Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lenæmi.
Lenna.
591
ty han dog först den 23 April 1669 efter två
dagars sjukdom, i en ålder af 94 år. Har utgifvit
flera skrifter, hvilka af hans samtid högt
värderades, såsom: Logica Peripatetica; De Verilale q
Ex-cellenlia Christianæ religionis, hvilken ansågs för ett
mästerstycke och länge var en skolbok. Genom
sina sex barn blef ban stamfader för sex adeliga
ätter. Under sin embetstid förrattade ban tre
kröningar, Christinas, Carl X Gustafs och bans
gemåls, en kongl, döpelse, Carl XI:s, och två
be-grafningar, Carl Gustafs och enkedrottning Maria
Eleonoras.
leaæui, liiiut .\llnson, son till kyrkoherden
i Hökbufvud, Nils N., föddes i Lena socken d. 25
Okt. 16S3, då fadern var kyrkoherde derstädes, blef
vid 16 års ålder student i Upsala, men först vid
28 år magister. Följande året, 1717, rektor i
Clara skola i Stockholm och samma år prestvigd.
Kyrkoherde först i Estuna i Roslagen och 1733 i
Delsbo samt kontraktsprost i Norra Helsingland.
Afled d. 22 Jan. 1776 såsom senior bland stiftets
presterskap. Var en myndig och ansedd man, men
hvilken ofta nog ville upphäfva sig till censor för
andra, och deribland konsistorii åtgärder, samt
blanda sig i saker, som ej angingo honom, hvilket
också vid flera tillfällen ådrog honom
tillrättavisningar, men hvarvid ban äfven stundom blef
segrande. Förnämligast känd genom sin Beskrifning
om Delsbo socken, hvilken skrift väl bar många
förtjenster, men också åtskilliga svagheter,
isynnerhet röjande författarens egenkärlek och begär
att onödigtvis lysa med sin lärdom. Ilans broder,
Augustin Ii., blef regements-fältskär vid
Jcmt-lands regemente och dog 1788 vid 89 års ålder.
Dennes son, liiiut Augustin I..,
brunns-intendent vid Loka helsokälla och läkare i V.
Bergslagen, dog 1799 i Norrberke 61 år gammal,
således en bland de yngre af denna eljest ganska
lång-lifvade slägt, till hvilken flera andra prester och
läkare höra, bar lemnat ett par uppsatser i
vetenskaps-akademiens handlingar samt i Läkaren ock
Naturforskaren.
■.engblom, Clirist., var Kellgrens systerson och
ombesörjde, jemte Regnér, utgifvandet af bans
arbeten, samt deltog med Lenngren i redaktionen
af Stockholms Potten. Har sjelf utgifvit: Samlingar
i ekonomiska ämnen, två band. Var notarie i
kommersekollegium, med advokat-fiskals titel. Dog
är 1815.
Lengjum, annex till Larf, beläget i Laske bärad
af Skaraborgs län, 3{ mil S.V. från Skara.
Kyrkan är af gråsten, ombyggd och utvidgad 1770.
Socknen består af trenne större byar: Östback,
Lengjum och Wässby, samt är, enligt jordeboken,
fördelad i tvenne socknar, nemligen Lengjum med
I3J och Wässby med 11 hemman. Marken är
öfverallt slät, bördig och skoglös. Socknen
består af 241 mtl. och bar 688 invånare på en
areal af 2,592 tunnl. Adr. Skara.
Lenhofda, en socken med Ekeberga, belägen i
Uppvidinge bärad och kontrakt af Kronobergs län
och Wexjö stift, 34 mil N.O. från Wexjö.
Kyrkan byggdes 1842 och 1843, och är oppförd nä-
ra den gamlas grund. Bland kyrkans inventarier
märkes en silfverkanna om 85 lod och en
ljuskrona i form af en drake, hvarpå ljusarmar af
hjorthorn äro anbragte, bitskänkte af Skytteska
familjen. Bland sjöar märkes: Alstern, Mucklen,
begge med malmtägt, och Sandsjön. I socknen
finnas vidare: Säfsjö säteri och Säfsjöströms
jernbruk (se dessa ord). Silfvermalm lär fordom
brutits här i socknen. På hemmanet Ålatorps ägor
hafva anledningar till blyglans visat sig, och har
fordom en grufva om 7 famnars djup blifvit
upptagen af advokat-fiskal Broek; men öfvergifven i
anseende till malmens ringhet. En fjerdingsväg från
Lenhofda mot Elgbult visas en sten, der gudstjenst
skall hafva blifvit hållen förrän kyrka byggdes. Å
Lenhofda gärde ligga, på omkring ett tunnl. vidd,
ovala större och mindre kretsar af 10 till 12
stenar i hvardera. Man förmodar att bär fordom stått
ett fältslag, och att fallna hjeltar här äro
begrafna. Det förmenas ock, att bär varit en hednisk
offerort. Konung Gustaf l:s tappre befälhafvare
Jakob Bagge bade med allmogen i denna socken år
1543 bemligen öfverenskommit, att den skulle
låtsa sig vara Dacke tillgifven, för att kunna
upptäcka och fasttaga bonom; men denne märkte
deras afsigt och rymde ifrån dem till Blekinge. På
Lenhofda gästgifvaregård var "Götha Lejon"
gästgifvare vid sin död 1790. Denne, David
Ilård-berg, på sin tid mycket ryktbar, var född
torparson i Lenhofda 1749, student i Upsala 1768, vice
landtjägare i Upland 1774, lika utmärkt för sin
längd och styrka, som för sitt fogliga lynne; men
mest genom sia samtidighet med "jätten" Johan
Lång (se detta ord). Socknen hör till 2 kl. 2 afd.
konsist. Den innefattar 37 mtl. och bar 1,386
invånare. Af dess areal 51,956 tunnl. äro 3,340
sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Leuna, annex till Åker, beläget i Åkers härad
af Södermanlands län, 1 mil S. från Strengnäs.
Här märkes: Lenna bruk (se detta ord). Socknen
innefattar 25 £ mtl. och har 1,310 invånare. Af
dess areal 19,116 tunnl. äro 1,280 sjöar och kärr.
Adr. Mariefred.
Lenna eller Liinna, jernbruk i Lenna socken af
Södermanlands län, är beläget på Byringe
hemmans ägor. Bruket lär hafva erhållit sina första
privilegier omkring år 1650, vid hvilken tid
verket anlades och sattes i gång af handlanden Lohe
i Stockholm. År 1782 sålde II. Exc. frih. Thure
Klinkowström Lenna till kommerserådet J. D.
Wah-rendorff, genom hvilken ägare bruket med
underliggande gods vann ansenlig tillväxt. Säterier och
hemman med ymniga skogar inköptes, och
stång-jernstillverkningen, som hittills drifvit.» för 1
hammare med 2 härdar, fick nytt lif, genom
anläggandet af ännu en hammare med 2 härdar, hvadan
bruket nu har 4 härdar. Det privilegierade årliga
smidet utgör 1,332 skepp:d 10 lisp:d, grundadt
dels på tackjern ifrån Åkers bruk och dels på
köpetackjern, hvarför hammarskatt utgår med 12
skepp:d 13 lisp:d. Frälsesmidet utgör 67 skepp:d
10 lisp:d. Vid bruket finnes en skattlagd
mjöl-qvarn med tvenne par stenar, en såg samt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
