- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
582

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

582

Lej Docrona.

Lejonhufvud.

Lejoncrona, Julian, son af Uplands-ryttaren
Ola Holm, sattes af sin fader i skräddarlära; blef
1642 drottning Christinas hofskräddare och
kam-mar tjena re, och vann derunder hennes särdeles
ynnest, så att han befordrades til) klädemästare,
kammar-räntmästare och 1653 till hof-intendent,
hvarjemte hon uppböjde bonom i adligt stånd och
gaf honom det prunkande namnet Lejoncrona,
såsom det tros, för att gäcka och förtreta den
an-dryga adeln. Denna visste likväl någorlunda
bibehålla sin värdighet emot den välborne skräddaren,
hvilken ej tilläts uppvakta drottningen bland andra
hofjunkare och kammarherrar, utan lick
tjenstledighet. Han hade emellertid i drottningens tjenst,
och isynnerhet på ett uppdrag att i Paris
upphandla allehanda förnödenheter för kröningen,
samlat en betydlig förmögenhet, så att han kunde
inköpa Näringe, Lindsbro och Untra, samt Söderfors
ankarbruk. Christina förstod likväl taga igen en
icke obetydlig del af hvad sålunda blifvit henne
afbändt, emedan bon tid efter annan af sin fordne
skräddare gjorde betydliga län, så att denne år
1662 bos henne bade en sammanlagd fordran af
68,023 R:dr, om hvars betalning man icke har
någon kunskap, men hvilken förmodligen gått gan {+-+}
ska trögt, kanske belt och hållet uteblifvit, ehuru
ban lärer haft en del af hennes juveler i pant,
emedan sonen, vid faderns död år 1689, fann
egendomarne så belastade med skulder, att till
deras liqviderande åtgingo 37 år. Af L:s äktenskap
med sin fordne kamrats, Krumbügel, sedan
landshöfdingen friherre Cronbjelms syster, föddes sonen:
Lejoncrona, Christoffer. Han gjorde sig
tidigt känd genom sina ovanliga skalde-anlag, då
ban år 1679 utgaf Tvänne Herdars Samt aal öfver
Sal. Sekreteraren Tigerhielms dodehge affqdng,
hvarefter följde andra poetiska skrifter, intagna i de
Palmsköldska samlingarne. Hammarsköld
anmärker väl några brister i formen; men säger, att
dessa "öfverglänsas af innehållets sannt poetiska
anda, och den rena takt, med hvilken ban användt
denna romantikens äkta elegiska form" (Sestinen).
L. gick för öfrigt den diplomatiska vägen, var
1695 kommissions-sekreterare i England, blef
följande året resident derstädes, 1699 envoyé och
dog i London den 8 April 1710 utan manliga
efterkommande, hvarigenom ätten utgick med honom,
■yejondahl, Hans och Wils, tvenne bröder,
hvilka adlades 1687. Den förre hette förut nitrch
och hade bivistat ßobus belägring och slaget vid
Landskrona, samt adlades såsom kapiten vid
artilleriet. Den senare bette IHttrckendahl,
började år 1664 sin tjenstgöring såsom simpel
soldat, deltog i slaget vid Fehrbellin och Landskrona
samt dog såsom major år 1703, under Svenska
härens marsch till Krakau.
Lejonflycht, Anders och Jonas , bröder, hette
förut Eneroth och voro söner till en bandiande
i Gefle. Den förre blef regementskvartermästare
vid Södra Skånska kavalleriet; men bade år 1701
i Kurland den olyckan, att bryta af sig låret,
hvarföre han måste tns-a afsked. Den senare var
äfven regementskvartermästare och hade ined myc-

ken tapperhet tjenstgjort på örlogsflottan, i slaget
vid Lund, vid Helsingborgs eröfring och Bohus
undsättning. De adlades år 1686. En tredje broder,
Mila, gick den civila tjenstemannavägen, blef
sekreterare i kammar-kollegium och 1689 adlad under
samma namn, men under en serskild nummer.
Endast Anders efterkommande hafva fortplantat ätteo.

Lejonhjelm, Krlk, en af biskop Bazii söner,
hvilka adlades och hvarvid denne antog namnet
Lejonhjelm. Han blef 1634 studerpage hos
hertigen, sedermera konung Carl X Gustaf,
mönster-skrifvare vid Koskulls Finska regemente i Riga år
1638; men hvarifrån ban tog afsked 1643, blef
följande året fändrik vid Kalmar regemente,
befordrades till öfverste för Westmanlands regemente
och dog 1687 såsom vice landshöfding i Kalmar
län och ståthållare på Kalmar slott. I en
träff-ning på Amager mot de Danske, år 1658, blef
ban, i konungens egen närvaro, fången, afklädd
och införd till Köpenbamn; men utvexlad följaode
nyårsdag och för sin tapperhet belönad med sjn
bela hemman i Skåne. Hans son,

Eiejonlijelm, Anders, var major vid Kalmar
regemente då ban i slaget vid Pultava fick venstra
benet afskjutet, dog 1727 såsom friherre,
generalmajor och landshöfding öfver Jönköpings län.

Lejonhofr, Anders, hette förut I.nw,
härstammade från en Tysk slägt, var inspektor öfver
ac-cisen och sinåtullarne i Stockholm och blef år 1681
häradshöfding i Askers m. fl. härader i Nerike, i
hvilken beställning han adlades 1687. Dog
barnlös 1694, den förste och siste af sin ätt.

Lejonhufvud. Denna gamla ätt, hvars äldsta
gren på 1600-talet förändrade sitt namn till Le*
weiihaupt, omtalas redan är 1340 och 1356,
då två bröder, Thorsteu och Broiler
Simons-son underskrefvo ett köpebref på några gods i
Wibo bärad. Dalin härleder slägten från konung
Waldemars naturlige son med sin svägerska Jutha
och Lagerbring instämmer häri; men Sh. Rosenhane
säger att denne son, Erik, dött ogift, och gör
deremot Waldemars andra son med sin gemål,
också med namnet Erik, till dess stamfader genom
sin sondotter (se nedanföre). Slägtens ätteläggar
kommo tidigt till statens höga och högsta
embeten. I Biograf. Lexikon uppgifves, att en vid namn
Christer varit riksråd 1400—1415; men i
Ugglas rådslängd förekommer intet riksråd Lejonhufvud,
förr än •iregfr Christersson till Alleholm och
Brunsberg, riddare, hvilken innehade rådsstolen från
1430 till 1462. Ilan var son till Christer
Brodersson Tjurhufvud; men som hans moder, hvilken
af Uggla uppgifves vara konung Waldemars
sonsons dotter, förde tre lejon i vapnet, förändrade
ban sitt ladernevapen och antog tre gyllene
lejonhufvud i blått Tält, hvilket sedan blifvit ättens
sköldemärke. Denne Gregers moder, fru
Margaretha, skall, enligt Sh. Rosenhane, vara den
verkliga stammodern för grefvarne Lewenhaupt och
friherrarne Lejonhufvud. Det andra riksrådet af
denna ätt var

Lejonhufvud, Abraham Christerwson till
Ekeberg och Elleholm, son till väpnaren Christer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free