Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krfgs-aftarfeinlen.
Kilgtberg.
459
Cronstedt, C. G. Armfelt, Ehrensvärd, Stedingk,
Mikael Ankarsvärd, Adlercreutz, Sandels, Vegesacb,
Döbeln, Cardell, m. fi.
Hrign-akadeinlen. Se: Akademier.
Krigs-arkivet är förenadt med topografiska korpsen
och står nnder serskild uppsigt af chefen för denna
korps, biträdd af en officer, hvilken i egenskap af
krigs-arkivarie, ansvarar for vården och
redovisningen af alla dertill hörande ritningar, kartor,
kartplåtar, böcker och bandskrifter, m. m. Hvart
tredje år förordnas om inventering af
krigs-arkivet. Dess kapitalfond utgjorde år 1834 1,650 R:dr
B:ko, hvilken förvaltas af krigs-kollegium.
Krigsartiklar kallas den lagstiftning, som
bestämmer krigstukten inom häreD och flottan. De
äldsta krigsartiklar i Sverige äro från konung Gustaf
I:s tid, af år 1545. Förut voro gårdsrätterna den
norm, hvarefter den disciplinära lagskipningen i fält
handhades, i de fall då allmän lag ej tillämpades.
Krigsman och hofman voro liktydiga namn, och
krigarne stodo under den herres gårdsrätt, till hvars
bof de hörde, hvars tjenst de svurit. Sådane bof
med gårdsrätter bade ej blott konungarne, utan
äfven rådsberrar och andre förnämlige män. Konung
Gustaf I:s krigsartiklar vittna om bemödandet, att,
genom stränga straff, upprätthålla en allvarlig
ordning. Lifsstraff förekomma ofta. Konung Erik XIV
gaf nya krigsartiklar år 1567, och serskildta s. k.
skepsartiklar för flottan redan år 1566. I dessa
handlingar stadgas om krigsrätter, att de borde
finnas vid hvarje fänika, med en profoss till åklagare,
och bestå af tolf till tjugufyra ärlige krigsmän.
En högre krigsrätt fanns äfven, för att dömma
högre officerare, och i sådan rätt sutto till och med
riksråder. Öfver profosserne stod, såsom en
högste Gskal för bela krigsfolket, en öfverste profoss,
eller, såsom ban också kallades, generol-profoss
eller general-krigsprofoss. Konung Gustaf II Adolf
fann, oaktadt denna lagskipning, mycket sjelfsvåld
och en vild framfart ibland soldaterne, hvarföre
han dels gaf general-profossen den mest
vidsträckta fullmagt, att dömma och till lifvet straffa hvar
och en, som kunde gripas i sitt brott, dels ock
genom serskildta förordningar sökte skärpa krigsagan,
till dess han år 1621 utgaf sina nya krigsartiklar.
Deruti förordnades om religionsöfningar, med
föreskrifter om predikan och bönestunder; vidare om
lydnaden för befälet, med straff för
subordinations-brott, om soldaters värfning, om krigsdomstolarne,
m. m. Subordination fordrades visserligen; men
icke såsom en alldeles blind lydnad. Det hette
tvertom, att derest befälet ålade soldaten sådant,
som kunde komma konungen och riket till skada,
förderf och nackdel, borde krigsmannen icke lyda.
Detta stadgande kan icke gerna förklaras, utan att
känna den stora skillnad, som äonu den tiden fanns
emellan lagens bokstaf och verkställigheten.
Orden voro ofta tvetydiga; men man fästade sig då
vid lagens anda, hvilken man förstod, äfven om den
var ofullkomligt uttryckt. Domstolarne voro
öfver- och under-rätter. Begge bestodo af officerare;
den förra med marsken eller fältmarskalken till
president och högre befälhafvare till bisittare. Un-
der-rätt kallades regements-rätt för fotfolket, och
ryttare-rätt för rytteriet. En civilstat fanns ock
vid dessa rätter, bestående af sekreterare eller
rättegångs-skrifvare, samt rättegångs-väbel. Från
under-rätten vädjades till öfver-rätten, utom i
vigtigare fall, såsom majestätsbrott, förräderi, o. s. v.,
hvilka dömdes af öfver-rätten genast. I brottmål
vädjades icke; men konungen kunde ändra domen.
Profosser fortforo att vara åklagare. Vid sin
afresa till 30-åriga kriget fullbordade konungen sin
inrättning af den militära lagskipningen, medelst
upprättandet af en ny krigsrätt i Stockholm för
det hemmavarande krigsfolket. Den bestod af
riksmarsken, en af konungen utnämnd vice president
och fem assessorer; men kunde förstärkas med extra
ledamöter af militäriskt stånd. Dessa Gustaf II Adolfs
krigsartiklar ligga till grund för de nyare, hvilka
konung Carl XI utfärdade år 1683, och slutligen
de nu gällande af år 1798.
Krigsbefäl, denna titel tages antingen i
vidsträcktare mening, då dermed förstås bela krigsmagten,
eller uti inskränkt mening, då man dermed
begriper befälet eller kommenderingen vid krigsmagten,
efter dess olika inrättning. I allmänhet åtskiljer
man emellan öfver- och under-befäl. Det förra
består af officerare med kongl, fullmagter, och
äro antingen regements-officerare, nemligen
öfverste, öfverste-löjtnant och major, eller
kompani-officerare, nemligen kapiten, ryttmästare, löjtnant,
och underlöjtnant. Underbefälet åter består
allenast af dem, som få sina fullmagter af
regementschefen.
Krigsberg eller Kristberg, en socken börande
till 3 kl. konsist., är belägen i Bobergs bärad af
Östergöthlands län, Gullbergs och Bobergs
förenade kontrakt af Linköpings stift, 3 mil N.V. frän
Linköping, vid Boren. Socknen bar ett ganska
högt läge och till större delen bergländig mark.
Jordmånen är mestadels sand. Inom socknen
finnes 49 större och mindre insjöar, af hvilka Hoxen,
Stråken, Salttern, Wäntlern och Ommen äro de
största. Kyrkan är belägen nära Boxen, på en
böjd, hvarifrån man har en ovanligt skön utsigt.
I socknen märkes: Olivehutt, vid Stråken, består
af } mtl. frälse-säteri, 2 J mtl. berustadt
kronosäteri, jemte afbysta frälse-hemmanen Slröpla och
Säter, -j- mtl. Egendomen kallades Hult då kronan
1645 försålde densamma till öfverste Hamilton, af
hvilken öfverste Oliveblad till Wårby köpte den
1643, hvarefter den från frälse förbyttes till
säteri under sitt nuvarande namn; men har
sedermera, förmodligen vid reduktionen, undergått
förändring. Ilär äro tvenne i Engelsk smak anlagda
parker, 4 trädgårdar, humlegård, rud-dammar, såg,
mjölqvarn, tegelbruk samt kalkugn. Härunder lyda
71 bondhemman, 23 torp och 7 utjordar.
Elg-myra, 3 mtl. berustadt säteri. Herseby, 1 mtl.
krono-säteri. Carlslröm och Qvarn, tvenne
jernbruk (se dessa ord). Välbyggda hemman äro:
Carlsby, 1 J- hemman frälse; Kordxjd, 1 hemman;
Qvarntgård, $ mtl.; Storeborg, 1 mtl. Hatla, £
hemman, är väl bygdt, med trädgård, bränneri och
mälteri, öfverflödig skog. Belägenheten är en ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
