- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
451

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KostgUld.

Krabba.

och de starkaste att bålla sjön, ehuru de föga
duga till lastdragare. De äro af ek och i
allmänhet ganska dyra. En sådan båt, med 6 alnars
köl utan all tackling, betalas vanligtvis med 90
till 100 R:dr riksgälds. Deras byggnadssätt var
länge en hemlighet, känd af blott en enda öbo,
hvilken lärt sig den i Norrige; men tillhör na flere
af bans afkomlingar. Utanför Koster ligger
Grii-bodarne, de vestligaste af Dobuslänska skären.
På dessa öar ligga några hedniska griftrör samt
några stenhopar, hvilka bctäcka benen efter en
mängd Danskar, som stupade i
Gyldenlöwsfej-den, samt vid Tordenskjolds anfall på
Strömstad, den 8 Juli 1717. Kosteröarne besöktes en
gång af Carl XII; men besöket blef kort, emedan
man varseblef några Danska galerer, som styrde
kosan till ön. Ar 1719 låg Danska flottan,
under dess konungs eget befäl, i der varande bamn
en månads tid.

Kostgttld, en slags onera som i konung Gustaf
l:s tid omkring 1542—1562 beviljades till
Dacke-upprorets hämmande. Denna pålaga utgick dels
in natura, af jordbrukets alster, dels i penningar,
såsom lösen derföre. Beloppet på hvar bonde, så
frälse som skatte, var 5 öre i Upland, 3} öre i
Södermanland, o. s. v.; 1 tunna malt värderades
till 12 öre, 1 tunna bröd 1 mark, 1 tunna korn
7 öre, 1 pund smör 12 öre, m. m.

Köthen, Christoffer, var major och hade
under åtskilliga fälttåg så utmärkt sig, att ban, till
belöning för sitt välförhållande, fick löfte på
adelskap. Hans död lärer dock hindrat löftets
uppfyllande; men det fullbordades mot bans söner,
Matthias Christoffer och Simon, hvaraf den
förre då var ryttmästare, men den andre endast
pikenerare vid gardet, då de adlades år 1681. Den
senare befordrades slutligen till öfverste och dog i
Wermland 1736. Hans son,

Köthen, Magnus Olof von, var landshöfding
i Westerbottens län, då ban 1771 upphöjdes till
friherre. Han dog i Umeå den 9 April 1775 vid
71 års ålder.

Koulas, David Naimiel, född i Lauben i
Ober-Lausitz, studerade först i Breslau, sedan i Danzig,
derefter i Köpenhamn och sist i Lund, ernade bli
advokat; men öfvergaf detta yrke för att i stället
omfatta medicinen. Häri bandleddes ban af
arkia-ter Stobæus, i hvars hus han bodde. Vid denna
tid kom den unge Linné till Lund, och den
beskedlige K., som hade tillträde till arkiaterns
bibliothek, hjelpte Linné att i hemlighet fä låna
böcker derutur. K. reste sedan till Halle och blef
der medicine doktor, vistades en kort tid i Jena,
återvände till Sverige 1732 och kallades till
stads-fysikus i Malmö; men dog i sina bästa år 1743.

Kovovaara, kopparmalmsberg i Jukkasjärvi
socken af Torneå Lappmark, 3 mil norr om nämnde
sockens kyrka, uppfanns och försöktes vid början
af 1750-talet. Malmarlen var gul kopparkis, med
blekgul svafvelkis i hvit qvarts, jemte tungspat.
Denna senare, hvilken finnes derb, en de) hvit, en
del röd, glänsande, i kanterna genomskinlig,
fos-forescerar vid lindrig hetta, vid starkare förlorar den

förgen, och vid fortfarande hetta smälter den till hvit
opäk slagg. Bergarten i denna malmgång är
körtelvis klorit af lökgrön färg, och drusig qvarts
med ljusgula svafvelkis-krislaller. Jernglans eller
fjällig glänsande blodstensartad jernmalm på qvarts
har i större körtlar varit i gången, i hvilken
malmen tycktes vara nog spridd i bergarten.

Koön, en stor ö vid Marstrand, är skänkt åt denna
stad till mulbete. Den är till en del uppodlad,
bevuxen med någon löfskog och bebyggd med
några torftiga landtställen.

Kraak, Ivar, en om den nyare språkkunskapen
i Sverige förtjent man, var född 1708 i
Köpenhamn, der fadern var bokhållare vid operahusets
byggnad. I sin ungdom fick ban uppdrag af ett
sällskap, hvilket sysselsatte sig med guldmakeri, att
skafla det en i konsten erfaren person. Denna
konst gaf lika liten vinst åt nämnde sällskap, som
den gifvit så mänga andra, hvilka svärmat
derföre; men för K. hade den en omedelbar vinst på
det sättet, att ban blef bekant med en ganska
bildad familj, hvari husfadern, under sina resor uti
Frankrike, llalien, England och Holland, lärt sig
dessa länders språk, och med de sina alltid talade
Fransyska och Tyska. Härunder fattade K.
mycken smak för dessa språk, öfvade sig så deruti,
att han kunde emottaga en kondition i Carlskrona
och sedan blifva språkmästare först i Lund, sedan
i Götheborg, dit han kallades af magistraten, och
derjemte utnämndes till translator publicus, samt
från 1748 ånyo i Lund, der ban böll föreläsningar
ända till 1781, med sådanl nit och så god helsa,
att ban aldrig försummade en enda, hvarken
offentlig eller enskild lektion. Sistnämnde år måste
ban för sin döfbet taga afsked, och dog icke långt
derefter, med namn af en redlig och aktad man.
Har utgifvit: Fransyska och Engelska Gramalikor;
English miscellanies, samt äfven försökt sig i
Fransysk både vers och prosa. Hans son,

Kraak, Johan, född i Lund 1745, död på
Skar-tofta prestgård i Skåne den 21 Maj 1810, en
ganska skicklig praktiserande läkare, hvilken från 1778
till 1781 föreslod artis obstetriciæ professors- och
direktörs-embetet vid Barnförlossningsbuset i
Stockholm; men hvarifrån han, i anseende till sin
sjuk-ligbet, måste taga afsked, för att göra en utländsk
resa för sin helsas skull, llar utgifvit en Handbok
lör Barnmorskor, hvilken ban utarbetade på
kol-legii medici befallning, samt dessutom i Läkaren
och Naturforskaren infört flera afhandlingar och
rön, t. ex. Om naturliga koppors återkomst;
Anmärkningar vid Lelsoms kurmethod för kikhosta , m. m.

Krabat. Invånarne i Kroatien benämndes Kravaler
eller Kroater. Kroatemes vilda och tygellösa
framfart, under 30:åriga kriget, gaf anledning att åt
öfversittare, våldsamma, men för öfrigt odugliga
personer, gifva namnet krabater.

Krabba (Cancer), ett djurslägte af skorpdjurens
första ordning, tiofötter, med kort, bred
ryggsköld och ganska liten stjert, hvilken ofta ligger
inböjd under den förra, samt långa ögonskaft. Hos
oss förekomma deraf tvenne arter, neml.:
Krabb-htska, taskkräfta (C Pagurus), åtundoin 9 tum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free