- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
488

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

488 KungagÅrden.

Kuugiliuaet.

behällne sedan den hedniska tiden, då med
inkomsterna deraf afguda-offren och konungens
hofhåll-ning borde underhållas, samt tillika landet fredas.
Också torde Upsala-ödes gods igenfinnas i de
flesta ännu varande kungs- och kungsladugårdarne.
Som de stundom blifvit nyttjade till boställen för
bögre civila och militära embetsmän samt till
lan-landets försvar, emedan de ofta voro befästade, så
voro ej sällan vissa trakter af landet dem
underlagda, hvaraf benämningarne Wäsby, Ulfvesunds,
Näsgårds län, m. 0. Redan 1285 frikallades de
frän gästuing, lika med adelns sätesgårdar, och
ujuta de ännu med dem enahanda förmåner och
friheter; men få ej försäljas till skatte, ej
upplåtas under evärdelig besittningsrätt, utan de
skola utarrenderas på bestämdt antal år. Icke
heller få de sönderdelas eller klyfvas, om ej för
alt erhålla högre arrenden. 1 fordna tider
förvaltades de såsom afvelsgårdar, genom
gårdsfogdar, för kronans räkning, dels till hof-förtäringens,
dels till hofstallets underhäll. Sedermera,
under konung Carl X:s tid, började man, liksom på
försök, att, efter föregången skattläggning,
utarrendera dem på vissa år, och då detta
förvalt-ningssätt befanns vara förmånligare för kronan än
det äldre, har det i senare tider alltid varit
vanligt, hvarvid arrendena blifvit ställde på viss tid
eller ock varit fortfarande, hvilka sistnämnda likväl
nu mera alldeles upphört. Kammar-kollegium skulle
väl vid arrendena bevaka kronans bästa; dock
gåfvos de ofta såsom kungliga benädningar, emot
lindriga vilkor. Nu mera föreskrifva rikels ständer
grunderna för kungsgårdarnes förvaltning. Fordom
åtföljde vissa inventarii-kreatur, samt åker- och
kör-rcdskap, m. m. jemte kungsgårdarne. Dessa
hafva nu upphört, likaså jordbruks- och
mantalsdagsverken, hvilka fordom utgjordes in natura af
kringboende allmoge, och hvarom betingades vid
arrendets ingående. För arrendet skall ställas
borgen, och afslutas detta nu mera på 30 års tid.
Kontrakt utfärdas af kammar-kollegium, och
tillträdet sker den 14 Mars. Dessförinnan anställes,
af häradshöfding och nämnd, af- och
tillträdessyn. Landshöfding, och under honoin kronofogde,
har serskild uppsigt, och kammar-kollegium det
allmänna inseendet öfver kungsgårdarne.

Huii|;>ij;nrden, en gästgifvaregård, bredvid
Norrala kyrka i Helsingland, hvarest på en kulle, från
hvilken man nedblickar i den sköna dalen, det nu
mera upplösta sällskapet Pro Ainico i Gefle låtit
uppresa en sten, till minne af den tid, då
Gustaf Wasa här uppmanade Helsingarne till
fäderneslandets räddning. Inskriften på stenen är
följande: "Här uppmuntrade Gustaf I, år 1521,
samlade Helsingar till rikets räddning. Frihetshjelten
till ära, under ättlingen Gustaf lll:s regering,
restes stenen, år 1773, af sällskapet Pro Amico."

liuug«holiueu. Denna del af Stockholms stad
hette förut: Arnön, Lidarnon, Liderne och
Munkliderne eller Munklayret, till år 1672, då den af
Carl XI fick sitt nuvarande namn. Dess invånare
hörde, enligt kongl, förordningen af den 13 Juli
1529, till Storkyrkans, men sedan 1636 till Clara

församling. Trettio år senare var likväl denna
bolme så bebyggd, att den ansågs kunna utgöra
en egen församling, hvarom kyrkoherden i Clara
väckte fråga. Ar 1671 inköptes
vantmakeri-tom-ten, i qvarteret Ulrika derstädes, af en Slorffs
enka, jemte den derpå stående trädhyggnaden,
hvilken inreddes till en provisorisk kyrka, som
invigdes d. S Sept. 1672, då magister Jonas Lille blef
dess förste kyrkoherde, och Solna socken dermed
förenades. Den 20 Mars 1679 förstördes
emellertid trädkyrkan af en vådeld, och gudstjensten
förrättades tills vidare i en vid bron belägen
trädbygg-ning, tillhörig dåvarande kansli-rådet Gripenhjelm.
Man hade redan år 1673 lagt grund till en ny
stenkyrka, efter arkitekten Matthias Spielers ritning;
men byggnaden bedrefs ganska långsamt.
Trädkyrkans brand påskyndade likväl arbetet, och d. 2
Dec. I68S invigdes den nya kyrkan, hvilken fick
namnet Utiika Eleonora efter drottningen. Kyrkan
var dock ulan torn, i följd af församlingens
medellöshet, ända till lä 10, då ett sådant uppfördes,
ett jerngaller sattes kring kyrkogårdens södra
sida och år 1822 för»ågs k\rkan med en ny
altartafla, målad af Westin, jemte n\tt altare och
al-taredisk, skänkte af dess broder, kapitencn och
garfvare-åldermannen Jakob W., hvartill samma år
kom en ny predikstol, en skänk af sergeanten
Johan Carlgren. Soin församlingen är den minsta i
Stockholm (den innehåller omkring 3,000
invånare), hafva pastors inkomster varit så knappa,
att, till deras förbättring, Bromma pastorat blifvit
anslaget såsom annex; men dä, efter kyrkoherden
Fuchs död år 1846, sistnämnde församling begärde
att få sin egen pastor, och detta af Kongl. Maj:t
beviljades, hafva nya bekymmer i delta hänseende
uppstått, ehuru kyrkoherden af statsmedel uppbär
250 R:dr och komministern 66 R:dr 32 sk. B:ko.

14 ungt-II un by , annex till Weckholm, beläget i
Trögds bärad af Upsala län, 4| mil S.S.V. från
Upsala, vid Mälaren Här var fordom en stor
kungsgård, hvarefter lemningar ännu synas. l)en
befanns i godt stånd under konung Magnus Ladulås och
konung Birgers tid, i trettonde århundradet.
Sistnämnde kunung förlänte denna gård år 1299, till
lifgeding åt sin drottning Märtha. Äfven Rrik XIII
gaf Kungs-Husby, med bela Trögds härad, till
morgongåfva åt sin drottning Filippa, hvilket sjelfva
brefvet af år 1420 utvisar. Det är likväl ej kàodt,
om kungsgården vid det senare tillfället ännu fanns
till. Den är nu längesedan förvandlad till en
bondby. Åtskilliga runstenar hafva blifvit anmärkte här
i socknen. Den innefattar 26 £ mtl. och bar 550
invånare. Dess areal utgör 3,749 tunnl., af
hvilka 30 äro sjö och kärr. Adr. Enköping.

liunggliuBet i Stockholm. Det fordna Wrangelska
huset på Riddarholmen, hvilket först var en skänk
af Gustaf 11 Adolf till ståthållaren på Jönköpings
slott, Lars Sparre, men sedan af drottning
Christina återköptes och förärades åt fältherren
Wrangel, bade afbrunnit den 4 April 1693 och nyss
blifvit åter iståndsatt, dä det, efter kongl, slottets
brand 1697, inköptes af kronan för 13,333^- R:dr,
och fick namn af Kungahuset, emedan kongl, famil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free