Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
568
Litri.
Larsson.
af biskop Brask. Del befanns en tid efter bans
bortresa ar landet i enskildlas bänder; men tillföll sedan
Linköpings domkyrka. Ek-kallan, en helsobrunn,
omkring ’ mil söder om Linköping (se: Ek-källan).
Stång, kungsgård, bar i äldre tider varit bebyggd
nära Linköping vid ån, som man tror deraf fått
namn. På Åleryds ägor finnas trenne likformiga
bergkullar med stensättningar; man förmodar, att
bär varit offerställen eller ättestupor, emedan
tecken till skirkällor (se: Hällor) finnas derstädes.
Socknen bar öfverflöd på goda mjölqvarnar, ibland
hvilka märkas Stångs och Nyqvarns sammanbyggda
qvarn, med 6 par skattkigda stenar, 4 vattenhjul
och ovanliga inrättningar till all slags gryntnalning.
Vid Tannefors äro 11 qvarnbus med tillhopa 36
par stenar. Vid Stångebro skedde det
namnkunniga Stångebro slag (se detta ord). Socknen består
af 55 £ mtl. och bar 1,827 invånare. Dess areal
utgör 10,506 tunnl., af hvilka 425 äro sjöar och
kärr.
Lars, Sst, eller såsom den äfven kallas Sit Anna
eller SUiira Systerkyrkan, numera en värker
ruin af den kyrka i Wisby, som burit delta namn,
anses af Strelovv vara byggd år 10 V6, hvilken
höga ålder bestyrkes af den öfverallt följda gamla
rundbågsstilen, skeppets länga smala fönster och
den sorgfällighet man tyckes hufva användt alt ej
insläppa för mycken dager. Byggd i korsform
uppehälles mellersta hvalfvet af fjra pelare,
försedda med kapileler, hvilka påminna om den enklaste
antiken. Märkvärdiga äro de gångar, som äro
anbragte i murarne, rundtomkring södra, vestra och
norra sidorna, med öppningar inåt kyrkan. En
af dessa gångar, numera tillmurad, har ledt in i
ett hus, som har utseendet af alt hafva varit ett
kloster. I fall detta möjligen i äldre tider
tillhört de nunnor af S:t Benedikti-orden, bv lka
Spegel omnämner skola hafva funnits i Wisby, och
då Wallin bevisat, att S:t Jakobs nunnor (se:
S:t Jakobs kyrka i Wisby) ej varit fremmande i
den närbelägna norra systerkyrkan eller S:t
Drotten (se detta ord), hvaraf de äfven blifvit kallade
Di ottimoniales, så skulle inan deraf kunna väga en
förmodan, att anledningen till namnet systerkyrkor
bör sökas i den omständigheten, alt nunnor, som
ofta benämnas systrar, hufvudsakligen bivistat
gudstjensten i dessa begge kyrkor. Det finnes ock
en gammal legend härom, alt tvenne rika systrar,
hvilka, då de ej kunde (rifvas tillsammans i en och
samma kyrka, uppbyggde åt sig hvardera en. Att
S:t Lars kyrka varit Tysk, bevisas af dess Tyska
prester och curati, och då S:t Lars i äldre tider
ansågs som staden Wismars skyddspatron, har man
häraf velat sluta, att denna kyrka blifvit byggd
af borgare från Wismar, bosatte i Wisby, samt
tillhört denna nation. Kyrkans hela längd, med
choret, är invändigt 52 \ alnar, samt tornmurens
höjd 50. — Ett S:t Lars gille fanns äfven bärinvid.
LarsaiisjV eller Lisjtf, jernbruk i Munktorps
socken af Westmanlands län. Lisjö säteri, på hvars
ägor bruket anlades 1747, består af 4 mtl. under
eget bruk, med underlydande 5 hemman, 14 torp,
samt såg och qvarn; gärden har vacker åbyggnad
och utmärkt vacker belägenhet vid en liten insjö.
Säteriet har tillhört släglerne Horn, Cedercreutz,
Falkenberg, Adlerstedt, Broman, Rosén v.
Rosenstein och bergsrådet A. II. Groen, och äges nu,
jemte bruket, af bergsrådets trenne mågar,
statsrådet m. m. frih. Peyron, öfverste Peyron och
kammarherren C. A. Sköldebrand. Bruket anlades af
kammarrådet L. J. Adlerstedt, bar 2 härdar och
903 skepp:d 15 lisp:d privil. årligt smide af
köpe-tackjern. Frälsesmidet utgör 78 skepp:d 15 lisp:d
och hammarskatten S skeppid 5 lisp:d.
Afsättnings-orten är Stockholm. Bruket äges af nämnde
intressenter och disponeras af C. A. Sköldebrand.
Smides-stämpeln är A L inom en krets af punkter.
Larsbo och Saxe, jernbruk i Söderberkes
socken af Stora Kopparbergs län. Larsbo bruk är
anlagdt i vattendraget emellan sjöarne Jörken och
Norra Barken år 1592 och stadlastadt 1689, då
egendomen tillhörde assessoren J. Funks enka,
Elisabeth Funk. Bergsrådet Jakob Tersmeden, adlad
1751, emottog 1708 förvaltningen af Larsbo bruk
och blef deraf ägare 1722. Han blef under
kriget förordnad, att föra befälet öfver allmogen i
Norrberkes, Södeiberkes och Grangärdes soiknar,
hvilka till landets försvar, emot då befaradt
fiendt-ligt anfall af Ryssarne, enrollerades och öfvades i
vapen. Han använde äfven ansenlig kostnad,
genom upphandling af gevär åt Söderberkes allmoge.
På 1750-talet tillhörde bruket bans arfvingar, samt
bar nu 4 härdar och 2,133 skepp:d 6 lispd priv.
årligt smide, hvarföre hammarskatt utgöres med
21 skepp:d 6 lisp:d 13 marker. Saxe hammare,
som hör härunder, har 2 härdar och 800 skepp:d
priv. årligt smide och utgör derföre 8 skepp:d i
kammarskatt. Smidesstäinpeln visar ett E med en
stjerna å hvardera sidan samt en krona öfver.
Bruket skeppar på Stockholm. Ägare:
Bruks-intressenter; disponent: C. R. Tersmeden.
Larsiuessan. Se: S:t Lars eller Sankt Laurentius.
Larsuiesso-bMnedageu firas af Lapparne i
medlet eller mot slutet af Augusti månad, och kallas
på Lappska Lauras-ßeno. Denna bönedag utgör
den tredje i ordningen på året.
Larsson, Matthias, biskop i Westerås år 1372,
sedan ban förut varil kyrkoherde i Mora i Dalarne.
Dog 1379 af slag, utan alt man vet mycket om
hans embelsförvaltning.
Larsson, Olof, erkebiskop i Upsala,
promoverades i Paris till magister och doktor i den
kanoniska lagen, llan var domprost i Upsala, då han
år 1431 af kapitelsmännen valdes till erkebiskop,
men hvilket misshagade konung Erik XIII, som i
stället utnämnde en biskop Thomas i Strengnäs,
än Arnold Clementsson, än Norrmannen Thorlak;
men då Larsson rest ut till Rom, der ban med 276
floriner i guld köpte sig gynnare och förord, och
sålunda blifvit af påfven utnämnd, saml af
kyrkomötet i Basel bekräftad, vågade ban sig ändtligen
bem år 1435. Ilär hade ban den glädjen att d. 7
Juni nämnde år inviga Upsala domkyrka. Han var
en myndig nian, men sökte äfven uppträda som
hofman, och gjorde allt för att vinna konungens
ynnest. Delta misshagade många, och man befara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
