Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
480
Hr&him&la.
Krükllngbo.
nen märkes: Farttorp, 2 mtl. säteri, Fagerhult, 3
mtl. säteri. Qvitt, » mtl., appbygdt 1782 af
brukspatron J. G. Blohm, som år 1817 anlade
ßloms-holms pappersbruk, vid den der förbilöpande ån.
Ilär finnes äfven mjöl- och sågqvarnar,
oljeslage-ri, manufaktursmedja och lädermänteri.
Egendomen tillbör P. J. M. Blohm. Socknen innefattar
31 £ mtl. med 1,156 invånare. Dess areal utgör
18,399 tunnl., af hvilka 1,250 äro sjöar och kärr.
Adr. Hvetlanda.
Hråkiiuala, annex till Fagerhult, beläget i
Hanbörds härad af Kalmar län, 5£ mil N.V. från
Kalmar. Vestra delen är odlad och bebyggd, östra
deremot en vidsträckt skogstrakt, hvarest nästan
alla socknens hemman hafva sina andelar och hvarå
finnes tillräcklig skog både till husbehof och
af-salu. Nuvarande kyrkan är byggd af timmer, med
utvidgning, och uppfördes 1761 istället för en
äldre, äfvenledes af träd, hvilken ända till 1612 var
blott ett kapell till Fagerhult med gudstjenst en
gäng i månaden. Hemman bebyggde för
ståndspersoner äro: Hinshult, I J mtl., äges af
rustbål-laren Jonas Andersson-, ttatehutt, öfra och nedra,
1 mtl., bebos af ägaren, kapiten J. P.
Björkman och fanjunkaren J. D. Björkman-, Fagranas, |
mtl., af enkefru Uddenberg och Stromsrum af
mamsell C. Lönegren. Dessutom finnes här 2
pappersbruk: Strömsrum och Strinnholm. Socknen
innefattar 23 | mtl. och bar 1,969 invånare. Af dess
areal 40,269 tunnl. äro 3,880 sjöar och kärr.
Adr. Kalmar.
Hruksyra, bergsyra, göksyra, syrbilla, tierprot
(Runius Acetosella), en mångårig växt, hvilken
förekommer på klippiga ställen, svedjeland,
trädes-åkrar, torftako. dyl., öfverallt i riket, äfven i
fjälltrakterna. Den ätes af husdjuren, utom hästen;
för öfrigt användes den ej.
Hrakvik, säteri. Se: Eds kapellförsamling.
liråkärter (Orobus vernus), en mångårig växt;
finnes allmänt i lundar och skogsängar, frän
Skåne ända till Wermland, Dalarne och
Ångermanland, deremot icke i kusttrakterna, isynnerhet åt
vestra sidan, med undantag af Westergötland
och dess orstenslager.
lirlickln. Så kallades af menigheten i äldre
tider biskopsstafven, i anledning af sin form,
emedan den var böjd i öfra ändan. Den kallades
eljest af munkarne på deras Latin, cambuta eller
cambota, såsom i början gjord af hagtorn.
Sedermera gjordes den af dyrbarare trädslag,
öfver-drogs med silfver eller guld, bandtaget af kristall
eller något dylikt ämne, hvari någon relik
förvarades. Den krökta öfversta andan förbyttes sedan
till ett kors, smyckadt med perlor och ädla
stenar. Denna staf lät biskopen vid högtidliga
tillfällen bära framför sig inom sitt stift; men att
göra det inom ett annat, betraktades som ett
ingrepp i grannens rättigheter, samt föranledde ofta
tvister och klagomål. Namnet torde böra härledas
från det fornnordiska ordet Krake, som betyder
båtshake, med hvilken kräcklan har en viss likhet.
KrUrta (Astacus), ett djurslägte af skorpdjurens
första ordning, tiofötler, med tångklor pä alla föt-
terna; lång ryggsköld och lång stjert med
simfe-nor i ändan. Hos oss finnas tvenne arter, neml.:
Kräfta (A. fiuvialilis), af ända till 6 tums längd,
dock i allmänhet vida mindre, emedan största
delen fångas unga; till färgen grönsvart, men blir
genom kokning förändrad till röd; bar äfven
inuti magen ett par tandade käftar; ombyter
årligen skal i Maj eller Juni månad, under och straxt
efter hvilket ombyte den blir seg och mager; men
återtager snart hullet, och har då ett ganska
behagligt kött. I Mars eller April utsläpper hon
rommen och förvarar den under stjerten till dess
ungarne blifva så stora att de kunna föda sig sjelfva.
Kräftorne fångas på flera sätt. Pä grundt vatten i
bäckar och åar kan man taga dem med banden då
man lyser sig med bloss; på djupare vatten tagas
de med långa trädtänger. De fångas äfven med
ryssjor, mjärdar och små smala bäfvar, med
småfisk eller en bit rått .kött till bete.
Ilrlirtriket eller Cathrineberg, en liten
egendom invid Stockholm, ett stycke utom
Roslagstullen. Köksmästaren Schmidt erhöll delta område
på 1790-talet. Ilan inrättade der ett värdshus,
och vinnlade sig om att uppköpa stora kräftor,
hvarmed han serverade sina gäster och förskaffade
sig stor trafik; af denna anledning kallades stället
Kräftriket. Då general Armfelt erhöll Frescati (se
detta ord), var Cathrineberg äfven deruti
inbegripet. Sedermera erhöll stats-sekreteraren Georgii
Cathrineberg på 50 år, mot 40 R:dr B:ko årlig
afgift. Georgiis arfvingar sålde 1841
besittningsrätten till bryggaren Joh. Jak. Westman mot 5,000
R:dr B.ko, hvilken der nedlade betydlig kostnad pä
byggnader och ett stort bränneri. Värdshuset har
likväl under bela tiden bibehållit sig, dock ej sin
ryktbarhet för utvalda kräftor. Westmanska
kre-ditorerne sålde lägenheten till bryggaren Sjöstrand,
hvilken 1843 sålde densamma till källarmästaren
Selenius för 25,000 R:dr. När arrendetiden är
förlupen, skall Cathrineberg förenas med Bellevue.
HräHstenslar (Lichen Parellus), en lafart,
hvilken förekommer på klippor vid hafsstranden, så
väl på östra som vestra kusten af riket. Den
innehåller en betydlig mängd orcin och ger genom
behörig behandling lafrödt, hvarföre den samlas
och jemte andra liknande lafver utföres under namn
af bergmossa.
Ilriifvete utgjorde en del af harnesket i äldre
tider. Det bestod i bröstbetäckning af stål. Det
fanns i alla rytterirustningar, både vid s. k. körilz
och drabbtyg, samt skyttetyg.
Hräggaholau, i Venjans socken af Dalarne, blef
år 1754 privilegieradt för ägaren till Siljansfors
bruk. Brukspatron Runer, delägare i nämnde bruk,
började att år 1759 här anlägga dammbyggnader,
såg, qvarn och boställen.
Hrnkliaigbo, en socken ined Ahla och Anga,
belägen på Gottland i länets norra fögderi och
Kräk-lingbo ting, Wisby stifts medelkontrakt, 3£ mil
S.O. från Wisby, vid hafvet. Kyrkan är byggd
af sten år 1211 och kallad S:t Bartbolomäus.
Socknen hör till 3 kl. konsist. Den består af 10j-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
