Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kåltistel.
R|if »JO.
507
af andra insekter fornt blifvit skadade eller
dödade, och således gagnar genom förtärandet af de
ruttnande lemningarne.
Kåltistel (Cnieus oleracus), en mångårig växt,
hvilken förekommer på fuktiga ängar nära
skogslundar i Skåne, öfverallt, samt bär och der i
Halland; örten ätes af hästar, getter och svin, samt
kan begagnas till grönkål då den är späd.
Kanna, annex till Angelstad, beläget i Sunnerbo
härad af Kronobergs län, 7 mil V.S.V. från Wexjö.
Här märkes: Orberg, 2 \ mtl. säteri. I
kapellans-bostället Bergbems gärde finnes flere griflhögar och
bautastenar (hvarom se: Ny Smålands Beskrifning
af Wiesselgren, Del. II, 963). Socknen
innefattar 18{ mtl. och har 640 invånare. Af dess areal,
9,998 tunn)., äro 400 sjöar och kärr. Adr. Ljungby.
Kapa (bergsm.-term), kallas den stenart, som
ligger öfverst uppå ett berg och bekläder det under
varande hälleberget, hvarifrån den skiljer sig uti
ämne eller stenslag. Sådana kåpor, eller
gråbergs-kåpor, betäcka stundom malmer, infalla äfven
under sänkning uti grufvor och afskära malmgångar
uti dess fallande pä djupet. Med kåpa, eller
bälg-käpa, forstås äfven afledaren eller locket på de vid
masugnar och stångjernsbärdar, samt andra större
smält- och smidesvcrk begagnade trädbälgor;
vidare detsamma som bärdkäpa eller rökkàpa, d. v.
s. muren eller bufven öfver en härd, flammugn
eller dylikt, hvilken samlar rök och gnistor samt
leder dem upp uti skorstenen.
Härberg, bergsmansbammare, i Ramsbergs
socken af Nerikes län, bar 1 härd och 297 skepp:d
priv. årligt smide af eget tackjern.
Afsättnings-orten är Stockholm, llammarskalten utgöres med
2 skepp:d 19 lisp:d 8 marker. Smidesstämpeln
visar ett sammanbundet K och 11. Ägare: bergsmän.
Käre, i forn-Svenskan detsamma som svärd.
HÅre betecknar en god vind som fyller seglen.
Ordet härstammar från hares (se detta ord)
lyckliga sjöresor, och bar förmodligen uppkommit
derföre, att sjömän, då de anropat Kare, hvilken det
troddes vara godt att åkalla för väder och vind,
när fläkten kommit, brukat säga: "Nu kommer
Kåre." Från bedentima bar sjöfolket lärt, att, när
de hafva stiltje, åkalla denna gud och ropa: "Blås
Kari." — Nu, då ingen vet hvad detta ord
betyder, bar det blifvit ansedt för qvinnonamn och
man ropar: "Blås, Kajsa!"
Hareholm, egendom i Rönö socken af
Östergöth-lands län, består af 3 mtl. frälse-säteri med
derunder afbyste frälsehemmanet Wargdal, j mtl., samt
frälselägenheten Kronudden, har vacker belägenhet
vid saltsjön och Götha kanals segelled, 4 mil från
Norrköping. Den har fordom tillhört slägten
Oxenstjerna, en Stenbock, Lillja, Sack och De Geer.
Till egendomen bör äfven under samma bruk 2
mtl. kronoskatte skärbemman Eknön i Hammarkinds
bärad och Skallviks socken, kårebolm är försedt
med en i senare år ånyo uppförd smakfull
sten-husbyggnad. Ilär finnes äfven vädersàg och
väderqvarn, utmärkt godt tröskverk, väl inrättadt
bränneri med mält-inrättning och en ibland de
största trädgårdar i orten, samt ett ovanligt godt
fiske, som lemnar, ntom fjällfisk och strömming,
en fisk, kallad Frigg, i sådan mängd att deraf i
vissa år kunna kokas 1,400 kannor olja, förutan
det betydliga gödningsämne, som deraf erhålles;
här är äfven för osttillverkning inrättadt ett
förmånligt osttryckeri.
Härholms hamn på Öland, utanför Djurstads
by i Föra socken.
Härsta, annex till Frösunda i Semmingbundra
härad, beläget i Långhunda härad af Stockholms län,
4} mil N. från hufvudstaden. Vid Broby,
Wälle-stads by och i kyrkogafveln märkes runstenar.
Socknen består af 27 £ mtl. och har 670 invånare.
Dess areal utgör 12,636 tunnl., af hvilka 320 äro
sjöar och kärr. Adr. Stockholm, Mörby.
Kärsäter, säteri. Se: Vestra Husby socken.
Häseholui, ett säteri, beläget i Try de socken af
Christianstads län. Om denna egendom berättas af
Barfod följande sällsamma historia: Ägaren af
densamma nedgräfde derstädes år 1676, då ban
skulle resa upp åt landet, en summa af 14,000
karoliner i silfver, köpeskillingen för den af honom
sålda egendomen Hjularöd. Återkommen efter
fredsslutet med Danmark, insjuknade ban bos sin
vän Hans Ramel på Maltesholm, samt omtalade för
honom den nedgräfda skatten; men förlorade
tal-gåfva och sansning just då ban ville nämna
stället, hvarest den låg gömd och dog i sådant
tillstånd. Hans förtrogne tjenare afled vid samma
tillfälle i en sjukdom, hvilken beröfvade honom
förståndets bruk, och hemligheten gick med dem till
grafven. De följande ägarne hafva gjort sig
mycken men fruktlös möda, att upptäcka de sålunda
förlorade penningarne.
Käsüter, i Göt||lunda socken af Nerikes län, 4
mtl. säteri, hvaraf 1 berustadt, med
underliggande 8£ rå och rör-, frälse- och skattehemman,
samt 26 torp, blef af landshöfdingen frih. Lennart
Ribbing till Ginimersta och Boxholm, m. ni. år
1689 bebygdt till säteri. Såldes 1705 af dess
enka lill öfversten Jakob Lilljeström, bar sedan
gått i arf och lösen inom’ Lilljeströmska slägten,
och äges nu af majorerne Gustaf och Fredrik
Dank-wardt-Lilljeström.
KKTsjtt, annex till Åker, beläget i Östbo härad
af Jönköpings län, mil S.S.V. från Jönköping.
Kyrkan, af träd, är mycket gammal och tillbyggd
1775. Här uiàrkes: Stråkeveds kulle, märkvärdig
för sin böjd och stenart. På höjden stå tre
stenar i trekant och troll berättas hafva bott
derstädes; men nödgats fly af bat till den "hvita kon"
(Käfsjö kyrka), särdeles sedan bon fick bjällan
(ringklocka) på sig. Tydliga spår af förkristlig
religionsöfning finnes pä kullen. Om tvenne berg,
ett vid Käfsjö sjö och ett på Slungås ägor
äro folksägner anmärkta. Ett stort grafrör på en
knlle i Kyrkbyns skog af 160 stegs omkrets och
7 alnars lodrät höjd öppnades 1817 under 11 mans
arbete i sex dagar, då skattesökarne blott funoo
i midten en stenkista af några på kant slående
stenar, täckt med 3 flata hällar, deri ett blott 16
tum långt metallsvärd och ett förmurknadt ben,
som lärer varit svärdfäste; men ej tecken till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
