Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
508
Hägla-Hropp.
Häl I by.
aska eller skelett. Liljegren anför att vid Käfsjö
funnits en stad Alrike. Spär af gatorna utvisas
ännu vester om k>rkan. Socknen beslår af 15 j mtl.
och bar 730 invånare. Dess areal utgör 19,903
tunnl., af hvilka 3,980 äro sjöar och kärr. Adr.
Wernamo.
Ii ii g In-(tropp, en jättegrift i Gölblunda socken
på skogen Käglan, så kallad af jätten Kropp och
jättinnan Kägla, efter hvilken senare äfven
skogen fålt sitt namn.
HUglaii, en landthöjd på gränsen emellan Nora
och Lckebergs bergslager i Nerikes län, hvilken
utskjuter från de tvärbanta Kihlsbergen (se detta
ord) och följer södra stranden af Wäringen och
går, längs Arboga-ån, inåt »Vestmanland och
Södermanland. I början låg och utplattad, nära
jemn-bög med slätten, böjer den sig mot strauden af
Wäringen, brant och stupande på norra sidan,
men långsluttande åt söder mot Iljelmaren, hvar3
norra gräns den bildar. Södra gränsen af
denna sjö utgöres af en d> lik skogbeväxt
höjdsträckning, hvilken utskjuter från landtryggen vid
Tiveden. Midtför Wibysjön utgår en làg
förgrening deraf, hvilken skiljer Svartåns från Täby- och
och Telge-åns dalar. Landtryggen delar sig
derefter i tvenne grenar, som äro stupande, bergiga
och tvärbranta inot norr; men jemnländiga och
sakta lutande mol söder. Den norra grenen, som
bildar gränsen mot slättlandet, går utåt
lljelma-rens södra strand inåt Södermanland i den södra
sträcker sig genom Östergöthland till Kålmården,
och bildar, i förening med Tiveden, den
sammanhängande skogsbygd, hvilken utgör naturliga
gränsskillnaden emellan Svea och Götha riken, och som,
i fordna lider, gifvit anledning till det å öinse
sidor liggande landels benämning af Nordanskog och
Sunnanskog.
Hiiuleliolin, säteri om 4 mtl., i Oby eller
Ödeby socken af Nerikes län, 2J mil från Örebro,
är ett gammalt gods. En herr Gudmar Månsson,
hvilken skall hafva fört ett lejon i vapnet, lär hafva
bodt bär på 1300-talet. Sagan förmäler om
bonom, att han en julafton ridit ut i sjön vid
Kägleholm och icke kommit igen förr än andra året
derefter, äfven om julaftonen, stannat med sin
häst vid stugufönstret och ropat på dem som funnos
i huset, att de skulle se ut. lians fru skyndade
genast till fönstret och ropade af gliidje: "se herr
Gudmar!" men så snart hon sagt detta, vände han
om och hans häst slog tillbaka, så att tre eller
fyra stockar föllo in i stugan och sedan red
ban sin väg, utan att mera återkomma. Denne
Gudmar hade tvenne söner Ulf och Måns, af
hvilka den förra var gift med S:t Brigitta och den
senare med hennes syster. Godset har derefter
tillhört slägterne Lejonhufvud, Horn, De la Gardie
och i senare tider brukspatron Tersmeden. A
säteriets ägor finnes, nära sjön, en borg pä en
höjd, hvarifrån man har utsigt öfver sjön
Wäringen. Troligen stod härstädes ett gammalt
vikinganäste. Flere lemningar märkes här äfven efter
stora och kostsamma, men förfallna anläggningar
vid denna egendom.
Häliler, marien, son till qvartermästaren vid
lif-regeinentet Costbäck, men antog sljulfaderns,
rådmannen i Upsala, Gottfried Kählers namn, af
tacksamhet för dennes omsorger och huldhet,
studerade under Rosenstein och Linné, samt
promoverades till läkare 1772, fick på drottning Lovisa
Ulrikas bekostnad företaga en naturbistorisk resa
till Frankrike och Italien; men ådrog sig
härunder en sjukdom, hvilken lade honom i grafven d. 28
Okt. 1773. Var då amiralitets-läkare i
Carlskrona, en skicklig läkare och naturforskare, samt
äfven bevandrad i vitleiheten.
Hälkerttn, en ö i Stigfjorden emellan Oroust och
Tjörn, är märkvärdig för sin fortfarande
uppskjutning öfver hafsytan, hvilken fortgår med större
hastighet än kringliggande trakters. (Se:
Landhöjning.)
Hälla, en socken, belägen pä Öland i Åkerbo
bärad, Ölands norra mol och kontrakt af Kalmar
län och stift, 4 mil N.O. från ßorgbolm. 1
kyrkan, byggd af sten, fönaras en väl arbetad
dopfunt och en runsten. Vid byarne Wij och
Qvarn-stad äro stensättningar; i gärdet var fordom en
tingsplats. Vester om ksrkan äro stenrör,
kallade Ase-rur och Wele-ror. Nämnde byar voro i
katholska tiden donerade till nunne-klostret i
Kalmar. Öster om kyrkan ligger Kulla hamn, en
ibland de bästa vid denna strand. Socknen bör
till 3 kl. konsist. Den består af 19 mtl. och bar
609 invånare. Af dess areal, 5,693 tunnl., äro
10 sjö och kärr. Adr. Borgholm.
HUIIby, en socken, med Broby, Hangelösa och
Skeby, belägen i Kinnefjerdings härad och Kinna
kontrakt af Skaraborgs län och Skara stift, 1 mil
Ö. frän Lidköping, vid Wenern, en ort, rik på
forntidsminnen, begrafningskullar och bautastenar,
med och utan runristning. Kyrkan, byggd af sten
år 1793, är en ibland de vackraste landskyrkor,
hvarmed annexet Brobys kyrka är sammanbyggd.
Kaltby ås är en sandrygg, som börjar vid
Kinneviken och slutar vid Skeby kyrka. På denna ås
äro många griftbögar och deribland cn vid llöjen,
hvilken troligen gifvit gärden namn. På östra
sidan om åsen äro Kallby hallar, bestående af 8
stora stenar i rundel. För 60 år sedan fann man
bär i åsen stycken af urnor. Icke långt ifrån
dessa stodo 8 mindre, äfven i rundel, men hvilka
1780 blifvit bortsprängda. En fjerdedels mil från
gästgifvaregärden Kållängen, på samma ås, slå
tvenne böga runstenar, en på hvardera sidan om
vägen, hvaraf den ena blifvit förd från Skelfvuins
by år 1669. Bredvid finnes eu däld, kallad
DroUninyhälan, der, enligt sägnen, en drottning
skall vara begrafven. Vid Gums by har man
under gräfning funnit en jemn slät mur under
jorden. Det närbelägna hemmanet Backeborg tyckes
genom sitt namn tillkännagifva, att bär fordom
varit något försvarsverk. Allt utvisar, att här i
socknen, vid de s. k. Kallby hällar, utmed hvilka
ofvannämnde Drottningbålan är belägen, fordom
stått ett tingställe, och, nära derinvid,
kouunga-eller jarla-säte. Men om de män, som från
be-denlid ihågkommas på runristningame här, vet nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
