Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
512
KKllMjfl.
KKmnersriitt.
att ingen förmådde röra det nr stället, förr
än man lofvat föra det till Torps kyrka. Den
märkvärdigaste af dessa källor är otvifvelaktigt
Helga Korskälla uti Foss socken, några mil norr
om Uddevalla, hvilken, enligt så väl traditionen i
orlen, som Sturlesous påslående, skall vara
upprunnen på det ställe, der konung Osten Haraldsson
i Norrige mördades af sin broder, konung Inge,
d. 21 Aug. 1157. Källan, hvilken äfven kallas
S:t Östens kalla, hålles ännu i vidskeplig vördnad,
och äger qvar något af det murverk, hvarmed
den fordom varit kringgärdad. Ej mindre märklig
är en annan Helga Korskälla (se detta ord) i
Mortorps socken i Småland, der S:t Sigfrid skall
hafva döpt och der hvarjehanda underverk sig
tilldragit. Vid källan stod vanligen ett kors, dervid
de sjuka först förrättade sin andakt. Derefter tog
någon af klosterfolket, som gemenligen bevakade
den och uppbar offren, ett kors och rörde deruti,
hvarefter de sjuka drucko eller tvådde sig med
uppbemtadt vatten. I alla landsorter finnas ännu
sådana, och landlfolket samlas der
midsommars-aftonen eller ock trefaldighetsafton. Den
ryktbaraste af dem är Svtnyarns källa i Upland. I
Westergötland märkas: Skara, Liverls, Marias och
Laymansberya källor, S:t Olofs källor på flere
ställen i riket (hvarom se dessa ord), lirackalla på
Kullen i Skåne, m. fi. Många källor finnas med
namn efter helgon, hvilka der blifvit dyrkade
med offer.
liiillsjil, annex till Fagered, beläget i Faurås
härad af Hallands län, 2 J mil O.N.O. från Warherg.
Hela denna socken skall fordom, såsom frälse,
tillhört Danska slägten Svälj. Uti en ängshage
vid stora Egnared utvisas på en bög backe
toint-ningen efter den stora herrgården, under
hvilken en betydlig del af denna trakt varit lydande.
Socknen består af 12 I mtl. och bar 312 invånare.
Af dess areal 5,277 tunnl. äro 430 sjöar och kärr.
Adr. VVarberg.
HUllajiilturget i Grytnäs socken af Stora
Kopparbergs län, är anmärkningsvärdt för dess djupa
bålor, hvilka likna kamrar.
Hiillstutl, annex till Herrestad, beläget i Dahls
härad af Östergölbiands län, 1 mil S.S.V. från
Wadstena, utgör till en del en halfö i sjön Tåkern.
Kyrkan är urgammal, byggd af kalksten nära
nämnde sjö, och tillbyggd på senare tider. Socknen
består af 12 j mtl. och har 276 invånare. Dess
areal utgör 3,309 tunnl., af hvilka, enligt
Forsell, 3,010 äro sjöar och kärr. Adr. Wadstena.
liiilluiiila, 3 mtl. säteri, med underliggande
frälsehemman i Kärda socken af Jönköpings län; har i
äldre tider tillhört slägterne Trolle, Ulfsparre och
Bonde, hvarefter egendomen såsom arfvegods
kommit i landshöfdingen Sjöblads ägo. lians dotter,
gift med framlidne riksrådet Ruth, erhöll
egendomen efter fadern och tillköpte af Reulerholmska
slägten de angränsande säterierna Beslorp och
Hey-Ja, 1 ’ mtl., inom Kärda socken, med
frälsehemman inom Hångers socken (annex till Kärda), och
stiftade af den gemensamma egendomen
fidei-kom-miss för Ruthska slägten. Hennes son, excellen-
sen och general-guvernören grefve Erik Ruth,
öf-verförde fidei-kommiss naturen på annan fastighet i
Skåne, och sålde år 1610 Källunda till lagman Carl
Danckvvardt. Egendomen består nu nf 12^ mtl.
säteri, med 40 torp, samt I |J mtl. frälse skatte.
Källunda är af denne ägare bygdt på en ny plan,
å en sällsamt vacker lokal, omgifven af sjö,
ek-och bokskog. Bcstorp är flyttadt, samt nybygdt,
intill Källunda ägogräns midtöfver sjön, der
lagman Danckvvardt, efter erhållna privilegier,
anlagt jernbruk med masugn för tackjerns- och
gjn-teri-tillverkning af sjömalm från Ro|meo och
Vidöstern, samt flere mindre sjöar och mv rmainlsfält.
Denna anläggning har fått namn af Åminne
jernbruk (se detta ord), och säteriet Bestorps förra
namn blifvit förändradt till Åminne. Det har en
naturskön belägenhet, omgifven af sjöar, ek- och
bokskogar och är ibland de vackraste
bruksanläggningar i riket. Hela trakten emellan och omkring
begge gårdarne utgör en naturlig park af niira j.
mils längd, der utsigter af vatten, väl bebyggda
gärdar och aflägsna landthöjder,-som oftast
framblicka emellan den tätaste löfskog. Nära Källunda
gärd äro mänga grifthögar, der man vid anställd
gräfning funnit sådana metallsmycken, hvarmed,
efter fornforskares tanka, krigarne fordom prydt
sina bälten. Bestorps och Hejda säteri hafva
fordom ägts af slägterne Hjulhammar och
Reuter-hjelm; men vapen, efler gamla sättet målade på
fönsterrutor, hvilka funnits i gamla sätesbyggnaden
och ännu förvaras i den nya, utvisa, att
egendomen i ännu äldre tider tillhört slägterne Hand,
Brehm och Cronhjort. Hvarje af dessa egendomar
har sin serskild|a ladugård, Lararp 1 j mtl. i
Kärda socken, under Källunda, ock Fröje äfven
mtl. i Hångers socken, under Åminne. Af Åminne
gods äro | frälse, och £ mtl. skatte belägna i
Forsheda angränsande socken, och utom pastoratet,
liiillungn, annex till Skölfvene, beläget i
Gese-neds härad af Elfsborgs län, 4J mil O.N.O. från
Alingsås. Ilar märkes: KäUery, som fordom skall
hafva varit kungsgård. Socknen innefattar 101
mtl. med 3S7 invånare på en areal af 6,665 tunnl.
af hvilka 1,575 äro sjöar och kärr. Adr. Alingsås.
Kält», Östgöt ba-dialekt, betyder: ofta påminna
om något.
liiiltringr, ett gammalt namn på de inom Sverige
bosatta zigenare, hvilka föda sig med landstrvkeri
och hästbyte, llar sedan öfvergått till namn på
hvarje annan person med råa seder och opålitligt
uppförande, eller ett gnatigt och trälosamt lynne.
Hiilvik, belsohrunn i Loftabammars socken af
Kalmar län, på Aleglö boställes ägor, är
anmärkningsvärd för dess läge omkring 20 fot från
Saltsjön. Har starkt mineralvatten. Pä nästan lika
afstånd från samma mineralkalla finnes en källa
med ganska godt, klart och friskt vatten.
Mineralkällan besökes årligen af omkring 50 ortens
invånare, hvilka här ordentligen göra sin brunnskar.
HHuiiierarKit. såsom första instansen ibland
städernas domstolar, liar uppstått ur den gamla
stadslagens föreskrift om en lägre rätt under den domstol,
hvilken utgjordes af städernas råd. Denna senare kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
