Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
570
Liuae-Htija.
Last-ar m|ien n ingår.
ånyo upptagen 1765 och var mycket besökt
omkring år 1770. För omkring 25 år sedan lärer
platsen blifvit inköpt af borgare i Hedemora och
har helsobrunnen synnerligast under åren 1825—
1835 varit starkt besökt. Ett bolag har
sedermera bildat sig, genom hvilket stället blifvit
mycket upparbetadt; likväl begagnas sjelfva
helsokäl-lan mest af allmogen, och ståndspersonerna
bruka de artificiella helsovatten, som beredas
härstädes vid en af apothekaren i Hedemora anlagd
brunns-inrättning. Äger nu brunnsbyggnader och
värdshus.
Lasse-Maja, en beryktad tjuf, hvars egentliga
namn var Lara Mnlin, gick ofta förklädd i
qvinnodrägt, tjente äfven på mer än ett ställe
såsom hushållerska och .fick häraf sitt binamn.
Efter många äfventyr och rymningar, blef ban
slutligen afstraffad med 40 par spö, och dömd till lifs—
tidsfängelse på Marstrand. Härifrån utgaf ban sin
lefvernesbeskrifning, författad af annan person ,
efter bans uppgifter, och späckad med många tillägg.
På fästningen uppförde ban sig oklanderligt, åtnjöt
slutligen det förtroendet, att vara ett slags
uppsyningsman öfver de andra fångarne och
benådades, sedan ban här tillbragt öfver 20 år. Ilan
afled i Arboga 1845, omkring 60 år gammal. Han
var af en smärt och (In kroppsbyggnad, hade små
händer och smala leder, samt ej obehagliga
anletsdrag, hvilka omständigheter underlättade hans
förklädningar och rymningar.
Lassåna och Laxå, jernbruk, i Bodarne socken
af Nerikes län, 5 j mil frän Örebro. Som det bär
fordom belägna klostret i gamla handlingar äfven
kallas Lassåna kloster, är troligt att det först stått
vid Lassåna, der bruket nu finnes anlagdt; men
sedan blifvit flyttadt till Bodarne, omkring \ mil
härifrån. År 1638 erhöll Anders Boy, rådman i
Stockholm, och Anders Nilsson, faktor i Arboga,
jemte flera associerade, privilegium att anlägga
masugnar och hammarverk i Snaflunda och
Kår-bergs ström. Man förmodar, att den enskildta
omtankan då först vändes på den namnkunniga
ödemarken Tiveden. Efter öfverenskommelse med
Melcher Falkenberg om torpet Lassåna, tilläts
bolaget att i Lassåna ström, ofvanför Röfors,
anlägga dammar, hammarverk och masugnar. Någon
tid derefter lärer bolaget blifvit upplöst och ßoyar
ensamme ägare af följande anläggningar: Kårbergs
hammare privilegierad 1666; Stora Lassåna, med
4 hamrar, privil. 1642, 1659, 1665 och 1689.
Markebàcks masugn, privil. 1643, sedan nedlagd;
Hofors hammare, privil. 1643; Lassåna masugn,
privil. 1657, sedan nedlagd; tvenne knippbamrar
vid Stora Lassåna, privil. 1659 och 1699;
Bratt-fors hammare, privil. 1671, sedan flyttad till
Röfors; Holms masugn, privil. 1679, sedan flyttad
äfven till Röfors; Degernäs grufva, privil. 1684,
nu mera utgången; Forsviks tvenne hamrar med
Granviks masugn, privil. 1686; Nyhytte grufva,
privil. 1688; Åboholms masugn, privil. 1691; Aspa
och Algrena hamrar, privil. 1692. Dessa utgöra
fyra serskild|a egendomar. Lilla Lassåna eller Lax;t
ägare sammanbyggde på senare tider förrberörde
verk, så att vid Röfors nu äro 2 hamrar, 4
härdar och en smedja, samt på andra sidan om
strömmen midt emot en masugn, eller den som hår
förut kallas Holm, jemte bokverk och stamp. Anton
v. Boy, hvilken ägde Lassåna, hedrades af Carl
XI med namnet af dess torpare på Tiveden, och
besöktes bär hvarje sommar af konungen. De
svåra omständigheter för jernhandteringen, som
inträffade under Carl XII:s olyckliga krig, tvang
nämnde Boy att förpanta en del af Lassåna bruk. Efter
hans död uppstod konkurs 1728, då slägtingarne
sökte att bibehålla Stora Lassåna, der Boy först
bosatte sig. Lassåna torp uppbyggdes till herrgård
och uppodlades, så att det 1687 skaftade till
kronan för I ! mtl. Lassåna bruk har nu 6 härdar
och 1,898 skepp:d privil. årligt smide af
köpe-tackjern. Frälsesmidet utgör 228 skepp:d och
hammarskaften 16 skepp:d 14 lisp:d.
Smidesstäm-peln visar SxL. Sjelfva karaktersbyggningen
härstädes utvisar en mycket hög ålder, isynnerhet var
detta utseende anmärkningsvärdt, innan
kammarherren Steucb, under sin ägotid , anställde en fullständig
reparation, hvarvid äfven förstördes
(moderniserades) den s. k. Kungskammaren, uti hvilken alla
regerande kongl, personer bott under deras resor
genom landet, från och med Carl XI, men Carl
XII likväl icke annorledes än som död, då bans
lik fördes från Norrige. Kronprinsen Carl August
var den siste, som der baft nattläger, f.arå har
4 härdar och 2,400 skeppid privil. årligt smide af
eget tackjern, hvarföre bammarskatt utgöres med
23 skepp:d 2 lisp:d. Frälsesmidet bärslädes är 90
skepp:d, äfvensom här finnes något
manufaktur-smide. Smidesstämpeln visar D med i flere
rigtningar derifrån utgående punkter. Så väl Lassåna
som Laxå äges af intressenter; det förra
disponeras af J. A. Pauli, det senare af medicine
doktorn V. Cassel. Begge bruken skeppa på
Götheborg och Stockholm.
Lånt- armpeiiniugar. Armpenningarne härleda
sig ifrån drottning Christinas öppna bref d. 31 Okt.
1646, att all den del, som uti hämnarne och
sjö-kanterne, så väl i Sverige, som Finland, Lifland,
Ingermanland, Pomern och Meklenburg föllo i
armbössor, skulle blifva disponerade till underhåll för
de fattige och orkeslöse vid amiralitetet. Dessa
medel konfirmerades 1680 och 1696, och
fastställdes till 1 öre silfvermynt lästen af alla ut- och
ingående fartyg. Utom dessa armpenningar af
fartyg, hvilka 1771 ökades till 1 skilling på lästen
vid inkommandet, utan afseende på fartygens
beskaffenhet af bel-, half- eller ofrie, blefvo äfven
amiralitetets armpenningar af varor erlagde med 2
öre s:mt af 100 d:lr s:mts in- eller utgående
varors värde, enl. kongl, resolutionen den 20 Mars
1680 och kongl, förordningen den 11 Maj 1696;
men förändrades i 1718 års tulltaxa till 2 öre s:mt
vid utgåendet af d:lr s:mls, och 4 skillingar vid
inkommandet af 100 R:drs värde. Armpenningar
för varor upphörde år 17S2 att uppbäras serskildt,
då de sammanslogos med sjötullen, och
last-arm-penningarne blefvo samma år sammanräknade med
lastpenningarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
