Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
49$ Hyhle.
Hyllie, Hain Clnaaon, var först konung
Gustaf Adolfs kainmardräng, blef sedan fändrik,
tjente sig upp till öfverste, hvilket embete ban
innehade i elfva är, hvarunder ban bivistade
Lifländ-ska, Polska och trettioåriga krigen till år 1642,
då ban blef landshöfding i södra’ prosteriet af
Österbotten, till d. 9 Maj 1648. Nu utnämndes
ban till landshöfding öfver bela Österbotten med
Ny-Karleby till residens, Tog afsked 1650. K.
har en viss märkvärdighet genom sina giften, ty
i det första hade ban den lärda Wendela Skytte
(se detta ord), och i det andra Elsa Catharina
Di-driksdotter von der Lyhe, hvilken beskylldes för
en kärlekshandel med bans granne Erik Soop,
landshöfding i Uleåborgs prosteri af Österbotten,
hvarföre ban, förloraren, af Svea hofrätt dömdes
d. 8 Juli 1651, att böta 100 daler silfv. mynt
och hon 80 daler, "efter hon var en främling af
ringa medel." Ett bevis pä tidens tänkesätt är,
att äktenskapsbrottet ansågs kunna försonas med
böter; men då Soop lät hemligt viga sig med
Elsa, sedan bon blifvit skiljd från Kyhle, beifrades
detta strängt och han dömdes till landsflykt. Han
benådades likväl d. 10 Oec. 1653 sä vida, att
honom tilläts återkomma till riket; men med
förbehåll, att sitta stilla på sina gods i Wermland och
ej resa omkring i landet. — Kyhle introducerades
år 1625 på riddarhuset. Ätten utgick med
kapi-tenen vid Westmanlands regemente Hm»
(«n-br|e|sson K., som dog ogift i början af
1700-talet.
Hylander, Jonas, är ett af de många
bevisen, huru flit och ihärdig vilja stundum förmå
besegra motgångar och svårigheter, samt bana väg
till anseende och utmärkelser. K. var född af
fattiga föräldrar i Gammelkils socken nära Linköping,
år 1566, kämpade länge mot armodet, låg ofta i
skjutsfärd och for dervid ganska illa. Utsigterna
klarnade väl något, då ban, vid elfva års ålder,
började besöka Linköpings skola och I5S3 var så
förkofrad i studier,’, att kyrkoherden i Wårdsberg,
Nikolaus Bjugg, skickade honom med sin son till
Upsala 1583. Ehuru hans studier älven bär snart
afbrötos och ban måste återvända hem, för att
biträda sin fattiga moder vid gårdsbruket, kunde han
likväl år 15>6 ånyo få resa till Upsala och
prestvigdes år 1591, då biskop Canutus Benedicti
förskaffade honom medel, att företaga en utländsk
resa, hvarunder han studerade i Wittenberg, fick
ett kongl, stipendium, och, då detta indrogs,
några disciplar att undervisa, samt blef ändtligen
1598 gratis promoverad till magister, hvarefter
ban återvände till Sverige och blef följande året
rektor scholæ i Linköping. Snart känd för sin
lärdom och utmärkta predikogåfvor, tillbjöds
honom af Carl IX ett kyrkoherde-embete i Stockholm,
och sedan superintendents-embetet samt pastoratet
i Mariestad. Han föredrog dock att qvarstanna i
födelseorten, och blef kyrkoherde i Wreta samt
derefter i Wadstena. År 1607 kallades han till
Linköpings biskopsstol, lian var dä 41 år
gammal och innehade med heder sitt embete i 22 år.
Under bans tid invigdes Linköpings gymnasium och
Hfllet hamn.
Kyrkotornen reparerades. Hän afled d. 30 Maj år
1630;
Hy|berg, liars Wilhelm, kapiten, född i [-Westergötl]]and-] {+We-
stergötl]]and+} 1798. Om honom heter det i Boijes
Mål. Lex.: "Målar ganska skickligt landskap i olja
och vattenfärg; men bar dessutom en
naturlig fallenhet att uppfatta det anständigt-satiriska,
hvarom bans många lyckliga teckningar till fru
Lenngrens skaldestycken och andra hvardagsscener
lemna det bästa bevis." K. är för närvarande
landtbrukare, och bar, såsom ombud för
Skaraborgs lans bushållssällskap, vid 1846 års Svenska
landtbruksmöte, afgifvit ett ganska sakrikt
betänkande, rörande författningen om
stängsel-skyIdig-heten.
Hyleberg, förut Berga, i Svansbals socken af
Östergöthlands län, 3 mtl. frälse-säteri med
underlydande 3 y frälsehemman, med vackert läge ett
litet stycke från sjön Tåkern, ägdes till år 1650
af landshöfdingen lians Kyle, af hvilken det fått
namn. Här är en större trädgård med prydlig
park, mjölqvarn och såg.
Hylingaryd, annex till Böne, beläget till en del
i Redvägs härad af Elfsborgs län, och till en del
i Wartofta härad af Skaraborgs län, 2 i mil O.N.O.
från Ulricehamn. Kyrkan är nu, såsom gammal och
förfallen, utdömd; tillbyggd 1720 och 1763. Här
märkes riksrådet och lagmanoen Erik Carlsson
Gyllenstjerna* grafsten med dess husfrus och 9 barns
bilder. I socknen märkes: Årån, fi\ mtl. säteri
med underlydande hemman, bar tillhört slägten
Gyllenstjerna till omkring år 1720, ägdes derefter af
slägten Wästfelt och tillbör nu friherrinuan Pfeiff.
I Gyllenstjernornas tid, äfvensom i bergsrådet
Wesl-felts, utgjorde godset omkring 80 bela hemman;
men delades emellan den senares trenne söner.
Gården är på alla sidor omgifven af vatten och
löfskog, ängar och gärden med vidsträckt utsigt
och en sällsynt skön belägenhet. Till egendomen
höra 20 torp. An Tidan, hvilken åtskiljer
mangården och ladugården, ger tillfälle alt begagna
åtskilliga vattenverk, såsom qvarn, säg, tröskverk,
ni. m. Betydliga odlingar hafva blifvit utförda af
nuvarande ägarinnan, och säd och klöfver inlaga
nu mossans och ljungens ställe. Kyhngsholm, eller,
såsom det kallas i jordeboken, Kötingshohn,
mtl. frälse, med den vackraste belägenhet,
omgifven af park, trädgård och löfängar. Tillhör
kammarjunkaren C. M. Wästfelt. Här finnes
tegelbruk och qvarn, samt ett icke obetydligt schäferi.
Ullen spinnes på stället genom en fabriksmessig!
inrättad spinnmascbin. Ingared, fordom säteri,
numera kapitens-boställe vid Weslgölba regemente.
Här på ägorna stod fordom en kyrka, hvarefter
lemningar af ringmur och menniskoben ännu synas.
Vid Starhaster skall äfven funnits en kyrka. En
ättestupa finnes å berget Wallball eller Verldens
ända; pä detla berg är äfven en flat sten, kallad
"Skams altare." Socknen består af 26 -J- mtl. och
har 1,043 invånare. Dess areal ntgör 15,760
tunnl., af hvilka 2,220 äro sjöar och kärr. Adr.
Ulricehamn.
Hylle! hamn, på Gottland, i Hell vi socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
