Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krusbär.
Hrtiua.
477
öfvergifvas. (Se: Styrbjörn.) Den väl anlagda
planen och det vid utförandet visade mannamodet
medförde likväl sin belöning för uppbofsmannen, hvilken
derföre utnämndes till öfverste, öfver-adjutant bos
konungen och R. af S. O. stora kors. År 1809
förde ban ett befäl vid expeditionen till Ratan,
och visade der prof af samma talang, rådigbet
och verksamhet, ebnru lyckan icke heller här
gynnade företaget. Det bar likväl någon frukt för
K., som utnämndes till kontre-amiral, sedan Kom.
af S. O. och någon tid vice landshöfding på
Gottland. En sjuklighet, hvilken gjorde bans lynne
ganska ojemnt, förmådde bonom likväl att taga
afsked och bortryckte honom vid endast 50 år, d.
18 Aug. 1813. — Hans bror, Fredrik
Wilhelm GrBinéen, major vid amiralitetet, R. af
S. O., adlades vid samma tillfälle som ban.
Krusbär, stickelhår (Ribes Uva crispa), en
busk-växt, hvilken förekommer på kullar vid byar och
vägar, isynnerhet i Skåne, på Öland, Gottland och
i Westerg’öth!and, samt då med små släta bär af
föga värde; men jemte sina samslägtingar eller
möjligen blotta afarter (R. reclinatuin & grossularia),
odlas den i trädgårdar, och dessa hafva sålunda
frambragt den betydliga mängd varieteter af
växten, som för närvarande finnas, och skilja sig från
hvarandra både genom buskarnes växt samt bärens
form, färg och mognadstid. De utmärktaste af
dessa äro de s. k. Engelska krusbären, hvilka äro
mycket stora, kunna indelas uti röda, gula,
gröna och hvita, samt hvar och ett af dessa slag
åter uti runda, aflånga, ludnn och glatta, med
ytterligare modifikationer, i följd af färgens olika
nyanser, såsom mörkröda, ljusröda, o. s. v.
Bären nyttjas, såsom bekant ar, dels råa, mogna, dels
syltade, antingen omogna eller mogna, hvarjemte
de äfven med fördel användas till beredning af
krusbärsvin, hvilket blir ganska godt.
Krustistel (Carduus crispus), en två-årig växt,
hvilken förekommer allmänt uti åkrar, isynnerhet
kornåkrar, öfverallt i riket, samt äfven i trädgår-’
dar, kålhagar o. dyl. Den ätes af kor och hästar;
för öfrigt af ingen känd busbållsnytta.
Krustutel (Aira flexuosa), en två-årig gräsväxt,
som förekominer på torra fält och andra torra
skogiga ställen öfverallt i riket, till och med
fjälltrakterna, ymnigt. Ätes af kor, getter och får.
Krut, egentligen en förvändning af Tyska ordet
Kraut, ört, gräs. Häraf ordspråksvis: "ondt krut
förgås ej", en dålig öfversättning af: Vnkraut
ver-geht nicht. Benämningen krut såsom
skjutningsmedel (Tyska: Puloer, Schiesspulvrr, Fransyska: Poudre,
Poudre a lirer, m. m.), är troligen lånad från det
Tyska: Zündkraut; men bar ensamt i de nordiska
språken bibehållit sig. Sjelfva Tyskarne, krutets
uppfinnare, likasom alla andra nationer, beteckna
det genom en omskrifning; (se ofvan).
Krut-tillverkningen skedde fordom på kronans förlag och
för hennes räkning, hvadan ock de hemman, å
hvilkas mark krutbruken äro anlagde, blifvit
förklarade vara ibland kronans omistliga gods, och
krutbruk ännu ej få anläggas ulan Kongl. Maj:ts
tillstånd. Åkers, Fliseryds och Forsebro
krutbruk äro, jemte derunder lydande ägor, qvarnar
och lägenheler, efter arrende-kontrakter åt
brukens förvaltare, upplåtne på vissa
besinningstider; men Klosters bruk är inrättadt på enskild
skattegrund. Jemväl idkas i Husby socken af
Dalarne af allmogen någon krut-tillverkning och
njuta de flesla krutbruken understöd ifrån kronans
allmänningar af nödigt virke, ved och kol. Det krut
kronan ifrån bruken erhåller, disponeras sedan gaf
krigs-kollegium för artilleriet, arméen och flottan,
äfvensom till nödiga reserv-upplag, och
bergslager-ne och hvad eljest till inrikes behof kan reqvireras;
återstoden aflätes til) utrikes afsättning. Kronans
behållning af krut vid 1843 års slut, utgjorde:
39,400 centner, hvaraf 31,104 centner uti
artilleriets och flottans förråder och det öfriga vid
krutbruken, hvilken förstnämnde qvantitet
understiger det belopp Kongl. R!aj:t d. 10 Dec. 1842
ansett såsom minimum för rikets behof, under sex
månaders tid i krigstillstånd, nemligen 41,000
centner; hvaraf för arméen och landtfäslningarne 21,000,
för flottan och sjöfästningarne 19,000 samt till
försäljning inom riket och tillfälliga behof under
krigs-kollegii vård 1,000 centner. Enligt J831 års
krut-bruks-kontrakter och 1841 års lösningspris för
oluttrad salpeter, kostar en centner krut Kongl. Maj:t
och kronan 34 till 35 R:dr B:ko.
Försäljningspriset på krut ur kronans förråder, eller ifrån
bruken direkte, fastställer Kongl. Maj:t, efter af
krigskollegium derom ingifvet förslag. Bergslagerne
njuta för sitt krutbehof, bådo i anseende till pris
och betalningsvilkor, vissa serskild|a dem förunnade
förmåner. Borgare som i städerna få handla med
krut, blifva i Stockholm af öfverståtbållaren och
magistraten samt i de öfriga städerna af
landsliöf-höfdingen och magistraten deri il) utsedde och
for-ordnade. Försäljningen skall, vid 50 dalers vite
och varans förlust, hållas pä an vista ställen.
Krutbrlinnare (Orcbis ustulata), en två-årig växt,
hvilken förekommer på ängar lägrade på
öfver-gångsformationer, såsom på Gottland och Öland
ymnigt; men äfven på kusten af Skåne, ehuru
sällsynt. Rötterna innehålla, likasom alla dess
samslägtingar, en stor mängd växtslem, och kunna
användas till saleb.
Kruthus. År 1695 anlades på Djurgården vid
Stockholm flera sådana, hvilka ställdes under
Djur-gårdsbetjeningens uppsigt. År 1716 sprang ett
af dem i luften vid en eldsvåda, som hemsökte
laboratorium och pä 1760-talet hände detsamma med
ett annat; men, som man tror, genom nidingsverk,
för att dölja der begångna försnillningar. För
närvarande finnas endast två qvar derstädes; men
hvilka äro tomma.
Krutuiejer, David, kansli-råd, förste
expeditions-sekreterare och R. af N. O., bar utgifvit:
Fransysk Parleur; Nöjsam läsning för barn, m. 11.
undervisningsböcker.
Kraus, <>iiHt»r Ferdinand, skall hafva varit
den sista ättlingen af sin slägt och är endast
derigenom märkvärdig, att ban öfvergick till
kathol-Del. II. 61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
