Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kon&i
Hoabotli.
449
af Birger Jarl emot Tavasterne, hvilka på det
rysligaste sätt framfarit mot de kristne. Påfven
Gregorius IX:s bref nppmanade härtill.
Tillrust-ningarne gjordes så vidlyftiga som möjligt, och
företaget kröntes med framgång. Tavastland
eröfrades och kristnades, och Svenska väldet i
landet betryggades genom anläggandet af Korsholni
och Tavastehus. Torkel Knutsson, anförde under
sitt riksföreståoderskap det tredje och sista
korståget mot östern, nemligen mot de hedniska
Ka-relerne 1293, med samma framgång som hans
föregångare i dessa företag; men råkade med
detsamma i krig med Ryssarne. Dessutom deltogo
enskildta personer uti andra nationers korståg,
såsom uti Danskarnes mot Riigierne eller Venderne,
uti de Preussiska Svärdsriddarnes emot Lithauerne
och andra folkstammar, samt uti de Spanska
kristnes strider med Mohrerne på Pyreneiska halfön.
Men häfderna förvara ock ett minne af ett
korståg, för hvilket Sverige sjelf varit föremål. Det
inträffade år 1123. Det var då Sigurd Jorsalafar,
konung i Norrige, för att uppfylla det löfte ban
gifvit konung Balduin af Jerusalem att befrämja
kristendomen, landade vid Kalmar, med en flotta
af 300 segel, och med eld och svärd tvingade
Små-ländningarne, hvilka sannolikt redan varit kristna;
men på nytt blifvit hedningar, att emottaga
dopet, och i dopoffer gifva femtonbundrade
nötkreatur. Till detta korståg, hvilket fick namnet
Kal-mare leding, hade äfven Danske konungen Nils
Svensson förbundit sig att lemna bistånd; men han
uteblef, och fick plikta derför genom Sigurds
härjningar på Seland och i Skåne.
Mörsil, jernbruk, i Sundborns socken af Stora
Kopparbergs län, vid gränsen af Gestrikland,
anlades 1839. Bruket har 6 härdar och 3,150 skepp:d
privil. årligt smide af eget tackjern, från Ägs
masugn. Hammarskatten utgöres med 31 skepp:d 10
lisp:d. Skeppar på Gefle. Smidesstämpeln visar
ett A öfver tvenne korslagda pilar. Ägare: Stora
Kopparbergs bergslag.
Korsttn, i Wermdö socken af Stockholms län,
vid Sandhamn, har en känningsbåk med lampfyr
under norra lotsdistriktet och Stockholms
fördelning, hvilken underhålles af enskildte, den är
fyrkantig och af 36 alnars höjd samt uppsattes 1746.
KoraOrt, stenört, blodgräs, krucifixgräs (Senecio
vulgaris), en ettårig växt, hvilken förekommer
ymnigt på gator, tak och i trädgårdar nästan
öfverallt i riket, ända till gränsen af Lappland. Den
ätes af kor, getter och svin; men ej af hästar
och får. I busmedicinen användes den till omslag
på svullnader. Den kan äfven begagnas till färgning.
Kort rubriker funnos år 1844 till ett antal af 7,
hvilka under året tillverkat 142,476 lekar, hvaraf
bos Boman i Stockholm ensam 55,932. Hela
tillverkningsvärdet utgjorde 39,360 R:dr ü:ko.
Stämp-lingsafgiften för spelkort, hvaraf hälften tillfaller
Stora Barnhuset i Stockholm, beräknas årligen till
18,400 R:dr B:ko.
Hortror*, jenbruk i Carlskoga socken af Nerikes
län och landskapet Wermland, har 2 härdar och
1,066 skepp:d 13 lisp:d privil. Ärligt smide af eget
tackjern, som skeppas pä Götheborg eller Stockholm.
Hammarskatten är 10 skepp:d 13 lisp:d 7 skålp:d.
Äges af intressenter. Disponent: C. Lindberg.
Smidesstämpeln visar: K-
Hortz, Daniel, bildhuggare, bar år 1702
förfärdigadt de fyra kolossala bilderna, som pryda
kyrkogårdsportarne vid Storkyrkan i Stockholm.
Horuiu, eller rättare Clioruut, vid
regemen-terne, anbefallles först i konung Gustaf II Adolfs
krigsartiklar af år 1621, att hållas morgon och
afton, och äro straffbestämmelserna der for
försummande af eller förseelser under chorum vida
strängare än de, som förekomma i 1798 års, nu
gällande krigsartiklar. Sålunda stadgas, att den
som missbrukar Guds namn med svärjande och
bannande skulle "uthi näste Chorum mitt i ringen
giöre Gudhi affbön på knä, alt medban Chorum
varar", vidare stadgas der, att "hvilken soldat
Chorum försummar, skal första och andra gången
air sin Rootmästare pundas, tredje gången stå i
Halsjärn dagh och nat, der ban icke lagba förfall
hafTt bäfver." I 1683 års krigsartiklar stadgas
åter, att soldat, som utan laga förfall försummar
chorum, skall första och andra gången "bära
någre Musqueter, Carbiner eller Harnesk, tredje
gången stånde i hals jern dag och natt", o. s. v. I
1685 års sjö-artiklar stadgas för enahanda
försummelse, att den dertill förvunne "skall förste
och andre gången af profossen, när näste chorum
är hållet, straffas med några slag för masten, men
tredie resan sittia i jern ett dygn vid vatn och
bröd." Under och efter predikan, samt vid
chorum när bönerne läsas, skulle alla stå på knä.
Enligt 1798 års krigsartiklar måste dylika brott
försonas med penningar, nemligen 13 R:dr 16 sk.
B:ko för eder och svordomar vid gudstjenst eller
bön; 8 R:dr 16 sk. för hvardera brottet om någon
inställer sig drucken, eller gör oljud och
förargelse; men bör i alla dessa händelser äfven
undergå uppenbar kyrkoplikt. Huru chorum skall
förrättas föreskrifves i 1819 års
tjenstgörings-regle-mente.
Horvetter kallas sådana krigsfartyg, som äro
något mindre an fregatter, endast hafva ett lag
kanoner och icke något däck öfver det däck, på
hvilket kanonerna stå. De äro lika tacklade med
fregatter, hafva vanligen 18 eller 20 kanoner och
omkring 150 mans besättning. Svenska flottan äger
för närvarande endast 4 korvetter.
Hosboth, Johan Ailoir von, härstammande
från en gammal Tysk adlig ätt, hvilken redan på
1200-talet blomstrat i Thüringen, naturaliserades
år 1806 såsom Svensk adelsman, då ban var
major vid Westgötha-Dals regemente, med hvilket
ban bivistat 1788 och 1790 årens krig, utmärkt
sig vid åtskilliga tillfällen och kommenderat
förtruppen vid återtagandet af Korbois pass. Ilan tog
afsked år 1810 med öfverste-titel. Hade författat:
En Kompwjm-che/s och Majors Instruktion, hvilken så
behagade Gustaf IV Adolf, att ban befallte honom
författa äfven en Regements-chefs Instrukliin,
hvilket arbete ban belönade med en gulddosa. Född
den 25 Mars 1753, död 1832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
