- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
487

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uuugibackcn.

HnDgigÅrdat.

487

skaltade i värde till 06,440 R:dr, räknade öfver
500 invånare, och erlade i sammanräknade
utskylder en summa af 3,713 R:dr. Stadsjqrden,
inskränkt till vidd, blott 150 tunnl., men särdeles
bördig, är i värde upptagen till 10,455 R:dr.
Näringarne äro, sedan längre tid tillbaka, af ringa
betydenhet, och sjöfarten nästan ingen. Handeln
med trädvaror är den enda, som någorlunda båller
sig uppe och sätter staden i handelsförbindelse med
angränsande orter. Trädvarorna bestå af bräder
och något timmer, hvilka, från Bollehygds härad i
Elfsborgs län, nedOotlas pä Kungsbacka-ån,
äfvensom utåt sjön Lygnern, hvarifrån de landvägen
af-bemtas. Från staden afsättas dessa varor, jemte
snickare-arbeten från Lindome socken, dels i
Skåne, mot utbyte af spannmål, dels i Götheborg,
hvarifrån jern, salt och sill återhemtas och
afyt-tras till allmoge i angränsande Elfsborgs län.
Kungsbacka-ån, vid hvars vestra strand staden är
belägen, var fordom segelbar för större fartyg-, men
kan nu befaras endast med grundgående pråmar,
emedan mynningen stänges af en, i sjelfva
hafsviken uppdrifven sandbank, som vanligen har 3
till 4 fots djup; men hvilken, efter uthållande N.O.
storm, visar sig i vattenytan, från ena stranden
till den andra. Läget, ehuru ej fullt -J mil från
hafvet, är således icke gynnande för sjöfart och
aflägsnare handel, och fråga bar äfven blifvit väckt
om stadens flyttning till utloppet af den
närliggande Rolfs-ån; men äfven denna är uppgrundad i
mynningen, och fördelarne af en sådan flyttning
hafva icke ansetts motsvara ölägenheterna, hvadan
ock staden, efter en fastställd regelbunden
tomt-plan nu (IS47) återuppbygges på sin gamla,
under loppet af 6 århundraden, oförändrade
bolstad. Kungsbacka innehar, ibland rikets städer,
riksdagsnummern 79. Stadsförsamlingen utgör ett
regalt pastorat af 3 klassen, med llanbah socken
till annex.

Mungsbarken i Stockholm lärer fått sitt namn
af en skans, som konung Håkan år 1370 lät
uppkasta på Norrmalm, då ban anryckte mot
Stockholm. Den kallades då Kommgsberg; men hvilket
namn sedermera förbyttes till det nuvarande.

Kun{(»-llnrkartt, en socken i Westmanland. Se:
Bat kard, annex till Köping.

Hungnboken. På Maltesholm i Skåne står ett
träd, hvilken ännu bär delta namn till följd af den
icke särdeles märkliga händelsen, att när en Svensk
konung ville en gäng besöka konungen af
Danmark, som då uppehöll sig derstädes, stannade
han under denna bok för att ömsa kläder. Röken
är, för att förvara hågkomsten af denna händelse,
omgifven med en rund stensatt jordvall.

ii.uij((«l>ro• boställe, i Wreta socken af
Östcr-göthland, 8 hemman, var förut kungsgård och
kallades Bro, äfven Biskopsbro, dä del tillhörde
de katboiska biskoparne, samt var förmodligen
befästad|. Kungsbro kallades det i anledning af
dess indragning till kronan, efter V^eslerås
recess 1527; derefter blef det, emot en viss
årlig afgift, förlänadt åt förtjente män, hvilka
äfven måslc hålla den af biskop Tidcmauni uppför-

da stenhusbyggnad i stånd., Gustaf I:s son , bertig
Magnus bodde stundom på Kungsbro, och dog
derstädes d. 20 Juni 1595. l|it fördes från
Linköping år 1598 med hustrur och barn, på bondr
vagn och klöfsadlar med stark bevakning, de af
konung Sigismund till hertig Carl utlemnade
riksråden. Under kriget med Danmark år 1 612, mötte
konung Gustaf II Adolf bär den 16 Juli en trupp
Danskt krigsfolk, hvaraf 35 blefvo nedhuggna och
76 fångna. Konungen skall 1630 hafva sålt
gärden till ståthållaren L. Skytte, för 27,442 d:lr 4
öre Svenske, hvarefter slägten Dpwall blifvit
dertill ägare; men vid reduktionen tillföll gärden
kronan, blef öfverste-boställe vid Östgötha infanteri
och är nu brigad-generalsboställe. Här finnes
vacker trädgård med växlbus.

(iMngs-böiiedageii (på Lappska Konogis-Beno)
kallas af Lapparne den första bönedagen. I
Lappmarken äga presterskapet och församlingen att
öf-verenskomma sjelfva sinsemellan om tiden för
böne-dagarnes firande, och detla lämpas efter
förhållandena, så alt man utsätter bönedagen på den tid,
dä folket bar lägligast att kunna bivista den.
Första bönedagen firas dock på den i almanackan
utsatta dagen.

ItuiigNfogel (Regulus cristalus), en sparffogel,
hörande till underafdelningen gångfoglar och familjen
sångare, af 3 tum 4—6 linj. längd och 6 tum 2 linj.
vingbredd, med saffransgul hjessa, blekgrå kinder
och ögontrakt, långa fjädrar på hnfvudet, hvilka
kunna uppresas till en tofls; halsens sidor grå,
rygg, skuldror och vingläckare olivgröna,
öfver-gumpen gul; nedre kroppsdelarne ljusgrå, magen
hvitaktig; vingarne svartbruna med två
hvitaktiga tvärband orh en rent svart fläck; stjerten
något klufven, mörkbrun; näbben svart, benen bruna.
Förekommer i de östra landskaperna både sommar
och vinter; under senhösten flyttar en del till de
södra landskapernas löf>kogar eller vandrar till
andra länder och återkommer då i Mars, hannen
förr än honan. Han uppehåller sig dä i buskar
och bäckar, och om sommaren sjunger ban
temligen afvexlande, ehuru lågt. Dess födoämnen
utgöres af små insekter, larver, ägg och puppor.
Han säges bygga ett stort, klotrundt, vackert
näste på yttersta ändan af grenarne- i en tall eller
gran, bestående utvändigt af fin mossa, invändigt
klädt med fjäder och med öppningen vänd uppåt,
samt lägga deruti 8—10 rosenfärgade, med
starkare röd färg svagt vatlrade ägg.

Iiiif>K»rora, jernbruk, beläget i Ofvansjö socken
af Gefleborgs län, har 3 härdar och 1,800 skepp:d
privil. årligt smide, af eget tackjern, som
skeppas på Gefle. Hammarskatten är 18 skepp:d och
smidesslämpeln E: P: ßruket äges af intressenter
och disponeras af Th. Petré.

Miini(HK»«nn. Så hette fordom den nuvarande
Stora Nygatan i Stockholm. Det berättas, att då
en busägare här lät gräfva för att lägga grund
till sin källare, skall ban, 5 alnar under jorden,
funnit en båt med mast och åror.

SiuneHitårtlar och MuiiaKladngardar äro de
ansenligaste kronogods i riket, till en stor del bi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free