Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
576
LeckO.
Lech O.
raborgs Iao och Ostindiska kompaniets läkare i
Götheborg, var född d. 20 Sept. 1704 i Barkäkra
prestgård i Skåne, der fadern var prost och
kyrkoherde. L. var en utmärkt naturforskare och åtnjöt
mycken aktning af Linné. Har anlagt Abo
akademis botaniska trädgård. Ett ört- och ett
insekt-slägte bära hans namn. Ilar utgifvit:
Underrättelse om vilda träns och buskars plantering; Tat om
luftens beskaffenhet i Åbo; Svar på
vetenskaps-akademiens fråga: Huru maskar, som göra skada pà
fruktträd, medelst ■ löfvens affrälande, bäst kunna
förekommas och fördrifvas? m. m. Dog den 17
Juni 1764.
Leckö slott, på Kållands ö i Westergötland, i
nordost på ön, ytterst mot Wenern, pä ett berg,
hvarifrån det synes på många mils afstånd åt alla
håll. Detta berg bar till vensler en hamn, kallad
Kungshamn, och till höger en vik, kallad
Stallviken. Dessa vikar äro förenade genom en i
berget sprängd graf, hvilken fylles vid högt vatten,
och hvarigenom slottet, likt en ö, är på alla sidor
omgifvet af vatten. Häröfver synes fordom varit
en vindbrygga, för att utestänga fiender. Leckö
anses hafva blifvit uppbygdt af biskop Drynolf I
år 1298, och var, med underliggande lägenheter,
anslaget till underhåll åt Skara biskop. Brynolf
lemnade slottet uppbygdt i fyrkant, af tegel, tre
våningar högt med ett torn. Bakom slottet åt
sjösidan synes en gammal skans eller ett batteri,
inrättadt för G kanoner. Nederst vid sjökanten finnes
en underjordisk gång, sprängd i berget till 3
alnars bredd, 6 alnars böjd och 20 alnars längd,
så att den går under slottet och leder till en brunn
af 200 fots djup, hvarifrån vattnet genom
pumpverk blifvit uppfordradt till slottet. Biskop
Brynolf III, död år 1505, skall låtit förbättra och
utvidga Leckö slott. Flera rum derstädes bära
namn efter bonom. De gifva för öfrigt icke något
särdeles begrepp om hans och hans tids smak i
byggnadskonsten. En fornsägen förmäler, att ban
besöktes här af biskopen i Wexjö, Bo Hetta, hvars
häst, som var en god gångare, ban begärde köpa.
Bo afslog hans begäran; men om aftonen fingo de
andlige fadren böra ett fasligt tjutande af vargar,
och biskop Brynolf sade åt sin gäst, att de höllo
själamessa öfver bans döda häst. Drängarne’funno
sedan,, till sin stora förundran, att den fremmande
hästen gält igenom läst dörr och blifvit ett stycke
ifrån slottet ibjelrifven af vargar. — Biskoparne
befästade sig på Leckö slott, för att kunna försvara
sig emot konungarne. Är 134S intogs det af
konung Magnus Smek. År 1497 blef det
samlingsställe för tvenne Danska fullinägtige och en enda
Svensk, nemligen Arvid Trolle väpnare, hvilken,
med mycken sjelftagen myndighet, hiir, tillika med
erkebiskop Jakob Ulfson, ville bannlysa
riksföreståndaren Sten Sture och afgjorde om konung Ilans
inkallande i riket. År 1521 blef detta slott på
Gustaf Eriksson Wases befallning intaget och
af-bändt biskop Didrik Slaghök. Slottet uppgafs då
så mycket heldre af domprosten i Skara, Mäster
Olof, tillika med de öfriga presterne, som de voro
missnöjda med Slaghök, tillsatt af konung Chri-
stian II. Leckö återlemnades sedan till biskop
Magnus Haraldsson, till dess ändtligen år 1527
ett allmänt beslut blef fattadt och Leckö indraget
till kronan. Konungen lemnade dot derefter,
tillika med några angränsande härader, i förläning åt
Svante Sture. Leckö brändes år 1566 af Danske
befälhafvaren Rantzow. Är 1568 blef slottet
intaget af de einot konung Erik XIV förbundne
hertigarne Johan och Carl. Konung Johan III gaf den
10 Juli 1569 riksrådet Hogenskild Bjelke titel af
friherre till Leckö. På riksdagen i Linköping år
1600 lemnades Leckö slott och län i förläning åt
konung Johan lll:s son, hertig Johan af
Öster-götbland. Är 1615 utnämndes riksrådet och
general-fältmarskalken Jakob Pontusson De la Gardie
till grefve, samt erhöll till grefskap Leckö slott och
kungsgård, med trenne dertill lydande härader,
eller 40 socknar i Westergötland. Han prydde
detta slott och innehade det till sin död 1652, då
det tillföll sonen, rikskansleren grefve Magnus
Gabriel De la Gardie. Denne byggde 4 torn och
tillade fjerde våningen, samt utvidgade byggnaden på
Hera sätt. Kyrkan med dess torn byggdes äfven
af bonom, och han omgaf slottet med vallar och
kanoner. I kyrkan finnes en kostbar altartafla,
hvilken riksrådet grefve Jakob Pontusson De la
Gardie tagit såsom krigsbyte i Ryssland och
bit-skänkt. De större salarne i slottet, särdeles den
s. k. kungssalen och rikssalen, hafva varit prydda
med målningar, hvilka föreställt de förnämsta
händelser i 30-åriga kriget, och med porträtter af
de deruti berömda deltagande Svenske faltherrar.
Man bade föregifvit, att dessa målningar härstädes
voro förträffliga; de blefvo derföre nedtagna och
förda till Stockholm, då de "befunnos ulan allt värde.
Detta grefskap förlorades för grefliga slägten De
la Gardie, genom 1682 års reduktion, och kom då
under kronan. Leckö innehades derefter dels
såsom förläning, dels under arrende, af en
hofmarskalk Hjerta, riksråden grefvarne Tessin och Hjärne,
och blef enligt riksdagsbeslutet 1810, på 50 är
lemnadt ät generalen in. in. Carl Joh. Adlercreutz,
eller dess rättsinm-hafvare. Till minne af den
ärofulla träffning, som Svenska bären den 18 April
1808 vid Siikajoki i Finland, under dåvarande
general-adjutanten Adlercreutz befäl, vann öfver
Ryssarne, förändrade Adlercreutz kungsgårdens namn
till Siikajoki; men slottet bibehåller namnet Leckö.
År 1814 var en del af slottet inrymdt till
arlil-leri-förrådshus, soin hade en tygmästare, en
tyg-vaklare och en liten garnison. Ilär fanns då
äfven en liten galérdivision med sina galérskjul;
men hvilket allt nu mera upphört. Stöllet har en
kyrka. Kungsgården utgör 5 bela hemman och
har 36 torp. Här finnas tvenne trädgårdar, af
hvilka den vid gården är mycket stor och bar
inånga fruktträd. Slottsträdgården, som omgifver
slottet ä ena sidan, bar, utom en mängd
fruktträd, äfven kastanjeträd. K ungsgarden bar elt
boningshus af två våningar. Stora och Lilla Eken,
äro tvenne öar, som böra under stoltet, och
gränsa derintill. Skogen å dessa öar är förträfflig och
fisket vid slottet godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
