Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
496
Kyrkerud.
KyrkobUoker.
trollen utkommo bestörta, och ville hindra färden.
Helgonet förvandlade dem likväl till sten, och ser
man dem ännu högst pà berget nti de så kallade
KS:t Olofs valar" eller värdar — några murade
stenpelare.
Kyrkerud, komministers-boställe i By socken af
Wermland, anmärkningsvärdt såsom skalden Esaias
Tegnérs födelseort. Byggnaden, der skalden
föddes, qvarstod i sitt gamla skick till 1845. På
platsen der den stått, ämna By församlings
invånare uppresa en enkel minnessten, hvartill följande
inskrift är föreslagen:
ESAIAS TEGNÉR,
Född d. 13 November 1782,
Död d. 2 November 1846.
Här hans vagga,
I Wexjö hans graf,
I sången hans minne.
Kyrketorp, annex till Sköfde, beläget i Kåkinds
härad af Skaraborgs län, £ mil S. frän nämnde
stad. Här märkes Claeslorp, 1 mtl. säteri, med 2 ^
mtl. inlagde hemman, har ansenlig åbyggnad och
vacker belägenhet. Under egendomen lyda 16
torp, såg och mjölqvam samt tegelbruk. Godset
utgöres för öfrigt af 5 mtl. frälse, belägne dels i
Sköfde och dels i Sjögerstads församling.
Socknen består af 141 mtl. med 350 invånare. Af
dess areal, 3,819 tunnl., äro 150 sjöar och kärr.
Adr. Sköfde.
Kyrketorp, annex till Stenstorp, med hvilken
socken det är sammanbygdt; beläget i Gudhems
härad af Skaraborgs län, 1 J mil S.S.V. från Sköfde.
Socknen innefattar 10 | mtl. och bar 229 invånare.
Dess areal utgör 1,065 tunnl. Adr. Sköfde.
Kyrkfolket ar en af allmogens benämningar på
de små elfvorna, som tros bo under kyrkor och
efterhärma menniskornas bruk med vigsel,
barndop och kyrkogång, samt, likt alla dylika väsen,
väntande sin förlossning.
Kyrktieddiiige, en socken med Esarp, belägen
i Bara bärad och kontrakt af Malmöhus län och
Lunds stift, I mil S.O. från Lund. Socknen bör
till 3 kl. konsist. Den består af 15^ mtl. och
har 760 invånare. Af dess areal, 2,777 tunnl.,
är 2 kärr. Adr. Lund.
Kyrkliolineii i Stockholm, i äldre tider kallad
;Wyntholmen, troligen af ett der beläget mynlhus,
är cn liten klippa emellan Blasiiholmen och
Skeppsholmen. Sitt nuvarande namn bar den fått af den
här är 1679 byggda trädkyrka, den s. k.
Holmkyrkan, hvari Skeppsholms församling höll sin
gudstjenst, till dess hon ödelades af den vådeld, som,
den 12 Juni 1822, härjade en del af Blasiiholmen
och äfven Skeppsbolmsbron. Här byggdes år 1784
det norra slagtarhuset och i senare tider en hop
salubodar; men hvilka år 1846 borttogos, emedan
det nya riksmuseum, enligt regeringens beslut, här
skall komma få sin plats.
Hyrkmesso-dag, värden årsdag, på hvilken
kyrka blifvit invigd, och firades fordom årligen.
Denna messa var naturligtvis icke allmän öfver bela
landet på samma dag, utan efter hvar och en
kyrkas invigningsdag. Man ser derföre, att
West-götha-lagen lyser kyrkmessofriden inom
"sockne-märckie" allenast, och icke längre. Likaså
stadgar Östgotba-lagen kyrkmesso-dags frid. Dagen
kallas eljest på Latin, dies dedicatinnia, för det de
på kvrko-invigningsdagen hafva anbefallt henne åt
ett eller flere helgon, hvilka skulle särdeles
tillbedjas i kyrkan och derföre kallades "kyrkans patroner."
Efter reformationens införande brukades pä denna
dag till evangelii text: Luc. 19 kap. 1 — 11
verserne; epistel, Job. Upp. B. 21 kap. ifrån 2
versen. Denna kyrkmesso-dag bibehölls i Sverige till
år 1550.
Kyrkobyggnnd åligger församlingens invånare
såsom en gemensam skyldighet. Blott fä
undantag finnas ifrån skyldigbeten att bidraga dertill;
sådana undantag göras dock för soldater, samt i
Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän för
säterierna. Då kyrkans nybyggnad förutsätter en
betydlig kostnad, böra medel dertill samlas på
förhand genom en längre tids årliga sammanskott,
hvarjemte Kongl. Maj:t stundom beviljar kollekt i
alla rikets kyrkor för sådant ändamål, samt
insamling medelst s. k. stambok Ritningen till n\a
kyrkor måste fastställas af
öfver-inlendents-embe-tet, innan byggnaden får företagas. Kyrkobyggnad
är ett föremål för sockenstämmobeslut; men far
ej verkställas utan anmälan hos domkapitlet och
Kongl. Maj:t, hvaremot äfven frågan om flere
närbelägna kyrkors sammanbyggnad icke kan afgöras
emot församlingarnes vilja.
Kyrkobfficker. Omkring år 1609 saknade man
ännu i Sverige denna angelägna uppmärksamhet,
synnerligast hvad dopbok beträffade, hvarföre bland
Laurentii Paulini Gothi anmärkningar öfver
kyrkolagen dessa ord finnas antecknade: "Det vore godt,
at Pastor hade en bok förvarad i Kyrkone, der
ut i ban antecknade hvart och et barn, som det
året blifver döpt, och hvad månad och hvad dag
det skier, och hvilka som voro vittne åt deras
Döpelse, efter som brukeligt hafver varit i gamla
tider, hvilket man förnimmer af Dionysio och
Gratiano." Kyrkohöckerne äro nu mera af 9
serskildta slag, nemligen: 1) inventarii, 2) antecknings
öfver lödde, vigde och döde, 3) protokolls, 4)
bus-förbörs, 5) kommunion, 6) summarisk
räkenskapsbok öfver kyrko- och fallig-kassorna, 7)
special-räkning öfver dito, 8) utlåningsbok för dito, samt
9) lazaretts- och kollekt-bok. Kyrkolagen
stadgar, att i kyrkoböckerna skall, under vissa blad och
titlar, införas I) inventarier på allt det som
kyrkan äger, i löst och fast, med all. den
underrättelse som dertill hörer. 2) Kyrkans inkomster, af
hvad namn de vara må. 3) Prestgårds inventarium
och dess tillhörige ägor. 4) Bänklängden,
hvaruti år efter år upptecknas de förändringar, som
dervid ske. 5) Räkningen på inkomst och utgift,
för hvart år serskildt, samt underskrifven af
kyrkoherden och kyrkovärdarna, sedan den i
fursamlingens närvaro är uppläst och sannfärdig
befunnen. 6) Hvad som i sockenstämma är beslutadt,
angående kyrkans behof. 7) Hvad sällsamt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
