- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
534

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lagerheli

LagerlUf.

21 Dec. 1813. Man har af honom flera skrifter,

såsom: Stals-Ulredningens Berättelse af den S Febr.
il9i om Statsverkets tillstånd vid Gustaf III:» död;
Erinringar vid Liljencranh’s anmärkningar vid
nämnde Berättelse; Underd. Memorial af den 7 Junii
1809, bifogad Konungens proposition titi Rikets
Ständer, o. s. v. — Af hans 13 barn förtjena nämnas
sönerne KrlU Juliua, född d. 15 Maj 1786,
hofmarskalk, general-konsul i Algier och R. N. 0.,
samt Gustaf Adolf, född d. 18 Jan. 1788, och
död d. 14 Jan. 1845, såsom öfver-mokanikus vid
Götha kanalverk, öfverste vid flottans mekaniska
korps, cbef för östra väg- och
vatten-byggnads-distriktet, ledamot af vetenskaps-akademien och
riddare af Nordstjerne- och Wasa-orden samt af
Ryska Annæ-ordens 2:dra klass, en utmärkt
vetenskapsman, och hvilken landet har att tacka för
flera byggnadsföretag och inrättningar i hans väg.

Lagerheim, Olof Klias. Samma dag som
assessorn i kommerse-kollegium Carl Erik
Berg-qvist adlades, såsom belöning för baos förtjenster
om tullförfattningarnes granskning och
föreslåendet af en ny tulltaxa, vederfors samma utmärkelse
hans medbröder i denna befattning, advokatfiskalen
Olof Klias Uelduian, då begge erhöllo
samma adeliga namn och nummer. Denne sistnämnde,
son till kyrkoherden i Gladsax’ och Tomerups
församlingar i Skåne, Johan Gottfried Weidman,
var född d. 24 Sept. 1741, ingick 1763 i Götha
hofrätt och hade der förordnande att förrätta
åtskilliga domare-sysslor, blef 1770 justitie-fiskal
vid tull-direktionen, sedan advokatfiskal, och fick
1777 det ofvannämnda uppdraget, att, jemte
Bergqvist, öfverse tullförfattningarne och föreslå en
ny tulltaxa, blef följande året kammarråd, samt
1809, efter antagandet af den nya regeringsformen,
en bland de första justitie-råderna. Härifrån
flyttades ban 1818 till president i kammar-kollegium;
men hvarifrån han samma år tog afsked och dog
d. 24 Fehr. 1823. Hans långa och utmärkta
em-betsmannabana och de förtjenster han dervid
ådagalagt, belönades med friherreskap, riddare- och
sedan kommendörs-värdigheten af
Nordstjerne-or-den, Gari XIII:s och slutligen Serafimer-ordeo,
hvilken ban erhöll vid 78 års ålder. — Hans son,
Klias hm, född år 1791 d. 18 Augusti, är
kammarherre, envojé vid Danska hofvet, kommendör
med stora korset af N. 0. och prydd med Danska,
österrikiska, Franska, Badiska och Ryska ordnar.

Lagerheim, Olof Johan och Lars Magnua,
brorsöner till den ofvannämnde Olof Elias L. och
söner till biskopen i Skara Thure Weidman,
adlades under farbroderns nutnmer år 1805.’ Den
förre, Olof Johan, var född, enligt Rotbliebs
matrikel, d. 22 Juli 1785, men enligt rådslängden
1786, ingick i justitie-revisionen, blef derstädes
revisions-sekreterare, kammarherre,
riddarhus-se-kreterare och 1832 justitie-råd, R. N. 0.; men
afled i koleran i sin bästa ålder d. 9 Sept. 1834.
Lars Magnus, född i Lund d. 1 Sept. 1786,
studerade vid Lunds universitet och blef der
magister 1805, ingick samma år vid Svea lifgarde,
der han efterhand befordrades till andre major,

öfverste i general-staben och R. S. 0.; blef 1842
vice landshöfding i Jemtland och 1844
landshöfding i Gefleborgs län.

Lagerhjelm, Johan, son till klockaren i Staf-

näs socken i Wermland, Staffan Hansson, kallade
sig Stalfander och blef häradshöfding i [-Westergöt|]land,-] {+Wester-
göt|]land,+} i hvilken beställning ban adlades 16 68,
under namnet Lagerhjelm. Dog 1680. Hans son,

Lagerhjelm, Gabriel Johan, var född pà
Hagebergs säteri i Örebro län, blef 1702 fändrik
vid lifgardet, deltog med regementet i alla de
krigshändelser, hvilka sedan föreföllo, ända till slaget
vid Pultava, der ban med det blef fången och förd
till Wologda. Han var då kapiten och återkom
ej ur fångenskapen förrän vid den allmänna
befrielsen 1722. Nu erhöll ban majors lön vid
gardet, med öfverste-löjtnants titel, blef 1735
öfverste för Savolax regemente och dog ogift 1741 , i
en ålder af 64 år.

Lagerhjelm, Pehr, son af majoren L., föddes
1787 och blef vid ett års ålder korporal, samt
vid nio år kornett vid lif-regementets husarer.
Hunnen till ynglingaåldern fann ban likväl
krigsståndet icke öfverensstämma med sina anlag och
böjelser, hvarföre han 1804 tog afsked derifrån,
undergick hofrätts- och bergs-examen, blef 1808
masmästare-elev och deltog i de hydrauliska
försök, som åren 1811 —1815 anställdes i Falun, och
för hvilka ban sjelf slutligen ställdes i spetsen,
jemte Forselles och Kallstenius. Följden häraf
blef for bonom jernkontorets och sedan
vetenskapsakademiens stora medaljer, samt en assessorsplats
i bergs-kollegium, hvarifrån ban tog afsked 1832.
nar gjort förslag till större frihet i
stångjerns-smidet och tackjernsbandeln, till en ny
gruf-stad-ga, till bergs-styrelsens förändrade organisation,
o. s. v., samt utgifvit åtskilliga skrifter och
uppsatser, införda dels i jern-kontorets annaler, dels
i vetenskaps-akademiens handlingar, af hvilken
akademi ban är ledamot, samt i tidskriften Svea.
R. N. 0. 1837. Ilar utmärkt sig som en nitisk
riksdagstalare, mera lutande till den konservativa,
än den liberala sidan.

Lagerlunda, säteri i Östergötbland. Se: Kärna
socken.

LagerlUf, Petrus, en af Sveriges mest
utmärkte skalder och historieforskare på sin tid, föddes
d. 4 Nov. 1648 i Fryksdalen, der fadern Måns
Scbivedius var komminister. Vid 20 år student i
Upsala, gjorde ban sig bemärkt genom några
lyckliga Latinska skaldestycken, fick kondition som
informator hos riksrådet Lars Fleming, företog
roed sin elev, enligt tidens sed, en utländsk resa
och blef efter återkomsten först logices, sedan
poeseos och sist eloquentiæ professor i Upsala,
samt ändtligen 1698 riks-historiegraf, då han
flyttade till Stockholm; men bortrycktes af döden
redan d. 7 Jan. 1699, endast 50 år gammal.
Såsom Latinsk skald är L. af ingen öfverträffad, och
på modersmålets utbildning arbetade ban äfven
med mycken framgång, hvarföre ban af Spegel
ansågs som en återställare af de vackra konsterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free