Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
504
Ryrkåfl.
H&hi.
Kyrhàa, annex till Lith, beläget i Jemllands norra
fögderi, 1 { mil N.N.O. frän Östersund. 1 kyrkan
förrättas gudstjenst endast hvar tredje belgdag.
Lemningar af ett gammalt kapell finnas g mil i
öster härifrån. Socknen bar flere insjöar,
hvaribland Ismund-, Mitlerl-, Näst-, Gält- och K [-hipp-s]jn-] {+hipp-
s]jn+} äro störst. Socknen består af 61 mtl. med
300 invånare. Dess areal upptages under
moder-socknens. Adr. Östersund.
Ii yvs ii sin skugga, ett sätt att i pantlekar lösa
panten, och begagnas egentligen endast af
fruntimmer. — Pantägarinnan ställer sig mot en vägg,
så att skuggan faller mot densamma. Då hon
ernår kyssa sin skugga, ställer en karl sig emellan
henne och skuggan, för att uppfånga kyssen.
Halalla, jernbruk, beläget i Fellingsbro socken
af Nerikes län, bar 3 härdar och 1,101 skepp:d
13 lisp:d privil. årligt smide, af köpt tackjern,
hvarföre bammarskatt utgöres med 11 skepp:d 7
skålp:d. Ägare: enkefru Gahn. ßruket skeppar på
Stockholm.
HågerUd, en socken med Stenestad, belägen i
Luggude bärad och kontrakt af Malmöbus län och
Lunds stift, 2} mil N.O. från Landskrona. I ett
vid kyrkan förvaradt dokument omnämnes en
gammal sägen, att i denna socken och Simmelsberga
by skall fordomdags bott en adelsman, vid namn
Gagge, hvilken, under reformationstiden, skjutit en
katbolsk prest under messan för altaret, och då
Gagge derföre dömdes till döden skänkte han en
äng, kallad Sandängen, till prestgården med
förbehåll, alt få afrättas på Simmelsberga gata,
hvarest ock finnes tvenne stenar uppresta till minne af
denna händelse. Uti Rökatofta ängar finnes ännu
minnesmärke efter ett hedniskt offerställe.
Dessutom märkes här i socknen säteriet Knutstorp (se
detta ord). Pastoratet är alternativt regalt och
patronelt af 3 kl. Patronaträtten tillhör ägaren
af Knutstorp. Socknen består af 36 mtl. och har
1,650 invånare. Dess areal utgör 13,539 tunnl.,
hvaraf 1,875 äro belägne i Onsjö, och 1,157 i
Rönnebergs härad, samt 10 sjö och kurr. Adr. Landskrona.
■iålire, Truls, preses i käinnersrätten i
Stockholm, der han dog den 16 Juli 1672, var född
af bondeföräldrar i Rjssby socken nära Kalmar år
1600, men lyckades fä studera, erhöll kondition
som informator hos riksrådet Soop och fick af
Axel Oxenstjerna ett stipeudium, hvarmed han år
1641 företog en utländsk resa, hvarifrån han
återkom först julafton 1645, efter att hafva besökt
ej blott Tyskland, Frankrike och England, utan
äfven Portugal, Italien, Marocko, Kandia, Cypern,
Libanon, Palmyra, Eufrat, Palestina, Egypten,
Grekland och Turkiet. Aret efter sin återkomst blef
ban rådman i Stockholm. Hans namn bar
riks-historiegrafen Widekindi förvarat i Latinska
verser, hvilka pryda hans marmor-vård i Stockholms
Storkyrka. I Biografiskt Lexikon öfver
namnkunnige Svenske män, uppgifves denne Kåhre
såsom stiftare af stipendium Kàhreanum, hvilken
uppgift rättas af Wieselgren i "Ny Smålands
Beskrifning", 111 delen, sid. 690, der såsom stiftare af
detta stipendium uppgifves
Iiålire, Càudmund, född 1634 i Käragården i
llemmesjö socken af Kronobergs län, var
sekreterare, och stiftade stipendium Kilhreanum vid
Upsala universitet. En mängd ynglingar hafva deraf
njutit understöd, och bland hvilka må nämnas C.
P. Thunberg, hvilken, såsom stipendiarius
Kåh-reanus, begaf sig på sin bekanta resa, hvaraf
resultater uppstodo för Europeisk ryktbarhet. Kåhre
kallas Choraeus i P. Lagerlöfs programm till
sti-pendii-stiflarens minnesfest, den 12 Maj 1689.
Testamentet hade dä nyss blifvit uppsatt och af
Kongl. Maj:t stadfästadt.
HakeuUs, en strandplals i Norums socken af
Bohuslän, äger ett slags märkvärdighet för de
förbränningar af ej mindre än sju trollpackor, som
här ägde rum under Carl XI:s tid. Ibland
häxorna var ock deras anförarinna, en viss Malin i
Viken, ett motstycke till den beryktade kapten Elin,
och hvilken, jemte sina olyckssystrar, tvingades
till alla möjliga bekännelser af det vördiga
presterskapet i Kongelf, hvilket, för detta ändamål,
en hel natt böll dem uppbängda i armarne i
Kong-elfs skolstuga. Käkenäs fick sitt namn af de för
dessa vansinniga afrättningar gjorda anstalter.
Hakiud, ett härad af Skaraborgs län, utgör en
del af det gamla fylkeslandet Wärend, och tillföll,
enligt konung Gustaf l:s testamente af år 1560,
dess son hertig Magnus; men återgick till kronan före
år 1594, då konung Sigismund till hertigens
underhåll anslog vissa räntor af häradet. Sedan
hertigen aflidit år 1594, tillföll det 160* hertig
Johan, konung Johan lll:s son; men efter bans död
1618 återföll det till kronan. Häradet innefattar
2 städer, Sköfde och Hjo, samt 16 socknar,
nemligen: Foglås, Hjo landsförsamling, Kyrkefalla,
Mofalla, Sköfde landsförsamling, Ryd, Suntetorp,
Sventorp, Forsby, Hagelberg, K)rketorp,
Wårfru-hem, Grefbäck, Brevik, Walora och Wärsås.
Sock-narne hafva 14,818 invånare och de begge
stä-derne 1,166, och utgör således hela häradets
folkmängd 15,984 personer. Jemte bäraderne Walla
och Gudhem utgör detta ett fögderi, samt i
förening tned Walla, Gudhem och Wilske en
domsaga. Häradet består af 345 ’ mil. inom en areal
af 138,465 tunnland, af hvilka 3,046 äro sjöar
och kärr.
Hakiud, ett kontrakt af Skara stift, i Skaraborgs
län, innefattar 7 pastorater, nemligen: Foglås med
Hjo stads och landsförsamling; Fröjered med
Kors-berga och Fridened; Walora med Wärsås,
Ljunghem och Edåsa; Kyrkefalla och Mofalla; Daretorp
med Welinge och Brandstorp; Acklinga med
Å-narp och Baltak, samt Grefbäck med Brevik, af
hvilka pastorat ett är reg. af 1 kl. och tvä af 2
kl., fyra konsist., neml. två af 1 kl., ett af 2
och ett af 3 kl. Kontraktets folkmängd utgör
17,848 personer.
HAks, koaks, eller afsva|lade stenkol, äro
stenkol, hvilka genom kolning uti ugnar, milor eller
i hög blifvit befriade från alla flygtiga ämnen och
sålunda framför de naturliga egna sig till flera
metallurgiska arbeten, der en bög grad af betla skall
frambringas; emedan de, i anseende till sin täthet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
