uti en af jordåsarne emellan Åtorp och Lilla
Foss. Det är möjligt, att denna saga är en
dunkel erinring om Gunbil Kongamoder, Erik Blodyx
drottning. Men Korsborg äger en större
märkvärdighet deraf, att det var der, som den s. k.
"affai-ren vid Saltkällan" afgjordes i November 1675. För
att på en gång afskära återtåget för general R. v.
Aschebergs trupp, hvilken stod vid Svarteborgs
kyrka, och för att väl komma förbi Qvistrums pass,
bade Gyldenlövve beordrat öfverste Krag, att med en
styrka af 1,000 man, ombord på 6 bestyckade
galerer och 28 skärgårdsbåtar, landstiga vid
Saltkällan (se detta ord) i Foss socken. Men varnad
af sina kunskapare drog Ascheberg, som
genomskådade planen, sig i tid undan till Qvistrum,
och lät 200 mon af Bohusläns gröna dragoner
besätta Korsborg, medan han, i den djupa dal,
hvilken på ena sidan omger detta berg, dolde
na-gra kompanier kavalleri, under öfverstelöjtnanten
Ugglas anförande. När detta var väl bestäldt kom
Krag med sin eskader inåt fjärden, förbi
Kon-borg, låtsande först såsom ban icke kände den
ögonblickliga vigten af denna punkt; men vände
plötsligen och landsatte sitt folk, som med
häftighet anföll de posterade dragonerna. Men då
framstörtade de i bakhållet förlagda kompanierna,
och tillbakaträngde Danskarne, hvilka, med känbar
förlust, och i största bast, måste söka sin
räddning på båtarne, och återvända med oförrättadt
ärende. Denna strid var den första i den blodiga
Gyldenlöwsfejden. (Se detta ord.)
Horseberg, i Harestad socken af Bohuslän, har
under namnet Rossaberg erhållit historisk
märkvärdighet, för det stora och vigtiga möte som
härstädes blef hållet midsommarsdagen 1277, emellan
konungarne Magnus Hakonsson i Norrige och
Waldemar Birgersson i Sverige å ena sidan, samt den
senares broder Magnus Ladulås å andra sidan.
Waldemar hade med sin drottning tagit sin tillflykt
undan sin broders förföljelser 1275, och begifvit
sig till ett fäste på Ragnildsholmen vid det gamla
Kongahell. Norske konungen Magnus Lagabceter,
som åtog sig den nödställde frändens sak, höll,
för att skaffa honom upprättelse, år 1276 ett
möte på Rossaberg, med Magnus Ladulås utskickade,
likväl utan önskad verkan. Året derpå bölls, i
samma afsigt, ett nytt möte på samma ställe, dit
Magnus anlände midsommarsdagen med en flotta af 160
skepp. Näppeligen bar norden sett en mer
lysande samling af furstar och ädlingar, än denna gäng
på Korseberg; ty utom den Norske och de begge
Svenske konungarne, samt Waldemars gemål och
son, voro bär tillstädes frän alla tre nordiska
rikena, 2 erkebiskopar, 7 biskopar, grefvarne af
Rafvensberg och Jakob af Halland, samt för öfrigt
en väldig skara verldslige och andlige
förnämheter. Med all denna ståt, och oaktadt de
tvistande bröderne, på Norske konungens förslag,
bän-sköto afgörandet af sin sak åt ett utskott af
sjutton bland de förnämste herrarne, blef likväl föga
eller intet uträttadt. Waldemar yrkade envist
återställandet af sina förra rättigheter, och Norske
konungen understödde honom deruti; men den Svenske
tbroninkräktaren var lika envis i sin vägran, och
bevektes hvarken af Norske konungens vältalighet
eller af åsynen af hans väldiga flotta, hvarföre
sammankomsten upplöstes utan något beslut.
Horsholni eller Horsborg, ett fäste, som
Birger Jarl lät anlägga på Finska kusten, på det
ställe, der han landsteg under sitt krigståg mot
Tavastarne. — Ett annat Korsholm, på hvilket Erik
Puke skall varit höfvidsman, omtalas under
Engelbrekts uppresning, eller torde kanske hafva varit
detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
