Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
478 Kryddkraiuhandela-aocieteten.
Hraka.
»ka läran och år 1741 lefde i Frankrike ander
namn a C Abbé de Doné.
Kryddkramhandels-societeten*
pensions-ronder utgjorde vid 1842 års slut 66,468 R:dr
B:ko, jemte en fastighet, värderad till 12,000 R:dr.
Afkastningen af dessa tillgångar användas till
understöd för fattige medlemmar af nämnde societet
i Stockholm, jemte deras i armod efterlemnade
en^-kor och barn. Till äl personer bar nämnde år
gifvit utdeladt 3,300 R:dr.
Hrygcr, Johan Fredrik, var född 1707 i byn
Alte Fehr på Rügen, der fadern var kyrkoherde,
studerade i Greifswald och kom 1733 till
Stockholm, såsom lärare för sedermera presidenten
friherre Strömfelt. Emedan ban bär gjorde sig känd
genom åtskilliga skrifter, bland annat en
afhandling om "Nationers i allmanhet och den Svenskas
isynnerhet temperamentblef han 1746 antagen till
notarie vid sekreta handels- och
manufaktur-depu-tationen och sedan kommissarie vid
manufakturkontoret. När detta sammanslogs med
kommersekollegium, blef ban 1770 tjenstgörande
kommerseråd och kort derefter ledamot i
Tabell-kommissio-nen. Vetenskapsakademien hade redan 1755
kallat honom till sin medlem. En försvagad helsa
tvang honom 1772 att begära afsked och ban dog
d. 16 Febr. 1777, ogift, testamenterande sin
boksamling åt akademien och sin öfriga förmögenhet
åt enkhuset, hvarmed han åtminstone på något
sätt tycktes hafva velat godtgöra sin förseelse mot
qvinnokönet, bland hvilket han underlåtit att söka
sig en ledsagarinna genom lifvet. K. var en
verksam och flitig man, hvilken nitiskt intresserade sig
för de Svenska näringarnas förkofran, och derom
utgifvit en mängd skrifter, äfvensom åtskilliga i
andra ämnen, tbeologiska och politiska, såsom:
Den välmenande Patrioten; Om Svenska enigheten;
Om Svenska fabrikerna; Landtbrukets hjelp genom
en fri spannmålshandel, o. s. v.
Krypare (Aptera), utgöra insekternas åttonde
ordning, och skilja sig från de öfriga genom
fullkomlig saknad af vingar. Denna ordning är likväl ej
så säkert bestämd, emedan åtskilliga slägten, som
föras dit, derföre att de sakna vingar, i följd af
andra kännetecken åter synas tillhöra sjunde
ordningen, t. ex. loppslägtet; andra deremot,
såsom Insslägtet, tredje ordningen.
Kryphven, ßoringräs (Agrostis stolonifera), ett
mångårigt grässlag, som växer temligen allmänt
på fuktiga ängar med sandgrund, i närheten af
hafvet, samt på sjelfva hafsstranden, äfven på
flygsandsfälten i södra och mellersta Sverige, och bar
flere afarter, hvaribland (A. stol. gigantea) är
den väsendtligaste, emedan den blir stor och
äfven trifves på flygsand, hvarföre den med fördel
användes till sammanbindande deraf och hämmande
af dess förödelser. Det bibehåller sig särdeles
länge på hösten och står vanligen grönt under snön
till våren, hvarföre det är ett ypperligt betesgräs
både böst och vår. På fet och sumpig mark ger
det ända till 880 skålp:d gräs eller 380 lisp:d hö
per acre (= 26 £ kappland).
Krypt (Cryptus), ett insektslägte af steklarnes
ordning och familjen icbneumonider, med platt eller
kullrig skutell, bakryggen chagrinerad;
underlifvet skaftadt, omvexlande till formen; mer eller
mindre långt äggläggningsrör; bönan stundom
ving-lös; då de vidröras sprida de en lukt af citron,
llos oss finnes: Allmänna krypten (C. sponsor), af
4 tums längd, svart med tegelbruna fötter och
un-derlif, vattenklara vingar och långa fina
svartbruna autenner hos båda könen; lefver som parasit
i flera slags löfmaskar; Vinglösa trädgårds-krypten
(C. Pezomacbus bortensis), linje lång, gulbrun
eller brungul med hufvud och äggläggare samt
antennspetsarne svarta; vinglös. Endast honan är
bekant och uppehåller sig i trädgårdar der
bvit-spinnaren och häggmalet hafva bo, för att på dcin
få lägga ägg.
Krypvide (Salix fusca), en belt liten buske,
hvilken förekommer temligen allmänt på sidläudt mark,
i de södra, vestra och nordöstra delarne af riket.
Ätes af hornboskapen; rnen för öfrigt af ingen
känd husbällsnytta.
Hraka, gråkråka (Corvus Cornix), en till
korp-slägtet hörande fogelart, af I fots 7—8 tums
längd, med bela hufvudet, framhalsen, vingar och
stjerten rent svarta; rygg, skuldror, öfvergiimp,
bröst, måge, sidor och undergu.np ljust askgrå,
med brana smala fjäderkanter; näbb och ben svarta.
Honan mycket mindre än hannen; ungarne smutsigt
askgrå. Omvexlar I) med hufvud och strupe
svartgrå , pannan hvit; alla de hos den vanliga kråkan
gråa delarne, hvitgrå eller blandade med hvila
fjädrar; vingar och stjert hvita, dock alla fjädrar
mot spetsen svartaktiga; 2) rent hvit, afvea näbb
och ben bleka. Kråkan förekommer hos oss
ganska allmänt, så väl i Lappland som Skåne. Uti
de nordligaste delarne är bon mera lam och
närgången än annorstädes. Hon är ingen egentlig
flvttfogc), dock sträcker bon sina vandringar
från de nordligare delarne åt söder, så alt hon
om vintern drager sig nedåt de södra
landskaper-na, samt från de inre skogiga trakterna af landet
mot kusten till städer och byar, samt gerna i
grannskapet af öppet vatten. Hon är mindre skygg och
slug än sina öfriga samslägtingar. Dess
födoämnen äro ganska mångfaldiga. Om våren följer hon
plogen och uppfångar maskar, insektlarver o. dyl.;
om sommaren fångar hon möss, grodor, insekter
samt dess larver, äfvensom fogelungar, fogelägg,
fiskar, kräftor, snäckor och musslor, med hvilka
senare bon, likasom råkan och flera af sina
samslägtingar, flyger högt upp samt låter dem falla
emot någon klippa, för att krossa skalet; om
hösten gör hon ofla skada i trädgårdar genom
förtärandet af trädfrukter, och om vintern förtär hon
afskräden, korn och frön, isynnerhet i gödseln;
kadaver, samt ruttnade och på stranden
uppkastade fiskar äro dock företrädesvis dess läckraste spis.
Hon bygger sitt näste i träd, så väl midt inuti täta
och stora skogar, som i ensamt stående, och
sammansätter det temligen starkt af stora risqvistar
med jordtorfvor emellan, samt bekläder det
invändigt med mindre qvistar, ull och bär. Äggen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
