- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
470

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

470

Kronoberg.

Kronobttclc.

sig helt och bailet til! gröfre sorter.
Tjärnbrän-ningen bar varit lönande, särdeles vid
återuppbyggandet af Wexjö stad. I Markaryd förfärdigas
väf-skedar och afsättas med fördel s& väl inom riket,
som till Finland, Ryssland och Tyskland. I Albo
och Sunnerbo härader tillverkas Och försäljas liar
i myckenhet, hvartill kommer förfärdigandet af
àlla slags laggkärl samt af trädskor, hvilken
sistnämnda tillverkning är mångens enda utkomst.
Handeln idkas med spannmål, kreatur och andra
ortens produkter. Kostnaden för rustning och
rotering åtgör jordbrukarens svåraste utskyld, och det
är ett särdeles missöde, att rotarne i den af
naturen mest vanlottade landsort skola bestå af 1
j-mantal och derunder, då de i fruktbarare orter
utgöras af fulla 2 mantal. Roteringskostnaden
anses i medeltal uppgå årligen för indeldta soldater
till 74 R:dr per rote, och rustningskostnaden till
141 R:dr 31 sk. 4 r:st på mantalet. Länet
underhåller: vid Kronobergs regemente 1,100 man;
vid Kalmar regemente 352 man; vid Smålands
grenadier-bataljon 101 man och vid Smålands
hu-sar-regemente 112 man. Länet innefattar 6
härader, nemligen: Kinnevalds, Norrvidinge, Albo,
Sunnerbo, Konga och Uppvidinge härader. I kameralt
och administrativt hänseende är länet indeladt uti
5 fögderier, enligt Tuneld, Sköldberg och
Wieselgren, och i 4 enligt Forsell. I afseende på
lagskipningen innehåller länet 3, under kongl. Götha
hofrätt och Tio häraders lagsaga, lydande
domsagor. Till Kronobergs bergslag höra äfven Skåne
och Blekinge under samma bergmästaredöme, med
1 bergmästare och 2 bergsfogdar, varande
Andrarums alunverk det första bergsfögderiet och
bergverken i Kronobergs och Blekinge län det andra.
Uti ecklesiastikt hänseende består länet af 43
pa-storater och 86 socknar. Länet har 1 stad, Wexjö,
som är säte för landshöfdingen och för Wexjö stifts
biskop. Länets areal utgör 89^ qv.-mil, hvaraf
11T’5 äro sjö. Det innefattar, enligt Wieselgren,
2,807£ mtl. och enligt Forsell 2,823{ mtl.
Folkmängden utgör 121,451 personer, af hvilka mer
än hälften, eller 68,737, äro mantalsfria. Hela
länet hör till Wexjö stift, med undantag af
Wir-serums socken, hvilken lyder under Linköpings stift,
och Wissefjerda socken nnder Kalmar stift.

Kronoberg, kungsgård, i Wexjö landsförsamling,
3 bela mantal, med 15 underliggande torp. Är
1647 blef Kronoberg gifvet till friherrskap åt
rikskansleren Erik Sparres samtliga barn och barnbarn;
men blef efter reduktionen landshöfdingeresidens,
och är nu såsom boställe anslaget på
landshöfdingen lön. Till egendomen höra äfven 5 pär
skatt-lagda mjölqvarnar och en såg; men belägna i
nästgränsande socknar, £ mi’ från Wexjö.
Trädgården är vidlyftig och väl underhållen. Treqvart mil
från kungsgården och | mil från Wexjö, på en
liten ö i Helga sjö, ligger Kronobergs gamla slott,
hvilket fordom varit befästadt och vackert, och
uppgifves vara anlagdt af S:t Sigfrid, den förslå
kristna läraren i Småland, vid år 1002. Slottet
har derefter tillhört katbolska biskoparne i Wexjö,
och blifvit kalladt Biskopsberg. Här firade den upp-

roriske Dacken julhelgen år 1542, skref bärifräo
till konung Gustaf I och flera af rådet, samt
underhandlade på ett djerft sätt med konungen oM att
erhålla belöning. Här steglades år 1543 Måns Spiel,
Åke Dacke och Frode Skräddare, Nils Dackes
öf-verstar, tillika med fem andra. I konung Gustaf
I:s tid, år 1545, blef slottet ombygdt, tillökt och
omgifvet med en fast mur, under namn af
Kronoberg", men nedbrann under konung Erik XIV:s
regering. Kronoberg bar gifvit länet namn af
Kronobergs län. Slottet uppbrändes 1612 af Danskarne;
men skall åter blifvit iståndsatt i konung Gustaf II
Adolfs tid. Troligen blefvo, såsom för kostsamt
att underhålla, slottets öfversta våningar i konung
Carl X!:s tid nedtagna och teglet infördt till Wexjö,
der flera publika bus uppfördes deraf. Det fordna
slottet är en af Sveriges vackraste rniner, så väl
i anseende till sitt förträffliga läge, som till sin
qvarstående byggnad, hvilken är i fyrkant 100
alnar, med 4 stora torn, ett i hvarje hörn; murar
qvarstå ännu till 12 alnars höjd. Midt på
borggården, som är 60 alnar i qvadrat, står en ek af
ovanlig storlek, hvilken säkert trotsat mer än två
århundraden.

Kronoberg, helsobrunn. Se: Evedal.

Kronobergs lieil, i Lekaryds socken, på
säteriet Gåfvetorps ägor, är öfningsplats för
Kronobergs regemente.

Kronobergs regemente, tillhörande indeldta
bärens infanteri, är roteradt i Kronobergs län,
således i södra delen af Småland. Det utgöres af
1,100 nummer, vakanser inbegripna. Frånräknas
dessa till ett antal af 118, anslagna till åtskilliga
ändamål, återstår en verklig nummerstyrka af 982
man. Regementet har sin mötesplats på
Kronobergs hed, och beräknas att kosta i aflöning och
underhåll 123,678 R:dr. I denna summa,
uppgifven efter förbållandet år 1845, är inberäknadt
allt, som tillbör aQöningen, vare sig penningar,
boställen, indelade räntor, spannmål, beklädnad,
vapen, m. m. Kronobergs regemente hör till
andra militärdistriktet.

KronobrUnnerier. Se: Brännvin.

Hronobnck, ett forntida kloster och hospital i
Mönsterås socken af Kalmar liin, blef år 1479 med
löst och fast lagdt under S:t Johannis af Jerusalem
orden, hvilken i Sverige hade Eskilstuna till
hufvudsäte. År 1480 beslöts i Strengnäs, att
Kronobäck skulle äga samma fribeter som Eskilstuna, samt
att det ej skulle undergå någon förändring, eller
priorer till- och afsättas, utan kongligt samtycke;
ingen utom konungen skulle döma emellan priori»
och bröderne, ej heller kunde biskopen af
Linköping ålägga dem någonting. Deremot skulle de
väl försörja sina sjuka, och äfven för sin del
bidraga till de summor, som Eskilstuna årligen
skickade till ön Rhodus. Man förmodar, att namnet
fordom varit Bäck, Munkebäck eller Klosterbäck; men
då det i konung Gustaf I:s tid kom under kronan,
upptogs benämningen Kronobäck. Det hade, såsom
förut är nämndt, tillhört munkarne af
Johanniterorden, och varit rikligen begåfvadt. Hospitalet,
hvilket fanns bär före mnnkarnes bitflyttning, lä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free