Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristvalla»
Krokek»
465
en annan verkan for den gästfrie värden; ty då
Messenierne ställdes infor rätta, påstod sig den
yngre hafva af herr Kristofer hört de flesta uttryck
och uppgifter, som ban infört i sin skrift.
Kristofer blef derföre ställd för rätta; men kunde icke
öfverbevisas om annat än åtskilliga oförsigtiga
utlåtelser, hvarföre han slapp med några veckors
fängelse och en skrapa.
Kristvalla, socken. Se: Christvalla.
Krita är en i naturen ymnigt förekommande form
af kolsyrad kalk, som hufvudsakligen består af
skal eller musslor efter otaliga små eller
mikroskopiska bafsblötdjur och infusionsdjur af
slägterne Nodosaria, Frondicularia samt Navicula, Sy
nedra, m. fl., samt innesluter talrika försteningar
af andra större blötdjur, isynnerhet, på några
ställen, Nummuliter m. fl., äfvensom qvarlefvor af
krokodilarter, jemte större och miudre flintknölar; samt
hvilande på grönsand och bildande lager af 100
till 150 fots mäglighet samt betydlig utsträckning,
isynnerhet vid kusten af England, norra Frankrike,
vid Östersjöns södra kuster, på Riigen, Möen, Fyen,
Jutland och Seland, saml den motsvarande delen
af Skånska kusten. Till sin beskaffenhet är kritan
betydligt olika, i allmänhet hvit till färgen, men
stundom af inblandade fremmande ämnen gul-
eller gråaktig; alltid derb och ogenomskinlig, men
olika härd, vanligen vek och färgande ifrån sig,
för känseln mager och häftande vid tungan. Dess
användbarhet såsom målarfärg och till teckning är
allmänt känd, dessutom begagnas den till en mängd
tekniska behof och utgör derföre en allmän
handelsartikel, hvaraf hos oss årligen införes omkring
5,000 tunnor, dels i stycken, dels målen; den förra
mot 10 sk. den senare mot 24 sk. tull per tunna.
Kritberg eller Kinberg kallas af några en hvit,
grå- eller gulaklig talkart, specksten eller
telgsten, hvilken ofla är malmförande och förekommer
vid åtskilliga grufvor, såsom uti Stora Kopparbergs
och Starbo grufvor, der den särdeles ymnigt
före-kommar medförande körtlar af ypperlig jernmalm.
Krogar anlades först af Erik XIII; men utgjorde
sådana inrättningar, som för den tidens behof
motsvarade våra gästgifvaregårdar. Nu mera beror
det på konungens befallningshafvande att meddela
tillstånd till krögerirörelse, samt att indraga
öfverflödiga krogar. Anmälan derom kan göras af
pastor och socknemän, efter sockenstämmobeslut.
Ridderskapet och adeln bade länge privilegium att
få anlägga krogar på sina ägor; men detta
upphörde med ståndets begifvande vid 1834—35 årens
riksdag. Utom på lagligen erkända krogar och
värdshus får brännvin icke försäljas i minut.
Öfverträdelse af detta förbud straffas med böter, och
om försäljningen har arten af verklig
krogrörelse förverkas både varan och kärlen, hvaruti den
förvaras. 1 Stockholm funnos år 1636 endast 132
krogar; men deras antal steg sedan så betydligt,
att de år 174? inskränktes till 700. För
närvarande äro de minskade till 400.
Krokus, Carl, biskop i ISorgå, från 1738 till
sin död 1792. — Hans son, Samuel, prost och
kyrkoherde i Rautasalmi och Ileinävesi forsamlin-
gar på Ryska gränsen, och af hvilka 30 gårdar
börde under Ryska kronan, afled derstädes 1796, i
en ålder af 63 är, med namn af "en utmärkt
religionslärare."
Krogsered, annex till Drengsered, beläget i
År-stads bärad af Hallands län, 4 J mil N. frän
Halmstad, 3.} mil N.O. från Falkenberg. Kyrkan
nybyggd 1818. Socknen består af 20 J mtl. och
bar 720 invånare. Dess areal utgör 16,G40 tunnl.,
af hvilka 1,430 äro sjöar och kärr. Adr. Halmstad.
Krok, Kila, biskop i Wexjö från år 1632 till
sin död midsommarsarton 1646, då ban var 71 år
gammal. Var en lärd man, hvilken är 1603
innehade första rummet bland de 64 magistrar, som
promoverades i Wittenberg. Berömmes såsom en
"drifvande, arbetsam, försigtig och frimodig man",
genom hvars bemödande Wexjö gymnasium
inrättades år 1643.
Krok, Jolian Peter, grosshandlare, född 1791,
utgaf 1827—1828 en tidning kallad: Skämt och
Allvar, hvilken indrogs sistnämnde år; Maxel,
parodi på Tegnérs Axel; Poetisk Mosaik, m. m. Ilade
den tilltagseuheten, att föregifva sig hafva fått ett
stort arf i Ohio uti Columbia, hvilket berättigade
till tredje taburetten i Obios senat, och att
föreslå Svenska regeringen ingåendet af en
bandels-traktat. Lärer sedan hafva vistats i Götheborg.
Krokek, annex till Dagsberg, beläget i Lösings
bärad af Östergötbland, mil N.O. från Norr-
köping, vid Bråviken. Socknen bar alltifrån
evangeliska lärans införande varit annex till Dagsberg,
intill dess den blef ett serskildt pastorat; men år
1692 blef den återigen annex. Den består till
största delen af berg, skogsmark och mossar, samt
44 små insjöar och gölar, ibland hvilka Svmtuna-,
Boks- och Åkesjön äro de största. Kyrkan ligger
midt i skogen Kolmärden; altartaflan är målad af
Hörberg. Här stod förut Krokeks kloster (se
nedan). Konuog Gustafs fogde, Filip Mårtensson, lät
1542 bär bygga ett litet trädkapell, hvilket säges
blifvit kalladt Krokek, af en krokig ek, den enda
som vuxit här i socknen. Drottning Gunilla
Bjelke lät år 1594, dä hon, såsom enka, vistades på
Bräborgs slott, här bygga en trädk)rka, hvilken var
sockenkyrka till år 1747, då en ansenlig
stenkyrka uppmurades, hvartill mycken sten
begagnades af det förfallna klostrets murar Den blef
invigd af biskop Rbyzelius den 6 Mars 1748, och
kallad Kung Fredriks kyrka. Nära intill kyrkan är
en upprest sten med inskrift: "till gränsmärke
emellan Öster-Göthland och Södermanland." —
Ytterberg, £ mtl. och Hult ± mtl., tillsammans I mtl.
berustadt säteri. Vid Yttersberg ses ännu en
rundel af uppmurad sten, till några alnars höjd, i
hvilken funnits tecken till afdella kamrar, med
deras fönster eller gluggar, samt ingång ofvanifrån.
Man bar förmodat alt Ollar Wendilkråka, efter
hvilken säteriet i äldre tider belät Ottarsberg,
låtit uppföra byggnaden och stundom bebott den;
men traditionen säger med mera sannolikhet, att
den varit ett vårdtorn, hvarifrån under krigstider
signaler blifvit gifna ät det på andra sidan
Bråviken belägna Bråborg. Pä komminister-bostället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
