Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
502
Hyrkor&d.
Hjrrkolagnlng.
oljan; vinflaska, ampla; missa/e, breviariuin,
kru-sifir, ljusaslakar, mässesärk med hufvudti/n och
lindor, alba; supellicium, stola, manipuli, mässhaka,
casula, med dertill hörande dalmatica och subtile;
roktin, m. m. Nu mera hör till kyrkoskruden,
hvaribland mycket är bibehållet från Judiska
bruken samt Grekiska och Romerska kyrkorna:
masshake och masseskjorta, altarduk och kalkkläde; samt
till inventarierne kalk, vinflaska, patén, dopfunt,
limglas, ljusstakar, ljuskronor, ljusarmar, handbok,
evangelii- och psalmböcker, räkenskaper,
syne-instru-menter, m. m. Bland våra stadskyrkor inlaga Skara
och Lunds domkyrkor främsta rummet med
hänseende till deras ålder; bland landskyrkor lära
Husaby i Westergöt|l|and samt de Qeste af Gottlands
kyrkor kunna räknas till de äldsta. Med afseende
på tiden för förnämsta kyrkornas grundläggande
och deras storlek, kunna följande kyrkor i
hufvudstaden och stiften anföras, nemligen:
Anlagd. Liiugd. Bredd-
Riddarbolms......I2S4
Storkyrkan....... 1260 103 aln. 65 aln.
Maria Magdalena .... 1576
Catharina........1656
Clara.......... 1572 93} „ 23 „
Kungsholms....... 1673 67 „ 67 „
Ladugårdslands.....1658
Jakobs......... 1580 80 „ 30 „
Upsala domkyrka. . . . 1258 180 „ 76 „
Strengnäs „ ..... 1291 150 „ 56 „
Linköpings „ ... Ilä8 — 51 163} „ 4-6 „
Westerås „ 10:de o. 1 l:te årh. 153 „ 61 „
Wexjö „ färdigb. 1746 82} „ 51},,
Skara „ ..... 1020 93 „ 57 „
Kalmar ...... 1660 91 „ 53 „
Lund „ . . 1 l:te årh. 136 „ 44 „
Wisby S:t Maria .... 1190 96 „
Kyrkoråd bör finnas i hvarje församling. Det
utgöres af kyrkoherden, såsom ordförande, och
kyr-kovärdarne samt fyra till ålla af församlingens
invånare, valde på socknestämma. Kyrkorådet bar
närmaste vården om kyrkans ekonomiska
angelägenheter, och bandhafver verkställigheten af
kyr-kostämmo-besluten. Men det bildar tillika ett slags
andlig domstol, till upprätthållande af allmän
sedlighet och tukt, och äger att varna oeniga
makar, o. s. v. För verkställandet af sina beslut
har kyrkorådet s. k. sexmän. Öfver kyrkorådets
beslut kunna besvär anföras bos domkapitlet eller
verldslig rätt, allt efter sakernas olika
beskaffenhet , och kyrkorådet hänvisar sjelf stundom till
undersökning vid laga domstol, t. ex. dä saken
ej kan utredas, utan att böra vittnen på ed,
hvilket kyrkorådet ej får göra. Kyrkorådet utgör
således en moralisk mera än juridisk domstol. Den
utdelar varningar; men dömer icke till straff,
sedan nu mera stockstraffet blifvit upphäfdt, hvilket
kunde, enligt 1817 års förordning, åläggas af
kyrkorådet.
KyrkostUld är, såsom i allmänhet brott emot
kyrkans frid, belagd med skärpta straff i
förhållande till annan tjufnad. Kyrkostöld straffas med
fästningsfängelse och dubbelt större böter än för
annan stöld, samt fördubblad kroppsplikt. Dertill
kommer äfven den ytterligare strängbeten, att
ingen skillnad emellan stöld och snatteri erkännes i
dessa fall, utan all kyrkotjufnad räknas för stöld.
Dit bör också stöld ur kyrkans fattigbössa, eller
i likbus, eller om någon uppgräfver och plundrar
jordade lik, m. fl. sådana fall.
KyrkoütOt, kyrkoväktare, äfven spögubbe.
Denna benämning bärleder sig deraf, att han fordom
gick omkring i kyrkan, under predikan, med ett
långt rör, försedt med skramlande ringar, m. m.
och stötte dermed i golfvet eller väckte med lätta
slag sofvande åhörare.
Hyrhotaenlng eller Rarnnqvlnnorti
kyrkogång. Att sjelfva hedningarne hade sina renings
-sätt, och icke tilläto någon oren komma till sin
gudstjenst, är allmänt kändt. De härmade i
detta, så väl som offren, efter Judarne, hvilka i Gamla
Testamentet hafva en särdeles rening föreskrifven
for de qvinnor, som blifvit välsignade med barn.
Sex veckor eller omkring 40 dagar efter
barns-börden, bordo de infinna sig i helgedomen. Då
tvättade de sig i friskt vatten och framburo de
vanliga offren, hvarefter de förklarades för rena.
Samma sedvana tjente till en erinran af
menniskoslägtets aflelse och födelse i synd, samt afbildade
den rening, soin förvärfvades genom Frälsaren
och erhålles ifrån synden. Det är troligt, att
denna renelse hos Judarne gifvit någon anledning
till barnaqvinnors kyrkogång, äfven i Nya
Testamentet. Men orsakerna dertill igenfinnas likväl icke
i någon ceremonialisk lag. Vi äro befriade från
de Levitiska stadgarne, och derföre behöfva icke
våra qvinnor nu mera iakttaga dem; men tvenne
skyldigheter blifva likväl alltid orubbade. Först,
att en moder, efter sin barnsbörd skall sköta sin
helsa, för hvilken orsak bon någon tid bör hålla
sig inom sitt hus, och sedan, att hon efter
hemtade krafter må, i församlingens närvaro, tacka
Gud för undfångna välgerningar. Ifrån
reformationens början i riket, äro äkta bustrur efter
barnsbörd offentligen intagne u(i kyrkan. Men då
våra kristlige regenter och lärare fastställde
denna sedvana ibland oss, voro de högst angelägne,
att meddela menige man mogna tankar och
begrepp derom. Menige man höll dem för orena,
och likasom hedningar, förr än de blefvo
kyrko-tagna, och om de dogo i barnsbörd, ville man ej
begrafva dem ibland annat kristligt folk.
Presterne befa|lles derföre att underrätta sina
åhörare, huru sådana qvinnor icke voro uteslutna ifrån
Guds församlings gemenskap. Intet annat än
vården om deras egen helsa, det allmänt antagna
bruket i kristenheten, samt en kristlig tukt och
anständighet borde bålla dem inne i sex veckor, och
i fall de, efter den tiden, gingo i kyrkan, utan prests
inledning, eller med någon prests biträde, kunde
vara lika mycket. Dock fingo de icke förakta
vår fastställda ordning. Dessa anmärkningar
infördes uti vår första evangeliska kyrkolag. Äfven
påyrkade biskop Gezelius år 1673, att
barnaföderskor skulle, efter barnsbörden, hålla sig några
veckor ifrån Guds hus, och sedan blifva intagna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
